Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Ekeblad''', svensk frälseläkt från [[Dalarna]] vars med säkerhet äldsta kända stamfader är [[häradsdomhavande]]n i Dala hundare Henrik Simla (nämnd 1406-1437) som i vapnet förde en femuddig stjärna. Hans sonson, Nils Jakobsson (nämnd tidigast 1485), gifte sig med Brita Andersdotter vars ätt förde ett eklöv i sin vapensköld och vars son, Anders Hansson (d 1543), upptog moderns vapensköld. Han införlivade som en av [[Gustav Vasa]]s förtroendemän genom rika giften bl.a. godset [[Stola]] som blev ättens stamgods där generationer av ättens medlemmar med iver kom att bedriva samlarverksamhet inom de religiösa, litterära, historiska och genealogiska områdena, senare känt som [[Stolaarkivet]]. Vid introduktionen på [[riddarhuset]] 1625 (under nr 35) kallades ätten först Ekelöf innan namnet 1634 ändrades till Ekeblad då en finsk adlig ätt detta år introducerats med samma namn. Av ovan nämnda Anders Hanssons sonsöner bör nämnas bröderna Christopher (1592-1664) och Jöran Ekeblad (1596-1631). Den förstnämnde deltog med utmärkelse i [[trettioåriga kriget]] men är mest känd som författare av visor och dikter influerad av tidens fromhetsliv med en tydlig religiös prägling. Brodern Jöran blev även han militär och deltog med utmärkelse i kriget i Preussen och sedan i Gustav II Adolfs tyska krig, blev slutligen överste för sedermera [[Skaraborgs regemente]] 1630, men sjuknade och dog i Schwerin blott 35 år gammal. Med Christophers sonson, den tappre krigaren, slutligen [[generalmajor]]en och [[landshövding]]en [[Claes Ekeblad d.ä.]] (1679-1737) upphöjdes han så som den adliga ättens sista medlem i friherrligt stånd 1711 och i grevligt stånd 1719. Ättens mest kända medlem var den sistnämndes son, statsmannen, [[kanslipresident]]en, [[riksråd]]et m.m. greve [[Claes Ekeblad d.y.]]. Hans son, generalmajoren greve [[Claes Julius Ekeblad]] (1742-1808), stod på god fot med [[Gustav III]] och räknades till den intima kretsen kring konungen. Han var även en flitig dagboksförfattare som gav ut 7 band från åren 1760-1766 som utgjort stoff till [[Oskar Levertin]]s skiss "En gustaviansk ädlings levnadshistoria" (i "Från Gustaf III:s dagar", 1896) och ligga delvis till grund för N. Erdmanns arbete "Ur rococons lif" (1901). Med en kusinson till sistnämnda, ryttmästaren C. A. Ekeblad, utslocknade ätten Ekeblad på svärdssidan 1827. ==Kända medlemmar== * [[Claes Julius Ekeblad]] * [[Claes Ekeblad d.y.]] * [[Johan Ekeblad]] ===Källor=== * Svensk biografiskt lexikon [[Kategori:Medeltida svenska ätter]] [[Kategori:Svenska adelsätter]] [[Kategori:Svenska friherrliga ätter]] [[Kategori:Svenska grevliga ätter]]

Tillbaka till Ekeblad.