Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''För konstnären, se [[Francis Bacon (konstnär)]].'' [[Fil:Francis Bacon.jpg|miniatyr|Francis Bacon (1561-1626)]] Sir '''Francis Bacon''', född [[22 januari]] [[1561]], död [[9 april]] [[1626]], engelsk [[filosof]], advokat, vetenskapsman och [[statsman]], [[Lordkansler]] 1618-21. ==Biografi== Bacon uppfostrades i [[Cambridge]], utbildade sig ytterligare genom resor i [[Frankrike]] [[1576]]-[[1579|79]] och blev parlamentsledamot [[1584]]. Han misslyckades med att få sin släktings, lord Burghley, hjälp att uppnå snabb befordran som ämbetsman. Däremot fick han tillsammans med sin bror Anthony, hjälp av [[Robert Devereux, 2:e earl av Essex|earlen av Essex]]. Han försökte också att genom upprepade politiska förslag till drottningen göra sig bemärkt av henne. Under 1590-talet verkade han nära Essex och hoppades få se sina egna politiska reformplaner genomförda genom dennes inflytande hos drottningen. Essex' enträgna rekommendationer förmådde inte skaffa honom något av de eftersträvade höga ämbetena. När Essex deltagit i upproriska ansatser verkade Bacon som åklagare mot denne drottningens fallne gunstling, vilket starkt bidrog till att Essex [[1601]] fick ett mycket hårt straff. Många har tolkat detta som tecken på en anmärkningsvärd brist på moralisk känsla. Vid [[Jakob I av England|Jakob I]]:s kröning blev Bacon adlad, men han lyckades inte under den tidigare delen av Jakobs regering vinna dennes förtroende, även om han [[1607]] blev vice justitiekansler(''solicitor-general'') och därmed uppnådde en oberoende ställning. Sedan hans släkting och motståndare [[Robert Cecil]] (lord Salisbury) avlidit, [[1612]], gick Bacons befordran snabbare. [[1613]] blev han [[kronjurist|justitiekansler]] (''attorney-general''), [[1616]] medlem av riksrådet, (''privy council''), [[1617]] storsigillbevarare (''lord keeper''), [[1618]] lordkansler och upphöjd till peer som baron Verulam, [[1621]] viscount S:t Albans. Bacon ansåg att enda möjligheten till försoning mellan kungen och parlamentet var att kungen slog in på en framsynt, nationell politik. Han uppgjorde också en djärv försoningsplan, men framlade den endast delvis och vann inte heller fullt förtroende hos någondera sidan. Bacons misstro mot valda politiska församlingars herravälde och hans vana att underordna sig de maktägande gjorde att han kunde användas som ett verktyg för Jakobs och dennes gunstling Buckinghams politik, på vilken han aldrig fick något större inflytande. Vid parlamentets sammanträde [[1621]] föll han offer för den allmänna oviljan mot den i ämbetsmannakretsar rådande korruptionen. Bacon hade, som flertalet domare på den tiden, mottagit gåvor av parterna. Han anklagades för att ha låtit muta sig, och det blev klarlagt att han i några fall erhållit gåvor av rättssökande innan deras mål var avgjorda. Det kunde dock inte påvisas att hans domslut påverkats av detta. Bacon insjuknade under rättegången, avstod från att försvara sig och erkände sig skyldig till "försummelse och korruption". Han dömdes att mista sina ämbeten och erlägga höga böter och levde tillbakadraget, sysselsatt med filosofiskt och historiskt författarskap och naturvetenskapliga studier. Vid ett experiment ådrog han sig en häftig förkylning som kostade honom livet, [[9 april]] [[1626]]. Han ligger begraven i St. Michels Church i [[St Albans]] i [[Hertfordshire]] i England. ==Verk== Bacon är en av upphovsmännen till den moderna filosofin. Han bryter med medeltidens dogmatism och kräver att filosofin grundas på erfarenheten genom en vetenskaplig [[induktion]]. Vetenskapens uppgift ser han framför allt som att behärska naturen genom att lära känna dess lagar och enligt dessa ingripa i naturförloppen. "Vetande är makt", och "naturen behärskas genom att man lyder den". Därför måste forskaren göra sig av med vissa fördomar, "idolerna". Bacon urskiljer fyra: #''Idola tribus'', släktets idol, benägenheten att se naturen som analog med människan (antropomorfism) #''Idola specus'', hålans idol (med hänsyftning till [[Platon]]s liknelse i "Staten" VII), de fördomar som kommer från individens anlag, vanor, uppfostran och liknande #''Idola fori'', torgets idol, de fördomar som kommer från den mänskliga samvaron, särskilt genom språkets makt över tanken #''Idola theatri'', den filosofiska traditionens villfarelse. Bacon kräver att vetenskapen använder fullständig induktion, ''ställer riktiga frågor till naturen'' och i utredningen av hur detta ska gå till ger Bacon uppslag som sedan utvecklats i [[John Stuart Mill|Mill]]s fyra induktiva metoder. Trots dessa goda uppslag står Bacon i många avseenden kvar på sin tids ståndpunkt. Som medeltidens realister ser han naturens "ursprungskälla" i tingens "former", hypostaseringar av deras begreppsmässigt fattade väsen. Och han förstår inte den betydelse matematiken har för den moderna naturvetenskapen, sådan denna redan på hans tid var grundlagd av [[Galileo Galilei|Galilei]] och andra. Han föraktar [[skolastik]]ens [[Syllogism|syllogistiska]] spetsfundigheter och förstår därför inte att [[deduktion]]en är oumbärlig också i metoder som baseras på [[induktion]]. I frågan om förhållandet mellan tro och vetande intar han på samma position som de sista medeltidstänkarna: religionen är trons sak, inte det filosofiska vetandets. De har alltså helt skilda tillämpningsområden. I läran om Gud kan filosofin inte komma längre än till att vederlägga ateismen. På det engelska tänkandet har Bacon utövat ett starkt och varaktigt inflytande genom sin [[empiri]]sm, men det vore en överdrift att se honom som den moderna filosofins grundläggare. Bacons filosofiska huvudarbeten är ''Novum organon scientiarum'' (1620), en ny logik i stället för Aristoteles' "Organon", och ''De dignitate et augmentis scientiarum'' (1623), en sorts vetenskaplig encyklopedi med flera träffande anmärkningar om luckorna i vetenskapernas system. Dessa skrifter var avsedda att bilda delar av ett stort verk som han inte hann fullborda, ''Instauratio magna''. Förarbetena till en tredje del utgavs efter hans död under titeln ''Sylva sylvarum''. Bland Bacons många övriga arbeten märks ''Essays'', av vilka de första utkom 1597 och den slutliga, betydligt tillökade upplagan 1625, vidare ''New Atlantis'' (skriven 1614-18) och ''Life of Henry VII (1622)''. ==Kuriosa== Det finns en teori om att det i själva verket var Bacon som låg bakom Shakespears verk, vilket troligtvis bara är spekulationer. ==Externa länkar== {{wikiquote}} *[http://wikisource.org/wiki/Author:Francis_Bacon Wikisource] {{Ugglan}} {{STANDARDSORTERING:Bacon, Francis}} [[Kategori:Män]] [[Kategori:Renässansens filosofer]] [[Kategori:Födda 1561]] [[Kategori:Avlidna 1626]] [[Kategori:Brittiska filosofer]] [[Kategori:Brittiska politiker]] [[ar:فرانسيس بيكون]] [[bg:Френсис Бейкън]] [[bn:ফ্রান্সিস বেকন]] [[bs:Francis Bacon]] [[ca:Francis Bacon]] [[cs:Francis Bacon]] [[da:Francis Bacon (filosof)]] [[de:Francis Bacon]] [[en:Francis Bacon]] [[eo:Francis Bacon]] [[es:Francis Bacon]] [[et:Francis Bacon]] [[fa:فرانسیس بیکن]] [[fi:Francis Bacon]] [[gl:Francis Bacon (filósofo)]] [[he:פרנסיס בייקון]] [[hr:Francis Bacon]] [[hu:Francis Bacon]] [[id:Francis Bacon]] [[io:Francis Bacon]] [[is:Francis Bacon (heimspekingur)]] [[it:Francesco Bacone]] [[ja:フランシス・ベーコン (哲学者)]] [[ko:프랜시스 베이컨 (철학자)]] [[ku:Francis Bacon]] [[la:Franciscus Baco]] [[lt:Francis Bacon]] [[lv:Frānsiss Bēkons]] [[mk:Френсис Бејкон]] [[nl:Francis Bacon (wetenschapper)]] [[no:Francis Bacon]] [[nov:Francis Bacon]] [[pl:Francis Bacon (filozof)]] [[pms:Francis Bacon]] [[ps:فرانسېس بیکن]] [[pt:Francis Bacon (filósofo)]] [[ro:Francis Bacon (filozof)]] [[ru:Бэкон, Фрэнсис]] [[simple:Francis Bacon]] [[sk:Francis Bacon]] [[sl:Francis Bacon]] [[sr:Франсис Бејкон]] [[tr:Francis Bacon]] [[uk:Френсіс Бекон]] [[ur:فرانسس بیکن]] [[vi:Francis Bacon]] [[zh:弗兰西斯·培根]]

Tillbaka till Francis Bacon.