Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:Eli Heckscher.jpg|thumb|Eli Heckscher|200px]] '''Eli Filip Heckscher''', född [[24 november]] [[1879]] i [[Stockholm]], död [[23 december]] [[1952]] i [[Stockholm]], var en [[svensk]] [[nationalekonom]] och [[Ekonomisk historia|ekonomisk historiker]]. Han är förmodligen mest känd för [[Heckscher-Ohlin-teoremet]], som han utarbetade tillsammans med [[Bertil Ohlin]]. Heckscher var son till [[generalkonsul]] [[Isidor Heckscher]] och Rosa Meyer, far till [[Gunnar Heckscher]] samt farfar till [[Einar Heckscher|Einar]], [[Sten Heckscher|Sten]], [[Eva Heckscher|Eva]] och [[Ivar Heckscher]]. ==Utbildning och påverkan== År 1897 skrevs Heckscher in på [[Uppsala universitet]], och han blev 1904 [[Fil.lic.]], och 1907 [[fil.dr.]]. År 1907 blev han [[docent]] i [[politisk ekonomi]] vid [[Stockholms universitet|Stockholms högskola]], 1909–1929 var han [[professor]] i [[nationalekonomi]] med [[statistik]] vid [[Handelshögskolan i Stockholm]], samt i [[ekonomisk historia]] mellan [[1929]]–[[1945]]. Heckscher sägs vara ansvarig för att ekonomisk historia numera är ett självständigt ämne vid svenska [[Högskola|högskolor]]. Heckschers vetenskapliga utbildning faller lika mycket på den historiska som på den nationalekonomiska vetenskapens område, och hans vetenskapliga författarskap rör sig alldeles övervägande inom den ekonomiska historien, där han i viss mån verkat banbrytande. Hans första arbete av denna art, gradualavhandlingen ''Till belysning av järnvägarnas betydelse för Svenges ekonomiska utveckling'' (ursprungligen i jubileumsskriften "Statens järnvägar 1856–1906", separat i utvidgad form 1907), gav på grund av ämnets karaktär mindre betydande resultat, men hans nästa arbete, ''Produktplakatet och dess förutsättningar'' (ursprungligen i "Historiska studier tillägnade Harald Hjärne", 1908, omtryckt i utvidgad form i "Ekonomi och historia"), är att betrakta som den första på fullt moderna principer vilande avhandlingen i ekonomisk historia i Sverige. Det sålunda givna uppslaget har Heckscher senare fullföljt dels genom det betydande arbetet ''Kontinentalsystemet'' (1918; även utgivet på engelska, 1923 belönat med [[Kungliga Vetenskapsakademien]]s Arnbergska pris), dels genom essaysamlingen ''Ekonomi och historia'' (1922). I denna är särskilt det programmatiska inledningskapitlet av vikt; Heckscher utför där närmare principen om nödvändigheten att tillämpa den teoretiska nationalekonomins resultat och allmänna betraktelsesätt på historiens ekonomiska företeelser. I sitt rent nationalekonomiska skriftställarskap visade sig Heckscher i början starkt påverkad av den vid 1900-talets början rådande reaktionen mot den klassiska nationalekonomiens metoder. Med sin strängt vetenskapliga läggning frigjorde han sig emellertid snart från denna riktning; de första resultaten i hans produktion av detta omslag kom åren 1912–1913. Därefter blev Heckscher en av de främsta representanterna för den moderna svenska nationalekonomiska skolan med dess krav på en strängt logisk uppfattning och dess böjelse att tillämpa vetenskapliga synpunkter på praktiska problem. Det viktigaste uttrycket därför har Heckscher gett i arbetet ''Världskrigets ekonomi'' (1915). Av liknande art är även ''Svenska produktionsproblem'' (1918), där Heckscher samlat en del instruktiva studier, huvudsakligen berörande Sveriges näringsliv. I inledningskapitlet, "Produktionsproblemet", ger Heckscher ett sammanfattande uttryck åt en ekonomisk samhällsuppfattning, som står den klassiska nationalekonomins mycket nära. Denna uppfattning har han närmare utvecklat i skriften ''Gammal och ny ekonomisk liberalism'' (1921), som utgör ett på sitt sätt banbrytande försök att förena den gamla ekonomiska liberalismen med en senare tids erfarenheter på samhällsorganisationens område. I sin framträdande journalistiska verksamhet (i ''[[Svensk tidskrift]]'', ''[[Stockholms Dagblad]]'' och senare ''[[Dagens Nyheter]]'') har Heckscher ytterligare utvecklat dessa synpunkter, liksom han med stor iver deltagit i diskussionen om de aktuella penningpolitiska problemen. I ett antal strängt fackvetenskapliga artiklar, huvudsakligen i ''Ekonomisk tidskrift'', har han dessutom lämnat viktiga bidrag till utvecklingen av olika nationalekonomiska teorier. ==Politik== Även inom den politiska opinionsbildningen i Sverige gjorde Heckscher en betydande insats. Under sin vistelse i Uppsala anslöt sig Heckscher till den av [[Harald Hjärne]]s idéer starkt påverkade riktningen inom högern vid universitetet, och 1911 uppsatte han tillsammans med (sedermera professor) [[Gösta Bagge]] denna riktnings främsta organ, [[Svensk tidskrift]]. Senare anslöt sig Heckscher i viss mån, under påverkan av sin ovan skildrade vetenskapliga uppfattning, till den liberala politiken i ekonomiska frågor. Vid sidan av allt detta har Heckscher även fullföljt ett stort antal offentliga uppdrag; sitt mest betydande arbete i detta avseende torde han ha ägnat den på hans initiativ tillsatta krigsberedskapskommissionen (1915–1918; ordförande 1917). Han var 1906–1909 sekreterare i statistiska kommittén och blev 1921 ledamot av tull- och traktatkommittén. Heckscher invaldes som ledamot av [[Kungliga Vetenskapsakademien]] 1932. ==Källor== {{Ugglan}} == Se även == *[[Handelshögskolan i Stockholm]] *[[Handelshögskolan i Stockholms historia]] *[[Lista över professorer vid Handelshögskolan i Stockholm]] {{DEFAULTSORT:Heckscher, Eli}} [[Kategori:Födda 1879]] [[Kategori:Avlidna 1952]] [[Kategori:Svenska nationalekonomer]] [[Kategori:Svenska ekonomer]] [[Kategori:Svenska ekonomiska historiker]] [[Kategori:Svenska professorer]] [[Kategori:Personer verksamma vid Handelshögskolan i Stockholm]] [[Kategori:Personer verksamma vid Stockholms universitet]] [[Kategori:Personer inom svensk liberalism]] [[Kategori:Alumner från Uppsala universitet]] [[Kategori:LVA]] [[Kategori:Män]] [[ca:Eli Filip Heckscher]] [[de:Eli Filip Heckscher]] [[en:Eli Heckscher]] [[fr:Eli Heckscher]] [[it:Eli Heckscher]] [[ja:エリ・ヘクシャー]] [[la:Eli Philippus Heckscher]] [[no:Eli F. Heckscher]] [[tr:Eli Heckscher]]

Tillbaka till Eli Heckscher.