Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:Frederik de Klerk with Nelson Mandela - World Economic Forum Annual Meeting Davos 1992.jpg|thumb|F.W. de Klerk och [[Nelson Mandela]] vid [[World Economic Forum]] i [[Davos]] [[1992]].]] '''Frederik Willem de Klerk''', född [[18 mars]] [[1936]] i [[Johannesburg]], [[Gauteng]] (dåvarande [[Transvaal]]), [[Sydafrika]], var Sydafrikas [[president]] från [[1989]] till [[1994]]. [[1993]] delade han [[Nobels fredspris]] med [[Nelson Mandela]]. Frederik Willem de Klerk kom från en afrikaanstalande familj och engagerade sig tidigt politiskt. [[1969]] valdes han in i parlamentet som representant för [[Nationalistpartiet (Sydafrika)|Nationalistpartiet]]. Sedan premiärminister [[John Vorster]] tvingats avgå [[1978]] och efterträtts av [[P.W. Botha]] erhöll de Klerk posten som post- och kommunikationsminister. Han var senare utbildningsminister och ansågs trots sin relativa ungdom vara starkt konservativ och motståndare till varje försök till demokratiskt majoritetsstyre i landet. Han blev senare inrikesminister och en av de starkaste i apartheidregeringen och sedan den åldrade och svårt sjuke Botha tvingats avgå [[1989]] blev de Klerk efter en inre strid inom partiet utsedd till president, till stor del stödd på de konservativa som fruktat Bothas mindre reformer som början till slutet för apartheid. Som president väckte de Klerk förvåning i breda kretsar när han började montera ned delar av [[apartheid]]systemet och inleda förhandlingar med oppositionen. Det politiska läget var krisartat och landet befann sig på randen till ett inbördeskrig efter årtionden av kravaller och internationell utfrysning och de Klerk blev för de liberala och moderata nationalisterna pragmatikern som ansåg att förändringar måste genomföras. Genom att upphäva bannlysningen av [[ANC]], [[PAC]] och senare även kommunistpartiet hoppades han kunna bryta isoleringen och det politiska dödläget men förmådde sig inte trots viss beundran från både vitt och svart håll samt sin under den rådande situationen nästintill enväldiga ställning hejda de eskalerande våldet. Det uppskattas att dubbelt så många dödades under de Klerks regeringsperiod som under apartheids tidigare 40 år vid makten, de flesta i våldsamma sammanstötningar mellan polisstyrkor och demonstranter som insåg att apartheidsystemet var på väg att falla. I ett försök att bryta dödläget frigavs [[1990]] [[Nelson Mandela]], som suttit fängslad i olika institutioner sedan [[1963]] efter utdragna förhandlingar mellan parterna. Tre år senare erhöll de tillsammans Nobels fredspris i [[Oslo]], sedan ytterligare förhandlingar lett fram till att datum för de första demokratiska valen i april 1990 fastslogs. Trots den uppenbara nedmonteringen av apartheidsystemet var demokratin avlägsen. Ärkebiskop [[Desmond Tutu]] pekade ut bland annat polisen som ansvariga och de Klerk blev till stor del oförmögen att kontrollera situationen och sin egen ställning. En ambitiös valkampanj inför det första majoritetsvalet [[1994]], där Nationalistpartiet avsagt sitt tidigare stöd till apartheid lyckades emellertid inte trots breda framgångar hos svarta väljare sedan [[ANC]] säkrat en förkrossande seger med över 66 % av rösterna. de Klerk höll ett uppmärksammat tal i Sydafrikas parlament där han erkände sig besegrad och valde att avgå utan motstånd och lämna över posten till Nelson Mandela. Han erhöll istället vid sidan om [[Thabo Mbeki]] en plats som vicepresident i den nya regimen men valde [[1996]] att avgå efter interna samarbetssvårigheter. [[1997]] ombildades Nationalistpartiet till Nya Nationalistpartiet (NNP) och de Klerk valde att lämna politiken helt. <br />[[2001]] återvände han emellertid till Norden och besökte Stockholm för att som tidigare pristagare fira [[Nobelpriset]]s 100-årsjubileum. Under hans vistelse mördades hans frånskilda hustru Marike brutalt av en svart gärningsman i hennes lägenhet i [[Kapstaden]]. de Klerk valde därefter att omedelbart återvända till Sydafrika. Mordet fördömdes av bland annat Mbeki och Winnie Mandela, som höll ett lovtal till Marike de Klerk. Gärningsmannen, en 22-årig säkerhetsvakt arresterades två dagar efter mordet och dömdes till två livstider och tre års fängelse för mord. Han utsågs efter Nelson Mandela fram som den tredje mest framstående sydafrikanen någonsin i en kontroversiell framröstad lista där bland annat apartheids skapare [[Hendrik Frensch Verwoerd]] ingick. {{Sydafrikas presidenter}} {{DEFAULTSORT:Klerk, Frederik Willem}} [[Kategori:Sydafrikanska politiker]] [[Kategori:Mottagare av Nobels fredspris]] [[Kategori:Födda 1936]] [[Kategori:Män]] [[af:Frederik Willem de Klerk]] [[ar:فريديريك ويليم دي كليرك]] [[bg:Фредерик де Клерк]] [[ca:Frederik Willem de Klerk]] [[cs:Frederik Willem de Klerk]] [[cy:Frederik Willem de Klerk]] [[da:Frederik Willem de Klerk]] [[de:Frederik Willem de Klerk]] [[en:Frederik Willem de Klerk]] [[es:Frederik de Klerk]] [[et:Frederik Willem de Klerk]] [[eu:Frederik de Klerk]] [[fi:Frederik Willem de Klerk]] [[fr:Frederik de Klerk]] [[he:פרדריק וילם דה קלרק]] [[id:Frederik Willem de Klerk]] [[is:F.W. de Klerk]] [[it:Frederik Willem de Klerk]] [[ja:フレデリック・ウィレム・デクラーク]] [[ko:프레데리크 빌렘 데 클레르크]] [[ksh:Wellem de Klerk]] [[ku:Frederik Willem de Klerk]] [[lb:Frederik Willem de Klerk]] [[ms:F.W. de Klerk]] [[nl:Frederik Willem de Klerk]] [[no:Frederik Willem de Klerk]] [[pl:Frederik Willem de Klerk]] [[pt:Frederik Willem de Klerk]] [[ru:Клерк, Фредерик Виллем де]] [[sco:Frederik Willem de Klerk]] [[sk:Frederik Willem de Klerk]] [[sl:Frederik Willem de Klerk]] [[tr:Frederik Willem de Klerk]] [[uk:Фредерік Вільгельм де Клерк]] [[vi:Frederik Willem de Klerk]] [[zh:弗雷德里克·威廉·戴克拉克]]

Tillbaka till F. W. de Klerk.