Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{landsfakta| |namn=Republika ng Pilipinas <br />Republic of the Philippines<br />República de las Filipinas |genitiv=Filippinernas |flagga=Flag of the Philippines.svg |statsvapen=Coat of Arms of the Philippines.png |motto=Maka-Diyos, Maka-Tao, Makakalikasan at Makabansa <br />Av kärlek till Gud, Folket, Naturen och Landet |karta=LocationPhilippines.png |världsdel=[[Asien]] |statsskick=[[Republik]] |språk=[[filipino]], [[engelska]] |a/t=a |huvudstad=[[Manila]] |huvudstad_koordinater= |störstastad=[[Quezon City]] |statschef=[[Gloria Macapagal-Arroyo]] |sct=presidenter |sct2=President |regeringschef=[[Gloria Macapagal-Arroyo]] |rct=regeringschefer |rct2=Regeringschef |area_rank=70:e |area=300&nbsp;000 |area_%vatten=2% |folkmängd_rank=12:e |folkmängd=88&nbsp;574&nbsp;614<ref name="Fil2007Folkräkning">[http://www.census.gov.ph/data/pressrelease/2008/pr0830tx.html National Statistics Office, Republic of The Philippines; Official population count reveveals...] Pressmeddelande om resultatet av folkräkningen den 1 augusti 2007.</ref> |befolkningstäthet_rank=27:e |invånare/km2=295,2 |högstapunkt=[[Mount Apo]] |högstapunkt_meter=2&nbsp;954 |störstasjö=[[Laguna de Bay]] |störstasjö_yta=911-949 |längstaflod=[[Cagayan (flod)|Cagayan]] |längstaflod_längd=505 |självständighet=från [[USA]] |självständighet_dekl=[[4 juli]] [[1946]] |självständighet_erk= |bnp_rank=43:e |bnp_totalt=$80&nbsp;574 milj |bnp/invånare= |valuta=[[filippinsk peso]] |valutakod=PHP |tidszon=[[UTC]]+8 |nationaldag=[[12 juni]] |nationalsång=[[Lupang Hinirang]] |landskod=PH |landsnummer=63 |år=2003 |fotnot= }} '''Filippinerna''' är en [[republik]] i sydöstra [[Asien]]. Huvudstaden är [[Manila]]. Landet, som blev självständigt efter [[andra världskriget]], har en befolkning som till största delen tillhör den [[romersk-katolska kyrkan]]. Landet består av 7&nbsp;107 öar varav närmare 901 är bebodda av landets uppskattningsvis 89 miljoner invånare (2007). == Historia == Lämningar har hittats som visar att ''[[Homo sapiens]]'' fanns i [[Palawan]] för troligen omkring 50&nbsp;000 år sedan. Dessa invånare kallas [[Tabonmänniskan]]. Tusentals år senare anlände vågor av [[austronesiska språk|austronesisktalande]] invandrare - förfäderna till nutidens etniska filippinier – från [[Indonesien]] och genom södra [[Kina]] via [[Taiwan]]. [[Hankineser|Etniskt kinesiska]] köpmän anlände på [[700-talet]] e.Kr. [[Ferdinand Magellan]] kom till öarna första gången [[1521]]. Efter att han upprättat vänskapliga förbindelser med några lokala hövdingar och omvänt dem till kristendomen kom Magellan i konflikt med en av hövdingarna som fortfarande var fientliga mot honom, [[Lapu-Lapu]]. I det slag som följde blev spanjorerna besegrade och Magellan dödades, men ett av hans skepp kom tillbaka till Spanien och förde med sig nyheten om detta nya land. Den [[27 april]] [[1565]] kom den spanske [[conquistador]]en [[Miguel López de Legazpi]] med 500 soldater till [[Cebu]] och bildade den första spanska bosättningen på öarna, ursprunget till dagens [[Cebu City]]. [[Augustinerorden|Augustiner]] och [[franciskan]]er följde med soldaterna från ö till ö för att leta efter inhemska byar och människor. Spanjorerna byggde snart upp kyrkor och fästningar, medan de letade efter [[guld]] och [[kryddor]]. [[Katolicism]]en infördes och antogs av majoriteten. Sporadiska uppror skedde från stamgrupper i norra [[Luzon]]s högländer och i kustområden. En del [[muslim]]er gjorde motstånd i Mindanao i södra Filippinerna. Den spanska militären slog tillbaka kinesiska [[pirat]]er, [[japan]]ska och [[Portugal|portugisiska]], [[Nederländerna|nederländska]] och [[Brittiska Ostindiska Kompaniet|brittiska]] styrkor, som alla också hade intresse av Filippinerna. Filippinerna styrdes från [[Nya Spanien]] ([[Mexiko]]) tills Mexiko blev självständigt. I slutet av [[1500-talet]] inleddes en spirande handel. [[1781]] bildade guvernör [[José Basco y Vargas]] ''Sociedad Económica de los Amigos del País'' ("Det ekonomiska sällskapet för landets vänner") för att främja den ekonomiska utvecklingen. Filippinerna administrerades direkt från Spanien. Utveckling inom landet och utanför och öppnandet av [[Suezkanalen]] [[1869]], som förkortade restiden till Spanien och medverkade till att föra nya idéer till Filippinerna, befrämjade framväxten av en upplyst filippinsk övre medelklass, ''ilustrados''. Många unga filippinare fick möjlighet att studera i Europa. När de blivit upplysta av ''[[José Rizal#arv|propagandarörelsen]]'' om den spanska kolonialregeringens orättvisor eftersträvade de först tillräcklig representation i Spaniens [[Cortes]] och senare självständighet. [[José Rizal]], den mest uppskattade intellektuelle (och mest kontroversiella ilustradon), avrättades [[1896]] för [[högförräderi]], eftersom Rizal var inblandad i revolutionsutbrottet. [[Katipunan]] bildades av [[Andrés Bonifacio]] och var ett hemligt sällskap med störtandet av det spanska styret i Filippinerna som enda målsättning. Sällskapet blev upptäckt av fader Mariano Gil som bröt sin tystnadsplikt och berättade för de spanska myndigheterna om en församlingsmedlem som var syster till en medlem i Katipunan. Den [[filippinska revolutionen]] bröt ut. Katipunan var delat i två grupper, Magdiwang som leddes av [[Andrés Bonifacio]] och Magdalo lett av [[Emilio Aguinaldo]]. Revolution slutade med ett avtal där revolutionärerna kapitulerade och gick med på att gå i exil i Hong Kong. [[USA]] och Spanien blev invecklade i det [[spansk-amerikanska kriget]] 1898. Revolutionärernas ledare [[Emilio Aguinaldo]] lockades då tillbaka till Filippinerna med ett påstått löfte om självständighet liknande den för Kuba, som då utkämpade ett självständighetskrig. Den [[12 juni]] [[1898]], när segern tycktes uppnåelig, utropade Emilio Aguinaldo Filippinernas självständighet. Det visade sig dock att både Spanien och USA försökte utesluta filippinierna från makten i det ockuperade Filippinerna. De ignorerade den filippinske representanten under förhandlingarna om [[Parisfördraget]] 1898. Spanien överlämnade Filippinerna till USA. Den filippinska republiken gjorde uppror mot USA:s ockupation, vilket ledde till det [[filippinsk-amerikanska kriget]] [[1899]]-[[1913]]. Filippinerna kvarstod under USA:s kontroll och fick [[1935]] sin ställning uppgraderad. År 1941, under [[andra världskriget]], invaderades och ockuperades Filippinerna av Japan. Den [[4 juli]] [[1946]] erkändes Filippinerna som självständig stat. Filippinerna har upplevt en del ekonomisk och politisk instabilitet efter 1946. Gerillan Hukbalahap, som hade bekämpat japanerna under kriget, fortsatte sina aktiviteter och upplevdes som ett hot mot staten. [[Ferdinand Marcos]] valdes till president [[1965]]. Under slutet av 1960-talet och början av [[1970-talet]] växte aktivism bland studenter och antiamerikanska demonstrationer. Ett författningskonvent bestående av valda delegater utarbetade en nu författning som skulle antas i folkomröstning och ersätta den gamla från [[1935]]. Perioden var präglad av oroligheter och undantagstillstånd utlystes 21 september [[1972]]. President Marcos fick nu kraftigt förstärkt makt. Den nya konstitutionen infördes sedan med något tvivelaktiga medel. Situationen tycktes lugna ned sig tills de senare åren av Marcos auktoritära regim , som präglades av korruption. Undantagstillståndet hävdes [[1981]]. En politisk och ekonomisk kris under [[1980-talet]] förvärrade missnöjet med Marcos. [[1986]] lämnade Marcos med sin familj och några förbundna Filippinerna och gick i exil i Hawaii. [[Corazon Aquino]], änka efter den mördade senatorn Benigno Aquino, tog över regeringsmakten efter ett snabbt val. Efter Marcos har Filippinerna återgått till demokrati och reformerat styret, men en inrotad korruption, inbördes stridigheter och aktiviteter av kommunistiska upprorsmakare och muslimska separatistiska rörelser försvårar alltjämt landets ekonomiska produktivitet. Under perioden efter Marcos har landet upplevt tre presidentskapskriser, varav den senaste i samband med ett avvärjt kuppförsök i början av [[2006]] då nuvarande presidenten [[Gloria Macapagal-Arroyo]] införde [[undantagstillstånd]]. == Geografi == [[Fil:Ph general map.png|miniatyr|250px|Karta över Filippinerna]] Landet består av 7&nbsp;107 [[ö (landområde)|öar]] varav närmare 900 är bebodda. Den största ön heter [[Luzon]]. Den filippinska [[arkipelagen]] är belägen mellan 116° 40' och 126° 34' östlig [[longitud]], 4° 40' och 21° 10' nordlig [[latitud]]. Den sammanlagda arean är cirka 300&nbsp;000 [[km²]]. Öarna indelas i tre grupper: [[Luzon]], [[Visayas]] och [[Mindanao]]. Hamnstaden [[Manila]] som ligger på ön Luzon är [[huvudstad]] och Filippinernas andra stad till storleken. Störst är [[Quezon City]]. Klimatet är varmt, fuktigt och tropiskt. Årsmedeltemperaturen ligger runt 26,5°. Filippinerna har tre årstider: Tag-init eller Tag-araw (den varma årstiden 'sommar', mars-maj), Tag-ulan (regnperioden, juni-november) och Tag-lamig (den kalla årstiden 'vinter', december-februari). De flesta av öarna är skogsklädda vulkanöar. Den högsta punkten är [[Mount Apo]] på ön Mindanao som når 2&nbsp;954 m. Flera vulkaner, som [[Pinatubo]], är aktiva. Landet drabbas också av ett tjugotal tyfoner från Stilla havet varje år. === Natur === På Filippinerna lever en otalig mängd [[insekter]] och mer än 5&nbsp;000 större djurarter samt ca 14&nbsp;000 olika växter. Bland djurarterna kan nämnas [[vattenbuffel]], [[papegojor]], [[flygekorrar]], [[spökdjur]], [[delfiner]], [[krokodiler]], [[ormar]], [[sköldpaddor]] och olika [[ödlor]]. Några zoologer påstår att djurvärlden på Filippinerna och djurvärlden i [[Indonesien]] liknar varandra. På ön [[Calauit]] släpptes 1976 ett stort antal afrikaniska djurarter. Bland dessa finns 70 [[giraff]]er och några [[zebror]] samt [[antiloper]]. Det anordnas idag safariturer för turister. == Administrativ indelning == [[Fil:Ph regions and provinces.png|miniatyr|300px|Filippinernas provinser och regioner]] Filippinerna är indelat i en autonom region, [[Muslimska Mindanao]], och 79 provinser som tillhör en av de 17 regionerna i landet. Huvudstadsregionen är dock inte indelad i provinser, utan istället i fyra distrikt. Provinserna i sin tur indelas i städer och köpingar, vilka i sin tur delas in i den minsta administrativa enheten på Filippinerna: [[barangay]]. De regionnamn som skrivs med stora bokstäver är akronymer, bildade från namnen på de största provinserna eller städerna i regionen i fråga. Regionernas numrering anges med latinska siffror i parentes. * [[Ilocosregionen]] (I) * [[Cagayandalen]] (II) * [[Centrala Luzon]] (III) * [[CALABARZON]] (IV-A) * [[MIMARO]] (IV-B) * [[Bikolregionen]] (V) * [[Västra Visayas]] (VI) * [[Centrala Visayas]] (VII) * [[Östra Visayas]] (VIII) * [[Zamboangahalvön]] (IX) * [[Norra Mindanao]] (X) * [[Davaoregionen]] (XI) * [[SOCCSKSARGEN]] (XII) * [[Caraga]] (XIII) * [[Muslimska Mindanao]] (ARMM) (autonom region) * [[Kordiljärernas administrativa region]] (CAR) * [[Metro Manila]] (NCR) Calabarzon och Mimaropa utgjorde tidigare tillsammans regionen ''Södra Tagalog'' (IV). == Politik == Filippinernas statsskick är löst baserat på [[USA]]:s. Den nuvarande konstitutionen antogs 1987. Landet är en [[republik]] med stark presidentmakt, där presidenten är [[statschef]], [[regeringschef]] och militär [[överbefälhavare]]. Presidenten väljs i allmänna val för en mandatperiod på 6 år och utnämner ett kabinett som den leder. Parlamentet, kongressen, har två kamrar, representanthuset och senaten. Senaten har 24 ledamöter med 6-åriga mandatperioder, medan representanthuset har högst 250 ledamöter med 3-åriga mandatperioder. Senatens ledamöter väljs nationellt. Av representanthusets ledamöter väljs 206 i enmansvalkretsar och de övriga från partilistor. När [[Gloria Macapagal-Arroyo]] blev president blev hennes parti [[LAKAS-CMD]] också det största i kongressen. Partiet leder en koalition av flera större och mindre partier, med sammanlagt 187 ledamöter i representanthuset och 13 i senaten. Kongressledamöterna tenderar att inte ha så stark partilojalitet och ofta byta partitillhörighet. Rättsväsendets högsta instans är högsta domstolen med en ordförande och 14 övriga domare, som alla utses av presidenten på förslag av ett rättsligt råd. Filippinerna är en av grundarna av [[FN]] och [[ASEAN]], samt medlem av [[APEC]], [[latinska unionen]] och [[G24]]. Filippinerna är en viktig allierad till [[USA]] utanför [[NATO]], men också medlem av [[Alliansfria rörelsen]]. === Internationella dispyter === Filippinerna ligger i konflikt med [[Taiwan]], [[Kina]], [[Vietnam]] och [[Malaysia]] om de [[olja|olje]]- och [[naturgas]]rika [[Spratlyöarna]] och [[Scarborough Shoal]], och med Malaysia om [[Sabah]]. == Ekonomi == Filippinerna klassas som ett utvecklingsland. Även om det i grunden är en jordbruksnation har lätt industri och tjänstesektorn gjort stora inbrytningar i landet. Filippinernas nominella [[Bruttonationalprodukt|BNP]] är 144 miljarder US$ (2007)<ref name=cia>https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/print/rp.html</ref> och landet anses komma på 46:e plats av 184 länder och femtonde bland Asiens länder. Under 2007 växte Filippinernas ekonomi med 7.3%, vilket var den näst snabbast växande ekonomin i Sydöstra Asien endast efter Vietnam. Landet kallas ofta Asiens nya tigerekonomi. Det drabbades av [[Asienkrisen]] 1998, i förening med stigande priser, inflation och dåliga väderförhållanden. Den ekonomiska tillväxten föll från 5% 1997 till 0,6% 1998, men återhämtade sig sedan till omkring 3% 1999 och 4% 2000. Regeringen har lovat att fortsätta sina ekonomiska reformer för att medverka till att komma ikapp utvecklingstakten i de nyligen industrialiserade länderna i [[Östasien]]. Försöken att förbättra den ekonomiska situationen hämmas av stora skulder, med en statsskuld på 77% av BNP. Avbetalningen av statsskulden tar en större del av budgeten än utbildningsdepartementet och försvarsmakten tillsammans. Regeringens strategi för att förbättra ekonomin innehåller förbättringar av [[infrastruktur]], reformer av skattesystemet för att öka statens intäkter, främja avreglering och [[privatisering]]ar och öka handelsintegrationen med omgivande länder. Framtidsutsikterna beror mycket på den ekonomiska utvecklingen i de två stora handelspartnerna [[USA]] och [[Japan]], samt på större regeringspolitikens och administrationens utveckling. På senare år har många har många ''call centers'' och ''business process outsourcing'' (BPO)-företag flyttat till Filippinerna och skapat tusentals nya arbetstillfällen. Den [[1 november]] [[2005]] infördes en ny lag om utökad [[moms]], som syftar till att skära ned utlandsskulden och förbättra offentliga tjänster. Filippinerna är medlem av [[Asiatiska utvecklingsbanken]], [[Världsbanken]], [[Internationella valutafonden]], samt andra internationella ekonomiska sammanslutningar, såsom [[APEC]], [[Colomboplanen]] och [[G-77]]. == Demografi == [[Fil:Philippines-demography.png|miniatyr|300px|höger|Befolkningsutveckling 1961 till 2003 (uppgifter från [[FAO]], 2005). Befolkning i tusental invånare.]] Filippinerna är världens tolfte folkrikaste land med en befolkning på cirka 89 miljoner invånare, enligt folkräkningen 2007.<ref name="Fil2007Folkräkning" /> Ungefär två tredjedelar bor på [[Luzon]]. Huvudstaden Manila är tillsammans med den omgivande regionen [[Metro Manila]] en av världens folkrikaste storstadsområden. Utbildningssystemet är baserat på kursplaner från [[USA]]. 95,9% är läskunniga, utan någon större skillnad mellan män och kvinnor. Medellivslängden är 69,29 år, (kvinnor: 72,28, män: 66,44). Den årliga befolkningstillväxten är cirka 1,92%, med 26,3 födda per 1&nbsp;000 människor, och landet är på grund av denna höga tillväxttakt tättbefolkat. Invånarna i Filippinerna kallas för ''filippinier'' eller ''filippinare''. I dagligt tal kan en filippinare kalla sig själv för ''pinoy''/''pinay''. Ungefär 95% av befolkningen är enligt officiella uppgifter ättlingar till en rad av vågor av [[austronesiska språk|austronesiska]] immigranter som anlände för cirka tusen år sedan och som bosatte sig över hela arkipelagen. Filippinierna kan indelas i 12 större språkgrupper<!-- svenska namn måste kontrolleras; nämligen tagalog, cebuano, iloko, ilong, bikol, pampan, pangasinens, karay-a, waray, marana, maguindana och tausug--> samt ett stort antal mindre grupper. Urinvånarna (aeta) ersattes i stor grad av de invandrande austroneserna och utgör idag endast 0,03% av befolkningen (cirka 30 000). Cirka 2% av befolkningen är [[mestiser]], och medan deras antal är litet så har de ändå stort ekonomiskt och politiskt inflytande. Den största icke-filippinska befolkningsgruppen i landet är [[Kina|kineser]] (3%). Den resterande befolkningen består av andra utländska nationaliteter. Det stora antalet inhemska etniska grupper med egna språk gör Filippinerna till ett ur etnisk synvinkel sett mycket heterogent land. De senaste decennierna har regeringen aktivt arbetat för att göra kulturen mer homogen, men det har mött stort motstånd från flera etniska grupper, vilka alls inte önskar assimileras in i en gemensam filippinsk kultur. Dessa regeringens strävanden har setts som ''Manila-imperalism''. === Språk === På Filippinerna talas mer än 170 språk, av vilka nästan alla tillhör den [[västliga malajo-polynesiska språk]]gruppen av [[austronesiska språk]]. Det största undantaget är [[chavacano]] som är ett [[spanska|spanskbaserat]] [[kreolspråk]]. Enligt 1987 års [[konstitution]] är [[filipino]] (baserat på [[tagalog]]) och [[engelska]] officiella språk. Det finns 12 regionala språk, och dessa har mer än en miljon talare vardera:[[tagalog]], [[cebuano]], [[ilokano]], [[hiligaynon]], [[waray-waray]], [[bikol]], [[kapampangan]], [[pangasinan]], [[kinaray-a]], [[maranao]], [[maguindanao]] och [[tausug]]. Övriga stora utländska språk som talas på Filippinerna inkluderar [[spanska]], [[hokkien]], [[kantonesiska]], [[indonesiska]], [[sindhi]], [[punjabi]], [[koreanska]] och [[arabiska]]. === Religion === Filippinerna är det fjärde största [[romersk-katolska kyrkan|katolska]] landet, det trettonde största [[protestantism|protestantiska]] landet, det fyrtionde största [[islam|muslimska]] landet och det sjuttonde största [[buddhism|buddhistiska]] landet. 92 procent av alla filippiner är kristna. 83 procentenheter av dessa tillhör Romersk-katolska kyrkan. De övriga 9 procentenheterna kristna tillhör olika protestantiska samfund. Fastän kristendomen är en stor kraft i kulturen lever även äldre trosuppfattningar och ritualer kvar. Den katolska kyrkan har stort inflytande både i statliga och icke-statliga sammanhang, trots att åtskillnad mellan kyrka och stat är inskriven i konstitutionen. Filippinerna har för närvarande två [[kardinal]]er, [[Ricardo Cardinal Vidal]] och [[Jose Cardinal Sanchez]]. Den 2005 avlidne [[Jaime Cardinal Sin]] var en betydelsefull andlig ledare som aktivt deltog i den politiska utvecklingen i landet. Den mest kända [[katedral]]en är [[Manilas katedral]]. De olika protestantiska samfunden har förbindelser med nordamerikanska kyrkor och det finns många amerikanska missionärer i landet. Två filippinska oberoende kyrkor bildades i början av 1900-talet och är framträdande idag. Dessa är [[Oberoende Filippinska Kyrkan]] (gr. 1902 under inflytande av Gregorio Aglipay) och Iglesia Ni Cristo (Kristi kyrka, gr. 1913). 5 procent av invånarna är muslimer. == Kultur och konst == Grunden för den filippinska kulturen baseras på de olika regionala traditionerna runt om i landet. Den är dock även starkt påverkad av influenser från de kinesiska och spanska kultursfärerna. Arvet från den tre århundraden långa spanska kolonialtiden är tydligast i katolska traditioner och festivaler samt i förekomsten av spanska efternamn. Kineserna har framför allt satt sin prägel på den filippinska matkulturen men även bland annat påverkat språken och namnskicket. De amerikanska influenserna är en rätt ny företeelse och sträcker sig drygt hundra år tillbaka i tiden. Det utbredda bruket av [[engelska]] språket, nationalsporten [[basket]] och förkärleken för [[snabbmat]] är tre exempel på påverkan från USA. De kända danserna från Filippinerna är Tinikling, Pandanggo sa ilaw, Singkil, Maglalatik, Sayaw sa bangko, Itik-itik och många fler. == Kända filippiner == * [[Lapu-Lapu]], frihetskämpe när spanjorerna kom dit * [[José Rizal]], frihetskämpe när spanjorerna kastades ut * [[Emilio Aguinaldo]], general * [[Ferdinand Marcos]], president == Försvar == {{bidrag saknas}} == Samtidsproblem == {{bidrag saknas}} === Fattigdom === {{bidrag saknas}} Fattigdom är ett stort problem på Filippinerna, där uppskattningsvis 40% av befolkningen lever i fattigdom och de större städerna omges av [[slum]]områden. Bara i Manila finns ungefär 60&nbsp;000 [[gatubarn]]. Många av dessa barn jobbar som biltvättare, skoputsare eller samlar avfall och många flickor utnyttjas som prostituerade. === Flyktingar och internationellt spridda invånare === Interna stridigheter mellan regeringstrupper och muslimska organisationer som [[Moro Islamic Liberation Front]] och [[Abu Sayyaf]] har lett till ett stort antal flyktingar inom landet. 2007 uppskattades antalet till 300&nbsp;000<ref name=cia/>. Omkring 11 miljoner filippinare arbetar utanför Filippinerna, vilket är ca. 12% av landets befolkning, och mer än en miljon lämnar landet varje år. Deras yrken kan vara allt från läkare till sjömän och hembiträden. Närmare 15% av Filippinernas BNP utgörs av pengar som de utlandsarbetande skickar hem. De länder som tar emot flest filippinska gästarbetare är [[USA]] (4 miljoner) och [[Saudiarabien]] (2 miljoner). I Sverige fanns 7&nbsp;637 filippinska medborgare år 2006. Kvinnor i åldersgruppen 20-40 år är starkt överrepresenterade.<ref name=scb>http://www.scb.se</ref> Merparten torde vara filippinska hustrur till svenska män. == Referenser == === Noter === <references/> === Webbkällor === * [http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/geos/rp.html CIA Factbook (engelska)] {{Asien}} {{ASEAN}} {{Latinska unionen}} {{Apec}} {{Link FA|nl}} [[Kategori:Asiens länder]] [[Kategori:Östater]] [[Kategori:Filippinerna| ]] [[af:Filippyne]] [[als:Philippinen]] [[an:Filipinas]] [[ar:الفلبين]] [[arz:الفلبين]] [[as:ফিলিপাইন]] [[ast:Filipines]] [[az:Filippin]] [[bat-smg:Fėlėpinā]] [[bcl:Filipinas]] [[be:Філіпіны]] [[be-x-old:Філіпіны]] [[bg:Филипини]] [[bn:ফিলিপাইন]] [[bo:ཧྥི་ལེའི་པིན]] [[bpy:ফিলিপাইন]] [[br:Filipinez]] [[bs:Filipini]] [[ca:Filipines]] [[cbk-zam:Filipinas]] [[ceb:Pilipinas]] [[crh:Filippinler]] [[cs:Filipíny]] [[cv:Филиппин]] [[cy:Pilipinas]] [[da:Filippinerne]] [[de:Philippinen]] [[diq:Filipin]] [[dv:ފިލިޕީންސް]] [[el:Φιλιππίνες]] [[en:Philippines]] [[eo:Filipinoj]] [[es:Filipinas]] [[et:Filipiinid]] [[eu:Filipinak]] [[fa:فیلیپین]] [[fi:Filippiinit]] [[fo:Filipsoyggjar]] [[fr:Philippines]] [[frp:Felipines]] [[fy:Filipinen]] [[ga:Na hOileáin Fhilipíneacha]] [[gan:菲律賓]] [[gd:Na h-Eileanan Filipineach]] [[gl:Filipinas - Pilipinas]] [[gv:Ny h-Ellanyn Phillippeenagh]] [[hak:Fî-li̍t-pîn]] [[haw:ʻĀina Pilipino]] [[he:הפיליפינים]] [[hi:फ़िलिपीन्स]] [[hr:Filipini]] [[hsb:Philippiny]] [[ht:Filipin]] [[hu:Fülöp-szigetek]] [[ia:Philippinas]] [[id:Filipina]] [[ie:Filipines]] [[ilo:Filipinas]] [[io:Filipini]] [[is:Filippseyjar]] [[it:Filippine]] [[ja:フィリピン]] [[jv:Filipina]] [[ka:ფილიპინები]] [[kk:Филиппиндер]] [[km:ហ្វីលីពីន]] [[kn:ಫಿಲಿಪ್ಪೀನ್ಸ್]] [[ko:필리핀]] [[ks:फिलिपीन्स]] [[ku:Filîpîn]] [[kv:Филиппинъяс]] [[kw:Filipinys]] [[la:Philippinae]] [[lb:Philippinen]] [[li:Filipiene]] [[lij:Filippinn-e]] [[lmo:Filipinn]] [[lt:Filipinai]] [[lv:Filipīnas]] [[map-bms:Filipina]] [[mk:Филипини]] [[ml:ഫിലിപ്പീന്‍സ്]] [[mr:फिलिपाईन्स]] [[ms:Filipina]] [[nah:Filipinah]] [[nds:Philippinen]] [[nl:Filipijnen]] [[nn:Filippinane]] [[no:Filippinene]] [[nov:Filipines]] [[oc:Filipinas]] [[os:Филиппинтæ]] [[pag:Filipinas]] [[pam:Filipinas]] [[pl:Filipiny]] [[pms:Filipin-e]] [[ps:فلپاين]] [[pt:Filipinas]] [[qu:Philipinakuna]] [[ro:Filipine]] [[ru:Филиппины]] [[sa:फिलिपीन्स]] [[sah:Пилипиннэр]] [[se:Filippiinnat]] [[sh:Filipini]] [[simple:Philippines]] [[sk:Filipíny]] [[sl:Filipini]] [[sm:Filipaina]] [[sq:Filipinet]] [[sr:Филипини]] [[su:Pilipina]] [[sw:Ufilipino]] [[szl:Filipiny]] [[ta:பிலிப்பைன்ஸ்]] [[te:ఫిలిప్పీన్స్]] [[tet:Filipinas]] [[tg:Филиппин]] [[th:ประเทศฟิลิปปินส์]] [[tk:Filippinler]] [[tl:Pilipinas]] [[tpi:Ol Pilipin]] [[tr:Filipinler]] [[udm:Филиппин]] [[ug:فىلىپپىن]] [[uk:Філіппіни]] [[ur:فلپائن]] [[uz:Filippin]] [[vi:Philippines]] [[vo:Filipuäns]] [[war:Pilipinas]] [[wo:Filipiin]] [[wuu:菲律宾]] [[yi:פיליפינען]] [[zh:菲律宾]] [[zh-classical:菲律賓]] [[zh-min-nan:Hui-li̍p-pin]] [[zh-yue:菲律賓]]

Tillbaka till Filippinerna.