Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Brunnsvikens _skola.jpg|thumb|200px|[[Brunnsviks folkhögskola]] i [[Dalarna]], <br>med skulpturen ''Två generationer'' av [[Anders Jönsson (skulptör)|Anders Jönsson]].]] [[Bild:Lappfjärds_folkhögskola_1990..jpg|thumb|200px|[[Lappfjärd]]s folkhögskola.]] '''Folkhögskola''' är en nordisk skolform för [[vuxenutbildning]], ibland med [[internat]]. Den första folkhögskolan grundades [[1844]] i [[Rödding]] i [[Danmark]]; [[Nikolaj Frederik Severin Grundtvig‎]] betraktas som folkhögskolans fader. Grundtvig fick inspiration till folkhögskolan från engelska internatskolor, och syftet var att ge bönder och andra från de breda folklagren högre bildning, genom personlig utbildning, "det levande ordet". Idén slog igenom efter 1864, efter [[dansk-tyska kriget]]. Redan 1870 fanns 50 folkhögskolor i Danmark. [[Skandinavism]]en och böndernas ökade politiska vikt, samt kanske det personliga engagemang [[August Sohlman]] vid ''[[Aftonbladet]]'' visade, fick till följd att Sverige tog upp den grundtvigska folkhögskolan; de första svenska folkhögskolorna, vilka finansierades av [[landsting]]en, grundades [[1868]], däribland [[folkhögskolan Hvilan]] utanför ''Lund''. [[Leonard Pontus Holmström]], som var dess föreståndare, blev ett slags svensk motsvarighet till Grundtvig. För att till en början nästan uteslutande ha varit böndernas högre undervisningsanstalt, blev folkhögskolorna sedermera förknippade med [[arbetarrörelsen]], med skolor som [[Brunnsvik]], grundad [[1906]]. Andra så kallade "rörelseskolor" förestods av [[nykterhetsrörelsen]], kyrkor och samfund, och andra [[folkrörelse]]r. Från början låg alla folkhögskolor på landet och var i första hand till för landsbygdens bildning. Den första folkhögsskolan i en stad är [[Birkagården]]s Folkhögskola grundad [[1916]] av [[Natanael Beskow]] och [[Gillis Hammar]]. I dag finns det i Sverige 148 folkhögskolor, varav 104 är bundna till föreningar, stiftelser, folkrörelser eller ideella organisationer. De resterande 44 folkhögskolorna drivs av landsting eller region. ==Kursutbud== Folkhögskolornas kurser delas vanligen in i tre kategorier:<ref> {{sv ikon}} [http://www.folkhogskola.nu/download/72/pp_om_folkhogskola_mars2007.ppt Powerpointpresentation] av folkhögskoleidén från [[folkhögskolornas informationstjänst]]</ref>. * '''Allmänna kurser''' ersätter helt eller delvis [[Gymnasieskola|gymnasiestudier]] och i viss mån [[Grundskola|grundskolestudier]], och pågår under ett till fyra år beroende på förkunskaper. De allmänna kurserna är ett alternativ till [[komvux]] och finns i många olika profiler och inriktningar beroende på vilken skola man läser på. * '''Särskilda kurser''' är inriktade på ett speciellt ämne som största delen av kursen ägnas åt. En del av de särskilda kurserna är yrkesinriktade eller vänder sig till specifika målgrupper. * '''Övriga kurser''' kan utgöras av kortkurser, sommarkurser, uppdragsutbildningar och kurser inom andra skolformer. ==Betyg== Folkhögskolor ger inte [[betyg]] i enskilda ämnen. I stället ges ett samlat studieomdöme av alla lärare som bedömer elevens studieförmåga för samtliga ämnen. Det krävs 30 veckors studier på folkhögskola för att få omdömet. Det behöver inte vara i sträck eller på samma folkhögskola. Omdömet ges på en fyrgradig skala med nivåerna ''Utmärkt studieförmåga'' (4), ''Mycket god studieförmåga'' (3), ''God studieförmåga'' (2) och ''Mindre god studieförmåga'' (1). Med detta omdöme kan en folkhögskoleelev söka till [[högskola]] förutsatt att kursen har givit honom eller henne tillräcklig behörighet. Eleven placeras då i en särskild kvot<ref> {{sv ikon}} [http://www.folkhogskola.nu/page/124/ombehorigheter.htm Om behörigheter] på [[Folkhögskolornas informationstjänst]]s webbplats</ref>. == Folkhögskoleverksamheten i [[Svenskfinland]] == I [[Finland]] finns för närvarande ([[2009]]) 17 svenskspråkiga folkhögskolor. Fem av skolorna bygger på religiös grund medan de övriga är allmänt kulturella. Skolorterna är följande: [[Borgå]], [[Esbo]], [[Hangö]], [[Helsingfors]], [[Pernå]], [[Pojo]], [[Ingå]], [[Karis]], [[Pargas]], [[Pålsböle]] ([[Åland]]), [[Kronoby]], [[Lappfjärd]], [[Vasa]], [[Vörå]], [[Närpes]] och [[Nykarleby]] <ref>{{sv ikon}} [http://www.uranus.fi/se/utbildning/stodmaterial/open.php?id=60857 Finlandssvensk karriär- och rekryteringsservice]</ref>. De finlandssvenska folkhögskolorna är jämförelsevis små. Flertalet av kurserna är förlagda till vinterhalvåret. Sommarkurser är sällsynta. Folkhögskolor med högre årskurser kallas i Finland för folkakademier. De finlandssvenska folkakademiernas antal uppgick 2009 till tre. ==Se även== *[[Lista över folkhögskolor]] == Referenser == * {{sv ikon}} Carl Ivar Sandström,'' Utbildningens idéhistoria. Om samhällsförändringarnas inflytande på undervisningens mål och idéinnehåll genom tiderna i Sverige och i utlandet'', Stockholm 1975, s. 216-218 * {{sv ikon}} Bernces förlag, ''Efter 1809: en krönika i ord och bild om finlandssvenskarna'', ISBN 91-500-0408-5 == Fotnoter == <references/> == Externa länkar == * {{sv ikon}} [http://www.folkhogskola.nu Folkhogskola.nu - Folkhögskolornas informationstjänst (FIN)] * {{sv ikon}} [http://www.folkbildning.net/biff Biblioteket i folkhögskola & folkbildning (BIFF)] * {{sv ikon}} [http://www.studentum.se/utbildning/folkhogskolor.aspx/ Studentum.se:s folkhögskolesektion - informationstjänst om folkhögskolornas utbildningsform och utbildningar] * {{sv ikon}} [http://www.studentbibliotek.se/doku.php/folkhoegskola:folkhoegskolor Studentbiblioteks kontaktuppgifter till alla svenska folkhögskolor] [[Kategori:Folkhögskolor| ]] [[Kategori:Skolformer]] [[cv:Аслă халăх шкулĕ]] [[da:Folkehøjskole]] [[de:Volkshochschule]] [[en:Folk high school]] [[eo:Popola altlernejo]] [[es:Volkshochschule]] [[fi:Kansanopisto]] [[fr:Université populaire]] [[fy:Folkshegeskoalle]] [[it:Università popolare]] [[nl:Volkshogeschool]] [[nn:Folkehøgskule]] [[no:Folkehøgskole]] [[pl:Uniwersytet ludowy]]

Tillbaka till Folkhögskola.