Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Olika betydelser}} {{landsfakta| |namn=République Française</big><br/>Republiken Frankrike</big> |genitiv=Frankrikes |flagga=Flag of France.svg|125px |statsvapen=Armoiries république française.svg |motto=[[Liberté, Égalité, Fraternité]]<br />([[Franska]] för "Frihet, jämlikhet, broderskap") |karta=EU location FRA.png |världsdel=[[Europa]] |statsskick=[[Republik]] |a/t=t |språk=[[Franska]] |huvudstad= [[Paris]] |huvudstad_koordinater=48,86° N, 2,33° Ö |störstastad=[[Paris]] (cirka 2.200.000 inv.) |statschef=[[Nicolas Sarkozy]] |sct=statsöverhuvuden |sct2=president |regeringschef=[[François Fillon]] |rct=premiärministrar |rct2=premiärminister |area_rank=47:e |area=551 695 |area_%vatten=0,26 % |folkmängd_rank=21:a |folkmängd=61 538 322 |befolkningstäthet_rank=69:a |invånare/km2=93,59 |högstapunkt=[[Mont Blanc]] |högstapunkt_meter=4 810 |störstasjö=[[Genèvesjön]] |störstasjö_yta= 582 km2 se Wikipedia om Genevesjön |längstaflod=[[Loire]] |längstaflod_längd=1000 |självständighet= |självständighet_dekl= |självständighet_erk= |bnp_rank=7:e |bnp_totalt=$1 952 630 miljoner |bnp/invånare=$31 825 |valuta=[[Euro]] |valutakod=EUR), |tidszon=[[CET]] ([[UTC]]+1) |nationaldag=[[14 juli]] |nationalsång="[[Marseljäsen|La Marseillaise]]" ("Marseljäsen") |landskod=FR |landsnummer=33 |år=2006 |fotnot= }} '''Frankrike''' ([[franska]]: ''France'', {{IPA2|fʁɑ̃s}}), officiellt '''Franska republiken''' (''République française''), är en [[republik]] i [[Västeuropa]]. Frankrike har [[kust]] mot [[Atlanten]], [[Engelska kanalen]] och [[Medelhavet]]. I söder gränsar landet mot [[Spanien]] och [[Andorra]], åt öster mot [[Italien]], [[Monaco]] och [[Schweiz]], och åt nordost mot [[Tyskland]], [[Luxemburg]] och [[Belgien]]. Frankrike består även av fyra territorier utanför Europa; [[Franska Guyana]] med gräns mot [[Brasilien]] och [[Surinam]], ögruppen [[Guadeloupe]] och ön [[Martinique]] i [[Västindien]] samt ön [[Réunion]] öster om [[Madagaskar]]. Metropolitana Frankrike brukar sägas ha sex kanter, tre kuster och tre landgränser, och benämns därför ofta "l'hexagone", hexagonen. Med sina 82 miljoner internationella turistankomster 2007 är Frankrike världens populäraste turistdestination.<ref>{{webbref |url=http://www.minefe.gouv.fr/discours-presse/discours-communiques_finances.php?type=communique&id=1581&rub=1 |titel=1re destination mondiale en matière de tourisme - Près de 82 millions de touristes internationaux en 2007|utgivare=Franska finansministeriet |hämtdatum=2008-07-10 |språk=fr }}</ref> Den [[franska revolutionen]] gav [[deklarationen om människans och medborgarens rättigheter]], som än idag uttrycker landets främsta ideal. Frankrike var en av initiativtagarna till bildandet av [[Europeiska kol- och stålgemenskapen]] 1951, som senare utvecklades till [[Europeiska gemenskapen]] och [[Europeiska unionen]]. Landet är medlem av militäralliansen [[NATO]] sedan den bildades 1949, men har sedan dess undandragit sina väpnade styrkor från att kontrolleras direkt av NATO även om man kvarstår som medlem i organisationen. Landet är en av de fem permanenta medlemmarna vid [[säkerhetsrådet]] i [[Förenta Nationerna]] och hör till en av världens främsta [[kärnvapenmakt]]er. == Historia == {{Huvudartikel|Frankrikes historia}} Dagens Frankrike upptar ungefär samma områden som det de [[kelter|keltiska gallerna]] bebodde och som kom att bli den [[Romerska riket|romerska]] [[provins]]en [[Gallien]] under [[100-talet f.Kr.]]. Gallerna antog snabbt det romerska språket och den romerska kulturen. [[Kristendom]]en introducerades under perioden [[200]]–[[300|300 e.Kr.]] och Gallien invaderades därefter av [[germaner|germanska]] stammar, i huvudsak [[franker]]na efter vilka landet fått sitt svenska namn (franskans ''France'' kommer i första hand av [[Île-de-France]], de [[capetinger|capetingiska]] kungarnas egendom kring Paris som tidigare kallades ''Francia'' och ''Pays de France''). Karl den stores söner styrde landet fram till [[987]] då [[Hugo Capet]], frankisk [[hertig]] och Paris' [[greve]], lät kröna sig som kung av Frankrike. Hans ättlingar styrde Frankrike till [[1792]] då den [[franska revolutionen]] gjorde landet till en republik efter de omvälvande händelserna som började [[1789]]. [[Napoleon I]] tog kontroll över republiken [[1799]] och kallade sig först [[förste konsul]] och sedan [[kejsare]]. Hans arméer utkämpade många krig över hela Europa, erövrade många länder och etablerade flera kungadömen med Napoleons släktingar vid tronen. Efter Napoleons fall [[1815]] återställdes monarkin i Frankrike för att störtas i och med den [[andra republiken]] som i sin tur avlöstes av [[Louis Napoléon|Louis-Napoléon Bonaparte]], brorson till Napoleon I, som först valdes till president och därefter utropade det [[andra kejsardömet]] och sig själv till [[Napoleon III]]. Han avrättades senare, vilket blev början på den [[tredje republiken]]. Visserligen hörde Frankrike till segermakterna både i [[första världskriget|första]] och [[andra världskriget]] men led svårt i båda krigen och lyckades aldrig återta sin forna ställning. Samarbetet under Vichy-tiden var ett öppet sår och republiken omkonstituerades som den [[Fjärde republiken|fjärde]] 1946. Under det krisartade året [[1958]] genomförde [[General de Gaulle]] en omfattande reform som ledde till den [[femte republiken]] och dagens stabila [[presidentiell demokrati|presidentiella demokrati]]. Under de senaste decennierna har samarbetet mellan Frankrikes och Tyskland haft en central betydelse för den ekonomiska integrationen i Europa och Frankrike har idag en central roll i det europeiska samarbetet kring [[Ekonomiska och monetära unionen]]. :''Se även: [[Lista över Frankrikes statsöverhuvuden]]'' == Geografi == [[Fil:Western Europe satellite image.png|miniatyr|250px|Reliefkarta över Frankrike]] {{Huvudartikel|Frankrikes geografi}} Frankrike sträcker sig från [[Medelhavet]] till [[Nordsjön]] och från [[Rhen]] till [[Atlanten]]. Det angränsar till [[Storbritannien]], [[Belgien]], [[Luxemburg]], [[Tyskland]], [[Schweiz]], [[Italien]], [[Monaco]], [[Andorra]] och [[Spanien]]. Utanför moderslandet har Frankrike gemensamma landgränser med [[Brasilien]], [[Surinam]] och [[Nederländerna]]. Förutom moderlandet i [[Västeuropa]] (''la métropole'') består Frankrike av territorier i [[Nordamerika]], [[Karibien]], [[Sydamerika]], [[Indiska oceanen]], [[Stilla havet]] och [[Antarktis]] (anspråken på landområdet i Antarktis erkänns inte av de flesta länderna i världen). Frankrike rymmer landskap av många, mycket varierande slag, från kustslätterna i norr och i väst vid Atlanten och Nordsjön till de stora bergskedjorna, [[Pyrenéerna]] i söder och [[Alperna]] i öster med [[Europas]]s högsta bergstopp [[Mont Blanc]], 4 810 meter. Inne i landet finns andra bergskedjor som [[Centralmassivet]] och [[Vogeserna]]. Frankrike delas mellan fyra stora [[flodsystem]] varav tre utmynnar i [[Atlanten]]. De rinner över det svagt lutande slättlandet i norra och västra Frankrike och deras bördiga flodområden har gjort att landets ekonomiska och politiska medelpunkt hamnat i landets norra delar, vilket kan ses som en starkt bidragande orsak till att Paris blivit landets centrum. De större franska floderna är: *[[Loire]] - rinner ut i [[Biscayabukten]] och vars hela [[avrinningområde]] finns i Frankrike. *[[Rhône]] - föds i Schweiz och inträder i Franrike via [[Genèvesjön]] för att sedan möta [[Saône]] vid [[Lyon]] och därefter, som enda franska flod rinna ut i [[Medelhavet]] vid [[Marseille]]. *[[Seine]] - mynnar ut i [[Engelska kanalen]] som enda större flod. Viktiga bifloder är [[Oise]], [[Marne]], [[Yonne]] och [[Aube]]. *[[Garonne]] - föds i Spanien och passerar den franska gränsen efter bara ett par kilometer och passerar städer som [[Toulouse]] och [[Bordeaux]]. *[[Meuse]] - föds i Frankrike och rinner ut i Belgien och Nederländerna. *[[Rhen]] - utgör Frankrikes gräns mot Tyskland. Klimatet i norra Frankrike är svalt och fuktigt medan det i de södra delarna råder ett torrt och hett medelhavsklimat. I området mellan Centralmassivet och Medelhavet återfinns också de legendariska vindarna [[Mistral (vind)|Mistral]] och [[Siroccon]]. Frankrike är, med undantag för [[Alperna]], förskonat från extrema klimatförhållanden. {{Se även|Lista över Frankrikes nationalparker}} [[Fil:France cities.png|miniatyr|250px|Karta med franska städer]] ===Städer=== Frankrikes fem största städer är (invånare år 2008, inkl. förorter):<ref>http://fr.wikipedia.org/wiki/France#Principales_agglom.C3.A9rations frwiki: France, Principales agglomérations</ref> # [[Paris]] 11,8 miljoner # [[Lyon]] 1,8 miljoner # [[Marseille]] 1,5 miljoner # [[Lille]] 1,1 miljoner # [[Toulouse]] 1,0 miljon Frankrikes större eller kulturellt betydande städer är: [[Abbeville]], [[Ajaccio]], [[Albertville]], [[Albi]], [[Amiens]], [[Angers]], [[Angoulême]], [[Aurillac]], [[Bastia]], [[Besançon]], [[Bordeaux]], [[Belfort]], [[Brest]], [[Brive]], [[Caen]], [[Cahors]], [[Calais]], [[Cannes]], [[Carcassonne]], [[Chamonix]], [[Charleville-Mézières]], [[Châtellerault]], [[Chinon]], [[Clermont-Ferrand]], [[Colmar]], [[Deauville]], [[Dieppe]], [[Digne-les-Bains]], [[Dijon]], [[Dole]], [[Domremy-la-Pucelle|Domremy]], [[Dreux]], [[Dunkerque]], [[Evreux]], [[Grenoble]], [[La Baule]], [[La Rochelle]], [[Le Havre]], [[Lille]], [[Lyon]], [[Marseille]], [[Mende]], [[Metz]], [[Mont-de-Marsan]], [[Montauban]], [[Montpellier]], [[Nantes]], [[Nice]], [[Nîmes]], [[Orléans]], [[Paris]], [[Pau]], [[Périgueux]], [[Perpignan]], [[Poitiers]], [[Quimper]], [[Reims]], [[Rennes]], [[Rodez]], [[Roubaix]], [[Rouen]], [[Saint-Gaudens]], [[Saint-Etienne]], [[Saint-Nazaire]], [[Saint-Tropez]], [[Saumur]], [[Sète]], [[Soissons]], [[Strasbourg]], [[Tarbes]], [[Toulon]], [[Toulouse]], [[Tours]], [[Tourcoing]], [[Valence]], [[Vichy]] ''Se även: [[Lista över Frankrikes städer]]'' == Administrativ indelning == [[Fil:France map FR.png|miniatyr|250px|Frankrike, karta]] {{Huvudartikel|Frankrikes administrativa indelning}} Frankrike är uppdelat i: * 26 regioner (''régions''), 22 inhemska och fyra utomeuropeiska. Se ''[[Frankrikes regioner]]''. * 100 [[departement]] (''départements''). Se ''[[Frankrikes departement]]''. * 342 [[arrondissement]] (''arrondissements''). Se ''[[Frankrikes arrondissement]]''. * 4 040 [[kanton]]er (''cantons''), inklusive 156 utomeuropeiska. Se ''[[Frankrikes kantoner]]''. * 36 679 [[kommun]]er (''communes''). Se ''[[Frankrikes kommuner]]''. Departementen är numrerade och dessa nummer används som postnummer och på bilarnas registreringsskyltar. Regioner, departement, arrondissement och kantoner är statliga förvaltningsområden. Regionerna leds av en regional prefekt (''préfet de région''), vilken också är prefekt för en av regionens departement. Departementen leds av en [[prefekt]] (''préfet''), utnämnd av [[regering]]en (motsvarar [[landshövding]]); arrondissementen leds av en underprefekt (''sous-préfet''). Kantonerna fungerar huvudsakligen som [[valkrets]]ar vid valen av regionfullmäktige och departementsfullmäktige. I [[Paris]] finns det två prefekter, dels en "vanlig" administrativ prefekt, som tillika är regional prefekt, dels en polisprefekt ((''préfet de police''), som är högste polischef, tillika [[civilbefälhavare]] i Paris [[civilområde]] (''zone de défense de Paris''). Polisprefekten utövar sitt ämbete även i departementen [[Hauts-de-Seine]], [[Seine-Saint-Denis]] och [[Val-de-Marne]]. Regioner och departement utgör även kommuner med egen beskattningsrätt och direktvalda fullmäktige, ''conseil régional'' respektive ''conseil général'', som högsta beslutande organ. Den regionala kommunen och regionfullmäktige leds av en ''président du conseil régional''; den departementala kommunen (motsvarande [[landsting]]et) och departementsfullmäktige leds av en ''président du conseil général''. Kommunernas högsta beslutande organ är ett fullmäktige (''conseil municipal'') och en av detta utsedd [[borgmästare]] (''maire''), som både är fullmäktiges ordförande och chef för den kommunala förvaltningen. Särskilda förhållanden råder i Paris, Lyon och Marseille, vars kommuner är indelade i arrondissements, med egna, direktvalda församlingar. De fyra [[översjöiska departement]]en är forna [[Franska kolonialimperiet|franska kolonier]] som sedan [[1946]] åtnjuter samma status som departementen i det europeiska Frankrike (''[[metropol]]en''). De är integrerade delar av republiken Frankrike (och därmed också EU). De [[Frankrikes översjöiska områden|översjöiska förvaltningsområdena]] är [[avhängiga territorier]] som även står utanför EU. De styrs ungefär som departementen och invånarna är franska [[medborgarskap|medborgare]]. Flertlet av dem använder [[euro]], utom [[Franska Polynesien]], [[Nya Kaledonien]] och [[Wallis och Futunaöarna]] som har en egen valuta, [[CFP-franc]]. Frankrike kontrollerar också ett antal obebodda öar i [[Indiska oceanen]] de s.k. [[Îles Éparses]], som tillsammans med [[Adelie land]], Frankrikes anspråk på [[Antarktis]], utgör [[Franska sydterritorierna]]. Dessutom var Frankrike före [[Franska revolutionen|revolutionen]] [[1789]] uppdelat i provinser. Se vidare ''[[Frankrikes provinser]]''. * Se även: [[Polisen i Frankrike]] == Statsskick och politik == {{Huvudartikel|Frankrikes statsskick|Frankrikes politik}} Frankrikes nuvarande [[författning]] kallas [[femte republiken]] och antogs vid en folkomröstning den 28 september 1958. Den stärkte presidentens position gentemot parlamentet och fastställer att presidenten (''Président de la République'') ska tillsättas genom direkta val för ämbetsperioder på 5 år (ändrades år 2000 från 7 år). Presidentvalet sker i två omgångar. Om ingen kandidat i första omgången fått mer än 50 % av rösterna, möts de två huvudkandidaterna i en andra valomgång. Presidentens omfattande befogenheter ska säkerställa statsmaktens stabilitet och statens existens. Bland de viktigaste befogenheterna är rätten att utlysa beslutande folkomröstning och nyval till nationalförsamlingen. Presidenten utser vidare premiärministern och övriga regeringen, har makten över militären och är den som undertecknar internationella avtal och beslutar om insättande av kärnvapen. Presidentens ökade befogenheter har gjort att presidentvalet fått mer betydelse än parlamentsvalet, och valdeltagandet till presidentvalet är följaktligen högre. De 577 ledamöterna i [[nationalförsamlingen]] (''les députés de l'Assemblée nationale''), den lagstiftande församlingen, tillsätts för femårsperioder genom direkta val i enmansvalkretsar. Nationalförsamlingen har möjligheten att upplösa regeringen genom misstroendeförklaring. Hälften av senatorerna (''les sénateurs'', f.n. 331, kommer att utökas till 346 fram till 2010) i tvåkammarparlamentets överhus (''[[Senaten|Sénat]]'') tillsätts var tredje år för en period på sex år. Senatorerna har begränsad makt och nationalförsamlingen har alltid sista ordet om oenighet råder mellan de två kamrarna utom i konstitutionella frågor. Regeringen har ett stark inflytande över nationalförsamlingens dagordning. Det franska politiska livet har under de senaste decennierna utmärkts av en polarisering mellan två politisk grupperingar: Vänstern kring [[Socialistiska partiet (Frankrike)|Socialistiska partiet]] och högern kring [[Samling för Republiken|RPR]] och dess efterföljare [[Folkrörelseunionen|UMP]]. Extremhögerpartiet FN (''[[Front National]]'') förespråkar "mer lag och ordning" och tuffare invandringspolitik och har sedan början av 1980-talet hamnat på omkring 16 procent av rösterna i valen. De har sedan även haft stora strejker i Paris under senare år. ==Demografi== {{Huvudartikel|Frankrikes demografi}} Frankrikes demografi, Frankrike kännetecknas av att ha gått igenom [[den demografiska transitionen]] betydligt tidigare än flera av sina grannländer, som Storbritannien och Tyskland, vilket bland annat ledde till att landet länge hade störst folkmängd i Europa. Men under 1800-talet då Europas befolkning flerdubblades ökade Frankrikes knappt med hälften. Till skillnad från många andra europeiska länder var utvandringen till USA obetydlig och Frankrike är sedan länge ett invandrarland. Världskrigen och framförallt det första satte ett djupt jack i landets befolkningspyramid. Efter andra världskriget var optimismen stor och barnafödandet sköt i höjden vilket kallas "le Baby Boom". Därefter sjönk det något fram tills det var baby-boomsgenerationen tur att skaffa egna barn. På senare tid har den naturliga folkökningen haft en betydligt positivare utveckling än flera av grannländerna, men trots det får landet en svår uppgift när baby-boom-generationen går i pension. === Religion === 51 % av befolkningen är [[romerska katoliker]], 31 % icke troende, 4 % [[muslimer]], 3 % [[protestanter]], 1 % [[judar]]. Sedan 1905 har Frankrike en lagstiftning som skiljer på kyrka och stat och som erkänner religionsfriheten. ===Språk=== [[Fil:Langues de la France1.gif|miniatyr|höger|300px|Karta över Frankrikes regionala språk och dialekter]] {{Huvudartikel|Frankrikes språk|franska}} De flesta fransmän talar franska som modersmål, som också är Frankrikes officiella språk. Noterbara regionala språk är, [[occitanska]] ([[provençalska]]), [[korsikanska]], [[frankoprovensalska]], [[bretonska]], [[katalanska]], [[baskiska]], [[nederländska]] ([[flamländska]]) och [[alsatiska]]. Det största [[invandrarspråk]]et är [[arabiska]]. I den franska skolan är vanligtvis [[engelska]] första främmande språk (dock ej obligatoriskt men över 90 procent av eleverna väljer engelska) och de flesta eleverna läser [[spanska]], [[tyska]] eller [[italienska]] som tredje språk, varav spanska är det vanligaste och tyska det näst vanligaste. == Ekonomi == {{Huvudartikel|Frankrikes ekonomi}} Frankrike kan definieras som en utpräglad blandekonomi (''économie mixte'')<ref> http://fr.wikipedia.org/wiki/Economie_mixte</ref> med en hög andel offentligt ägande inom ekonomin, en av de högsta inom [[OECD]]. Den franska ekonomin är en av världens högst utvecklade och är starkt inriktad på [[högteknologi]]. Den räknas som världens femte största efter [[USA]], [[Kina]], [[Japan]] och [[Tyskland]]. Enligt [[WTO]] var Frankrike 2003 världens femte största varuexportör efter USA, Tyskland, Japan och [[Kina]] och den fjärde största importören efter USA, Tyskland och Kina. Enligt [[OECD]] hade Frankrike 2003 störst andel utländska investeringar (räknat i procent) före USA och [[Belgien]]. Genom sitt [[kärnkraft]]sprogram är Frankrike också det land med högst grad av självförsörjning i [[Västeuropa]] och det av världens sju mest industrialiserade länder som producerar minst andel [[koldioxid]]. Levnadsstandarden i Frankrike är alltså mycket hög. Den franska ekonomin är en kombination av marknadsekonomi och stark men avtagande statlig inblandning. Stora områden med bördig mark, användningen av modern [[teknologi]] och subventioner har tillsammans gjort Frankrike till Västeuropas ledande [[jordbruk]]snation. Den franska ekonomin är, även efter förlusten av [[Algeriet]] på [[1960-talet]], en av världens starkaste. Frankrike har också en ledande [[rymdindustri]] och är den enda europeiska nation som har en nationell [[rymdhamn]] - förutom [[Esrange]] i Sverige. Den franska staten äger en stor del av landets [[infrastruktur]] och är huvudägare i flera [[järnväg]]s-, [[elektricitet]]s-, [[flyg]]industri- och [[telekommunikation]]sföretag men har sedan början av 1990-talet alltmer släppt sin kontroll över dessa sektorer. Staten säljer bit för bit av sin andelar i företag som [[France Telecom]], [[Air France]] och i andra [[försäkring]]s- och [[försvar]]s- samt [[bank]]företag. Frankrike sjösatte [[euro]]n tillsammans med 10 andra medlemmar [[1 januari]] [[1999]] och i början av [[2002]] ersatte euromynt och -sedlar helt den [[fransk franc|franska francen]]. Sedan [[andra världskriget]] har Frankrike stegvis närmat sig Tyskland såväl politiskt som ekonomiskt och de två länderna betraktas ofta som duon som leder den europeiska integrationen inom [[EU]]. Frankrike lockar årligen 79 miljoner [[turism|turister]], vilket är betydligt fler än vad som bor i landet, och gör landet till världens populäraste turistdestination framför [[Spanien]] (51,7 miljoner) och [[USA]] (41,9 miljoner) enligt [[Världsturismorganisationen]] (WTO). Turisterna lockas av städer av stort [[kultur]]ellt intresse, bad- och skidorter, idylliska landskap och världsmetropolen [[Paris]]. {{Se även|Lista över franska företag}} ==Försvar== Högste befälhavare för det franska försvaret är republikens president (''Président de la République''). Under honom har regeringen och försvarsministern det politiska ansvaret för försvaret. Försvaret utgörs av: * [[Frankrikes försvarsmakt]] (''Forces armées françaises''), leds av chefen för försvarsstaben (''le Chef d'état-major des armées''), som är [[regering]]ens militäre rådgivare och högste ansvarig för försvarsmaktens operationer och beredskap. * Försvarets materielverk (''Délégation Générale pour l'Armement'') * Försvarets förvaltningsverk (''Sécretariat Générale pour l’Administration'') Den franska [[försvarsmakt]]en består av de fyra [[försvarsgren]]arna [[armé]]n (''Armée de Terre''), [[marin]]en (''Marine Nationale''), [[flygvapen|flygvapnet]] (''Armée de l’Air'') och [[gendarmeri]]et (''Gendarmerie Nationale''). Vid sidan av försvarsgrenarna intar försvarsmaktens sjukvårdstjänst (''Service de Santé des Armées'') och försvarsmaktens drivmedelstjänst (''Service des Essences des Armées'') en självständig och försvarsgrensövergripande ställning. Försvarsmakten är sedan 2001 en yrkesarmé. Den består av 347 903 [[soldat]]er i aktiv tjänst och 81 229 [[civilanställd]]a (2003). Därtill kommer reservanställda soldater. Frankrike förfogar över kärnvapenbärande markrobotar, luftburna robotar och ubåtsburna robotar, sammanlagt förfogar den franska försvarsmakten över ca 350 kärnstridspetsar. ===Armén=== [[Fil:Photo des troupes de marine.jpg|miniatyr|]] * Stridande förband: 70 bataljoner, även 2 bataljoner i den fransk-tyska brigaden * Underhållsförband: 18 bataljoner Arméns militära personal utgörs av 131 039 soldater. ===Marinen=== * Ytstridsförband: 72 fartyg, 12 200 soldater * Ubåtsförband: 10 ubåtar, 3 800 soldater * Marinflyg: 152 flygplan, 6 800 soldater * Marininfanteri: 1 700 Marinens militära personal utgörs av 44 595 soldater. [[Fil:Bastille day flyover.4264-crop.jpg|thumb]] ===Flygvapnet=== * Strategiska flygstridskrafter (kärnvapenbärare): 90 flygplan, 2 300 soldater * Flygstridskrafter: 310 flygplan, 5 900 soldater * Transportflyg: 100 flygplan * Flygbasjägare: 5 300 soldater Flygvapnets militära personal utgörs av 63 664 soldater ===Gendarmeriet=== Gendarmeriet verkar som polisstyrka fr.a. på landet och i mindre städer; i större städer finns la [[Police Nationale]]. Gendarmeriets uppgifter är desamma som för italienska [[Carabinieri]] och spanska [[Guardia Civil]]. * Det territoriella gendarmeriet bestod 2008 av 1 124 lokala gendarmeristationer, 370 utryckningsplutoner, 271 hundpatruller, 92 länskriminalenheter, 383 kriminalenheter, 14 helikopterenheter, 7 flodpolispatruller, 26 sjöpolispatruller, 93 trafikpolisskvadroner, 136 trafikpolisplutoner och 37 specialenheter för ungdomsbrottslighet * Det mobila gendarmeriet bestod 2008 av 123 [[skvadron]]er. I Parisområdet finns ett högre mobilt gendarmerieförband, med fyratusen polissoldater i sex bataljoner, däribland gendarmeriets pansarbataljon och gendarmeriets specialförband. Det franska gendarmeriet hade 2006 ca 105 000 anställda. Av dessa var 103 000 militärer och 2 000 civilanställda. ===Sjukvårdstjänsten=== [[Fil:French medical VAB dsc06843.jpg|thumb]] Sjukvårdstjänsten, ''service de la santé'', är en särskild försvarsgren inom de väpnade styrkorna. Den omfattar bl.a: * 9 undervisningssjukhus * 1 sjukvårdscentrum * 2 skolor * 4 forskningscentra Sjukvårdstjänstens personal utgörs av 12 431 personer, varav 7 559 militärer. ===Drivmedelstjänsten=== Drivmedelstjänstens personal utgörs av 2 444 personer, varav 1 255 militärer. ==Infrastruktur== ===Flygtrafik=== Frankrikes största flygbolag är [[Air France]]. Den största [[flygplats]]en är [[Aéroport Roissy-Charles-de-Gaulle]] utanför [[Paris]]. Flygplatsen är en av de största i [[Europa]] och en viktig bytespunkt. Air France flyger till destinationer inom Frankrike, Europa och övriga världen. ===Tågtrafik=== Tågtrafiken är väl utbyggd och konkurrerar med flyget på många sträckor. Ännu är inte trafiken avreglerad (även om sådana förslag finns) utan drivs framförallt av statliga [[SNCF]]. Snabbtåget [[TGV]] är populärt på sträckor som [[Paris]]-[[Lyon]]. Man kan också resa med tåg från [[Paris]] till andra europeiska städer som [[London]] och [[Bryssel]]. ===Vägar=== Frankrike har ett av de största vägnäten i hela världen. Det motsvarar cirka 80 000 mil varav 710 mil är [[motorväg]]. Merparten av Frankrikes motorvägar, sett till kilometerantal, är betalmotorvägar med vägtullar. Dessa vägar ägs och drivs av statliga eller privatägda företag. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet minskade den franska staten gradvis sitt ägande i sådana bolag. Frankrike har högertrafik. ===Internet=== Frankrike låg länge efter andra utvecklade länder men är nu på väg att komma i kapp och [[bredband]]sutbyggnaden går i full fart. ==Kultur== * [[Frankrikes konsthistoria]] * [[Aubusson-tapet]] * [[Gobeläng]] * [[Lista över Frankrikes katedraler, kyrkor och kloster]] * [[Fransk-belgiska tecknade serier]] ===Sport=== [[Fil:TourDeFrance 2005 07 09.jpg|miniatyr|[[Tour de France]]]] *[[Frankrikes herrlandslag i fotboll]] *[[Sportfäktning]] *[[Parkour]] *[[Skateboard]] *[[PSG]] *[[Tour de France]] ==Internationella relationer== {{Huvudartikel|Frankrikes diplomatiska beskickningar}} Frankrikes första diplomatiska beskickning grundades [[1522]] när en delegation sändes till [[Schweiz]]. Idag har Frankrike världens näst största nätverk av beskickningar, överträffat bara av [[USA]]. Trots att Frankrikes kolonialvälde upplöstes efter [[andra världskriget]] är Frankrike fortfarande en betydande internationell aktörer. Landet är en av de fem permanenta medlemmarna av [[FN:s säkerhetsråd]], medlem av [[G8]] såväl som en av grundarna av [[NATO]], [[OECD]] och [[EU]]. ===Internationella organisationer=== Frankrike är bland annat medlem i: *[[OECD]] *[[EU]] *[[NATO]] *[[Schengensamarbetet]] *[[Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa]] *[[Europarådet]] *[[Latinska unionen]] *[[G8]] ==Internationella rankningar== {| class="wikitable" |- ! Organisation ! Undersökning ! Rankning |- | [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]'' | [http://www.heritage.org/index/Ranking.aspx Index of Economic Freedom 2009] | 64 av 179 |- | [[Reportrar utan gränser]] | [http://www.rsf.org/article.php3?id_article=29031 Pressfrihetsindex 2008] | 35 av 173 |- | [[Transparency International]] | [http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table Korruptionsindex 2008] | 23 av 180 |- | [[United Nations Development Programme]] | [http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf Human Development Index 2006] | 11 av 179 |} ==Externa länkar== *[https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/fr.html CIA Factbook - France] *[http://www.swedishtrade.se/frankrike Sveriges handel med Frankrike] {{wikinews|Frankrike}} {{wiktionarypar|Frankrike}} == Referenser == {{flerkällor}} ===Noter=== <references/> {{Portal Land| |Flagga=Bild:Flag_of_France.svg |Storlek=35px |Portal=Portal:Frankrike |Namn=Frankrike-portalen |}} {{Navigeringsmallar Frankrike}} [[Kategori:Frankrike| ]] [[Kategori:Europas länder]] [[Kategori:Europeiska unionens medlemsstater]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] <!-- Språklänkar: --> {{Link FA|eo}} {{Link FA|ceb}} [[af:Frankryk]] [[als:Frankreich]] [[am:ፈረንሣይ]] [[an:Franzia]] [[ang:Francland]] [[ar:فرنسا]] [[arc:ܦܪܢܣܐ]] [[arz:فرنسا]] [[ast:Francia]] [[az:Fransa]] [[ba:Франция]] [[bar:Frånkreich]] [[bat-smg:Prancūzėjė]] [[be:Францыя]] [[be-x-old:Францыя]] [[bg:Франция]] [[bi:Franis]] [[bm:Franse]] [[bn:ফ্রান্স]] [[bo:ཕ་རན་སི།]] [[bpy:ফ্রান্স]] [[br:Bro-C'hall]] [[bs:Francuska]] [[ca:França]] [[cdo:Huák-guók]] [[ce:Франце]] [[ceb:Pransiya]] [[co:Francia]] [[crh:Frenkistan]] [[cs:Francie]] [[csb:Francëjô]] [[cu:Франкі́ꙗ]] [[cv:Франци]] [[cy:Ffrainc]] [[da:Frankrig]] [[de:Frankreich]] [[diq:Fransa]] [[dsb:Francojska]] [[dv:ފަރަންސޭސިވިލާތް]] [[dz:ཕརཱནསི་]] [[ee:France]] [[el:Γαλλία]] [[eml:Franza]] [[en:France]] [[eo:Francio]] [[es:Francia]] [[et:Prantsusmaa]] [[eu:Frantzia]] [[ext:Fráncia]] [[fa:فرانسه]] [[ff:Faransi]] [[fi:Ranska]] [[fiu-vro:Prantsusmaa]] [[fo:Frakland]] [[fr:France]] [[frp:France]] [[fur:France]] [[fy:Frankryk]] [[ga:An Fhrainc]] [[gan:法國]] [[gd:An Fhraing]] [[gl:Francia - France]] [[gn:Hyãsia]] [[got:𐍆𐍂𐌰𐌲𐌺𐌰𐍂𐌴𐌹𐌺𐌹]] [[gu:ફ્રાન્સ]] [[gv:Yn Rank]] [[ha:Faransa]] [[hak:Fap-koet]] [[haw:Palani]] [[he:צרפת]] [[hi:फ़्राँस]] [[hif:France]] [[hr:Francuska]] [[hsb:Francoska]] [[ht:Frans]] [[hu:Franciaország]] [[hy:Ֆրանսիա]] [[ia:Francia]] [[id:Perancis]] [[ie:Francia]] [[ilo:Fransia]] [[io:Francia]] [[is:Frakkland]] [[it:Francia]] [[ja:フランス]] [[jbo:fasygu'e]] [[jv:Prancis]] [[ka:საფრანგეთი]] [[kab:Fransa]] [[kg:Fwalansa]] [[kk:Франция]] [[kl:Frankrigi]] [[km:បារាំង]] [[kn:ಫ್ರಾನ್ಸ್]] [[ko:프랑스]] [[ks:फ्रांस]] [[ksh:Frangkrisch]] [[ku:Fransa]] [[kv:Франция]] [[kw:Pow Frynk]] [[ky:Франция]] [[la:Francia]] [[lad:Fransia]] [[lb:Frankräich]] [[li:Frankriek]] [[lij:Fransa]] [[lmo:Frància]] [[ln:Falansia]] [[lo:ປະເທດຝະລັ່ງ]] [[lt:Prancūzija]] [[lv:Francija]] [[mdf:Кранцмастор]] [[mg:Frantsa]] [[mi:Wīwī]] [[mk:Франција]] [[ml:ഫ്രാന്‍സ്]] [[mn:Франц]] [[mr:फ्रांस]] [[ms:Perancis]] [[mt:Franza]] [[my:ပြင်သစ်]] [[myv:Франция Мастор]] [[na:France]] [[nah:Francia]] [[nap:Franza]] [[nds:Frankriek]] [[nds-nl:Frankriek]] [[ne:फ्रान्स]] [[nl:Frankrijk]] [[nn:Frankrike]] [[no:Frankrike]] [[nov:Fransia]] [[nrm:France]] [[nv:Dáághahii]] [[oc:França]] [[os:Франц]] [[pam:France]] [[pap:Fransia]] [[pdc:Frankreich]] [[pih:France]] [[pl:Francja]] [[pms:Fransa]] [[pnt:Γαλλία]] [[ps:فرانسه]] [[pt:França]] [[qu:Phransya]] [[rm:Frantscha]] [[rmy:Franchiya]] [[ro:Franţa]] [[roa-rup:Gallia]] [[ru:Франция]] [[rw:Ubufaransa]] [[sa:फ्रांस]] [[sah:Франция]] [[sc:Frantza]] [[scn:Francia]] [[sco:Fraunce]] [[se:Frankriika]] [[sh:Francuska]] [[simple:France]] [[sk:Francúzsko]] [[sl:Francija]] [[sm:Farani]] [[so:Faransiiska]] [[sq:Franca]] [[sr:Француска]] [[st:Fora]] [[stq:Frankriek]] [[su:Perancis]] [[sw:Ufaransa]] [[szl:Francyjo]] [[ta:பிரான்ஸ்]] [[te:ఫ్రాన్స్]] [[tet:Fransa]] [[tg:Фаронса]] [[th:ประเทศฝรั่งเศส]] [[tk:Fransiýa]] [[tl:Pransya]] [[tpi:Pranis]] [[tr:Fransa]] [[ty:Farāni]] [[udm:Франция]] [[ug:فرانسىيە]] [[uk:Франція]] [[ur:فرانس]] [[uz:Fransiya]] [[vec:Fransa]] [[vi:Pháp]] [[vls:Vrankryk]] [[vo:Fransän]] [[wa:France]] [[war:Fransya]] [[wo:Faraas]] [[wuu:法国]] [[xal:Пранц]] [[yi:פראנקרייך]] [[yo:Fransi]] [[zea:Frankriek]] [[zh:法国]] [[zh-classical:法國]] [[zh-min-nan:Hoat-kok]] [[zh-yue:法國]]

Tillbaka till Frankrike.