Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>''Denna artikel behandlar vägen E4. För den brittiska TV-kanalen, se [[E4 (TV-kanal)]].'' ---- {{källor behövs}} ---- {{Europavägnummerskylt|4}} '''E4''' eller '''Europaväg 4''' är en [[europaväg]] som börjar i [[Torneå]] i [[Finland]] och slutar i [[Helsingborg]] i [[Sverige]]. E4 är [[Sverige]]s näst längsta väg (efter [[E45]]), då sträckan mellan [[Haparanda]] och [[Helsingborg]] utgör 1590 [[km]]. Sträckan i Finland är 0,8 km. [[Bild:E4 Österängen Rosenlund.jpg|thumb|300px|E4 i Jönköping]] ==Sträckning== [[Torneå]] - ''(gräns Finland-Sverige)'' - [[Haparanda]] - [[Luleå]] - [[Piteå]] - [[Skellefteå]] - [[Umeå]] - [[Örnsköldsvik]] - [[Sundsvall]] - [[Gävle]] - [[Uppsala]] - [[Stockholm]] - [[Södertälje]] - [[Nyköping]] - [[Norrköping]] - [[Linköping]] - [[Jönköping]] - [[Helsingborg]] [[Bild:E4_route.jpg|right|300px]] Skyltningen är söderut: Haaparanta-Sundsvall-Stockholm-Helsingborg-Helsingör. Norrut: Stockholm-Sundsvall-Haparanda-Finland. I Helsingborg skyltas E4 som om den gick via färja till [[Helsingör]]. Enligt [[Europaväg|konventionen]] är det [[E47]] / [[E55]] som går över färjan och så skyltas det i [[Danmark]]. ===Anslutande vägar=== E4 delar sträckning med andra [[europaväg|Europavägar]] på fyra ställen, med: * {{Europaväg|10}} mellan [[Töre]] och [[Luleå]] * {{Europaväg|12}} i [[Umeå]]. * {{Europaväg|20}} mellan [[Stockholm]] och [[Södertälje]] * {{Europaväg|6}} och {{Europaväg|20}} utanför [[Helsingborg]] Den korsar eller möter dessutom: * {{Europaväg|8}} i [[Torneå]]. * {{Europaväg|14}} i [[Sundsvall]]. * {{Europaväg|18}} norr om [[Stockholm]]. * {{Europaväg|22}} i [[Norrköping]]. * {{Europaväg|47}} och {{Europaväg|55}} i [[Helsingborg]] även om det nästan inte skyltas. <br clear=right> E4 delar sträckning med följande svenska [[riksvägar]] och [[länsvägar]]: * [[Riksväg 57]] [[Södertälje]] - [[Järna]] * [[Riksväg 53]] förbi [[Nyköping]] * [[Riksväg 50]] [[Ödeshög]] - [[Jönköping]] * [[Riksväg 25]] förbi [[Ljungby]] * [[Länsväg 117]] förbi [[Markaryd]] Den möter följande svenska vägar (från norr till söder): {| |----- | valign="top" | * [[Riksväg 99]] * [[Länsväg 398]] * [[E10]] * [[Länsväg 383]] * [[Riksväg 97]] * [[Riksväg 94]] * [[Länsväg 374]] * [[Länsväg 373]] * [[Riksväg 95]] * [[Länsväg 372]] * [[Länsväg 364]] * [[Länsväg 363]] * [[E12]] * [[Länsväg 353]] * [[Länsväg 352]] | width="20" | &nbsp; || valign="top" | * [[Länsväg 348]] * [[Länsväg 335]] * [[Länsväg 332]] * [[Riksväg 90]] * [[Länsväg 331]] * [[Länsväg 330]] * [[Riksväg 86]] * [[E14]] * [[Länsväg 307]] * [[Riksväg 84]] * [[Riksväg 50]] * [[Riksväg 83]] * [[Länsväg 303]] * [[Riksväg 80]] * [[Riksväg 76]] | width="20" | &nbsp; || valign="top" | * [[Länsväg 291]] * [[Länsväg 292]] * [[Riksväg 72]] * [[Riksväg 55]] * [[Länsväg 290]] * [[Länsväg 288]] * [[Länsväg 282]] * [[Riksväg 77]] * [[Länsväg 273]] * [[Länsväg 255]] * [[Länsväg 268]] * [[Länsväg 267]] * [[Länsväg 265]] * [[Länsväg 262]] * [[Länsväg 279]] | width="20" | &nbsp; || valign="top" | * [[E18]] * [[Länsväg 275]] * [[Riksväg 75]] * [[Länsväg 271]] * [[Länsväg 259]] * [[Länsväg 258]] * [[Länsväg 225]] * [[E20]] * [[Riksväg 57]] * [[Länsväg 218]] * [[Länsväg 224]] * [[Länsväg 223]] * [[Riksväg 53]] * [[Riksväg 52]] * [[Länsväg 216]] | width="20" | &nbsp; || valign="top" | * [[Riksväg 51]] * [[Riksväg 55]] * [[E22]] * [[Länsväg 215]] * [[Länsväg 210]] * [[Riksväg 34]] * [[Riksväg 35]] * [[Riksväg 36]] * [[Länsväg 206]] * [[Riksväg 32]] * [[Länsväg 133]] * [[Länsväg 132]] * [[Riksväg 31]] * [[Riksväg 40]] * [[Riksväg 30]] | width="20" | &nbsp; || valign="top" | * [[Länsväg 152]] * [[Länsväg 127]] * [[Riksväg 27]] * [[Riksväg 25]] * [[Länsväg 120]] * [[Länsväg 117]] * [[Riksväg 24]] * [[Länsväg 108]] * [[Riksväg 13]] * [[Riksväg 21]] * [[Länsväg 112]] * [[Länsväg 107]] * [[E6]] * [[Länsväg 111]] |} ===Tätorter=== E4 passerar genom ett antal tätorter så att gående m fl blandas med genomgående biltrafik, oftast nära centrum: [[Helsingborg]], [[Iggesund]], [[Kvissleby]], [[Sundsvall]], [[Härnösand]], [[Älandsbro]], [[Örnsköldsvik]], [[Umeå]], [[Skellefteå]], [[Ersnäs]], [[Kalix]], [[Sangis]], [[Haparanda]]. Oftast är hastighetsgränsen 50 km/h genom dem. <!-- Ska läggas till, ej fullständig lista ännu. Dessutom går vägen genom följande tätorter, där dock biltrafiken är separerad från gående och cyklister:Jönköping,Norrköping,Södertälje,Stockholm,Sollentuna,Upplands-Väsby,Enånger,Harmånger,Njundabommen,Timrå,Utansjö,Ullånger,Docksta,Nordmaling,Hörnefors,Sävar,Bureå,Byske,Jävre,Bergsviken,Piteå,Antnäs,Luleå,Persön,Töre,Kalix. Oftast är hastighetsgränsen 70 eller 90 km/h här. --> ===Alternativa vägar=== E4 är i praktiken den snabbaste och smidigaste vägen för att färdas mellan två valfria platser längs vägen. Vid vissa tidpunkter kan det dock vara svåra köbildningar i Stockholm. Följande riksvägar kan därför användas som alternativ till E4 på vissa delsträckor. * [[Riksväg 50]], Ödeshög-Falun-Söderhamn, 24 km kortare. * [[Riksväg 55]], Norrköping-Uppsala, 23 km kortare. * [[Riksväg 50|väg 50]] och [[riksväg 68|väg 68]] Ödeshög-Örebro-Fagersta-Gävle, 59 km kortare. * [[Riksväg 50|väg 50]], [[E18]], [[riksväg 56|väg 56]] via Ödeshög-Örebro-Västerås-Gävle, 54 km kortare. * [[riksväg 56|väg 56]], Norrköping-Västerås-Gävle, 39 km kortare. Denna sträcka har sedan 2007 ett enda nummer och kallas också "[[Räta Linjen|Räta linjen]]". * En annan genväg är [[Antjärn]]-[[Säbrå]]-[[Älandsbro]] som sparar 3 km och undviker staden [[Härnösand]]. Genvägarna är kortare och sparar bränsle, men de är inte motorväg (utom korta sträckor för vissa vägar), och därför långsammare och farligare. * [[Länsväg 364]] är ett alternativ till E4 [[Umeå]]-[[Skellefteå]]. Den är visserligen 3 km längre, men i gengäld är trafikmängden betydligt mindre och de långsamma avsnitten färre. ===Korsande järnvägar=== Det finns inte någon [[plankorsning]] med järnväg längs E4. Senast det fanns någon var 2006 då E4 korsade museijärnvägen [[Upsala-Lenna Jernväg]] i Uppsala. 1987 färdigställdes E4 norr om Gävle, innan dess korsade E4 järnvägen vid [[Hamrångefjärden]]. Innan förbifarten vid Norrköping byggdes i mitten av 1990-talet fanns en korsning med [[spårväg]]. {| |- | width=40% | *[[Västkustbanan]] *Markarydsbanan *[[Kust till kustbanan]] *[[Jönköpingsbanan]] *[[Södra stambanan]] *[[Västra stambanan]] *[[Ostkustbanan]] | width=40% | *[[Upsala-Lenna Jernväg]] *[[Norra stambanan]] *[[Ådalsbanan]] *[[Botniabanan]] *[[Malmbanan]] |} == Historia == Texten handlar mest om historiken bakom numreringen. Se avsnittet [[#Vägstandard och vägmiljö |Vägstandard och vägmiljö]] för historiska byggprojekt. [[Bild:E4_landsväg.jpg|thumb|right|400px|E4 vid Tävraskogen strax norr om [[Örnsköldsvik]]. Vägstandarden är typisk för E4 i Norrland. På senare tid har dock många sträckor av denna typ byggts om till [[2+1-väg]] med mitträcke. Vägen är skyltad 110 km/h på sommaren och 90 på vintern. E4 norr om Örnsköldsvik är nu invigd som s.k fyrfältsväg, men fortfarande saknas beslut om nybyggnad runt själva stadskärnan, i likhet med flera andra städer i Norrland, bl.a. Sundsvall och Umeå.]] Åren [[1945]]-[[1962|62]] hette vägen Helsingborg-Stockholm riksväg 1, eller Riksettan. Sträckan Stockholm-Haparanda var riksväg 13 eller Rikstretton. Redan under den tid vägen hette Riksettan och Rikstretton skedde vissa omläggningar och vissa delar blev [[motorväg]]. Efter det att vägen blev omnumrerad till E4 har det skett stora omläggningar och vägen är nu helt mötesfri från [[Enånger]] och söderut. Från [[Axmartavlan]] och söderut är hela vägen [[motorväg]] eller mötesfri [[motortrafikled]]. Numera går därför den ursprungliga Riksettan parallellt med dagens motorväg på E4. Sedan några år tillbaks har några kommuner i [[Småland]] öppnat en turistväg mellan [[Markaryd]] och [[Vaggeryd]] som har fått namnet Riksettan. Denna går på den sträcka som var den gamla Riksettans ursprungliga sträckning och går parallellt med motorvägen. Den är främst avsedd för att [[turist]]er ska ha ett alternativ till motorvägen där de kan njuta av naturen och omgivningarna. Eventuellt kan fler kommuner längs med gamla Riksettan också gå med i detta och turistvägen kan därmed förlängas. [[1961]] skrev även Sverige på FN:s konvention om Europavägar. Tanken med europavägssystemet är att europavägsnumren ska komplettera de nationella vägnumren, och därmed förenkla för internationell trafik genom att länka samman de viktigaste nationella stråken i varje land till ett sammanhängande numrerat vägnät. Till skillnad från många andra europeiska länder valde dock Sverige och några andra länder som till exempel [[Belgien]] att inkorporera Europavägsnumren i sina nationella vägnummersystem istället för att som i till exempel [[Tyskland]] låta dem vara en komplettering till de nationella vägnumren. Våren 1962 skyltades därför hela Riksväg 1 och Riksväg 13 om till E4 i Sverige. E4 fortsatte då söder om Sverige genom [[Danmark]], [[Tyskland]] ([[Hamburg]]-[[Frankfurt]]), [[Schweiz]] ([[Basel]]-[[Genève]]), [[Frankrike]] ([[Grenoble]]-[[Nîmes]]) och [[Spanien]] ([[Barcelona]]-[[Madrid]]) till [[Portugal]]s huvudstad [[Lissabon]]. E4 gick också från [[Haparanda]] i norr ner till [[Finland]]s huvudstad [[Helsingfors]]. Se [[Lista över äldre europavägar]]. Eftersom E4 är ett så djupt inarbetat vägnummer i landet så ändrades inte vägnumret när europavägsnumren i Sverige reviderades [[1992]] för att följa övriga Europa, som under tiden hade skapat ett mer logiskt system för vägnumrering av vägar i nord-sydlig respektive öst-västlig riktning, med betydligt fler europavägar. Det började införas 1985 i en del länder. Att behålla numret E4 krävde dock förhandling eftersom vägen var tänkt att heta [[E55]] när det nya systemet beslutades. Detta får till följd att [[E55]] slutar i hamnen i [[Helsingborg]] medan vägen från färjeläget i Helsingborg och norrut till [[E8]] i Torneå heter E4. Förr hade E4 sin nordliga ände i [[Keminmaa]] i [[Finland]], men förkortades [[2002]] med 20 km så att den nu börjar i [[Torneå]]. Detta gjordes på grund av att [[E8]]:an förlängdes i Finland med sträckan [[Torneå]] - [[Åbo]]. ==Framtidsplaner== {{Framtida bygge}} Genom sin nord-sydliga riktning igenom Sverige från Torneå i norr längs Norrlandskusten till Stockholm och vidare söderut igenom [[Östergötland]] och [[Småland]] till [[hamn]]en i [[Helsingborg]] betraktas vägen som Sveriges viktigaste trafikled i sin helhet. ===Helsingborg-Gävle=== Man beslutade redan på [[1950-talet]] att ha motorväg mellan Jönköping och Uppsala som mål, vilket blev klart år 2000 och tog drygt 40 år. Den sista sträckan som invigdes var [[Ödeshög]]-[[Mjölby]]. Senare har man också haft som mål att bygga en sammanhängande [[motorväg]] mellan Helsingborg och Jönköping vilket delvis infriades [[2006]] när motorvägen utanför [[Markaryd]] invigdes. Sedan år 2007 är det motorväg från Gävle till Toftaholm, cirka 585 km, och mellan Helsingborg och Kånna, cirka 122 km. *Fortfarande återstår dock ett 32 km långt avsnitt utanför Ljungby som i dagsläget är en [[motortrafikled]] utbyggd till [[2+1-väg]]. Detta avsnitt planeras inte byggas om till motorväg på många år, eftersom den anses ha ganska hög standard redan, och inte så väldigt hög trafikmängd. *Det finns idag långtgående planer på att dra E4 i ny sträckning förbi [[Stockholm]]. Detta projekt ligger en bit framåt i tiden och senast har det meddelats att byggstart troligen inte kan ske före 2012{{bäst före|20111230}}. Om detta byggs skulle E4 i framtiden gå i en västligare sträckning över och under några av Mälaröarna. Projektet skulle kosta minst 25 miljarder. Se: [[Förbifart Stockholm]]. ===Gävle-Haparanda=== Enligt en plan som Vägverket arbetar efter ska år 2015 minst 85 % av hela E4 vara "mötesseparerad" (dvs allt utom högst 23 mil) men huruvida detta mål kan uppnås eller inte är omtvistat{{bäst före|20151230}}. Man försöker bygga om de sträckor som redan är breda, och inte har för mycket privatkorsningar, till [[2+1-väg]], vilket är ganska stor del av vägen. Nya vägar längs E4 verkar efter år 2000 ha [[2+2-väg]], smal motorväg, som målstandard i hela Norrland. Befintliga 2+1-vägar behålls. Dessutom finns planer för förbifarter förbi städerna. E4 går idag rakt genom de flesta städer norr om Hudiksvall. *Avsnittet ''mellan [[Enånger]] och [[Hudiksvall]]'' har fortfarande dålig standard och har under många år varit föremål för ombyggnadsplaner. Vägen går genom tätorterna [[Enånger]], [[Njutånger]] och [[Iggesund]]. I december 2007 togs första spadtaget på en nybyggnad av E4 (2+2 väg) på den drygt 3 mil långa sträckan, beräknat klar 2010{{bäst före|20101230}}. Från början hade man tänkt att enbart bygga 2+1 väg av besparingsskäl, men en garanti på 30 miljoner kr i tillskott från Hudiksvalls kommun medförde att Vägverket slutligen gav klartecken för att bygga fyrfältsväg. [[Bild:E4 Sundsvall City.jpg|thumb|400px|E4 söderut genom centrala [[Sundsvall]] i början av [[2008]].]] *''Sundsvallsprojektet'' - ca 25 km ny E4 (2+2 väg) mellan Myre och [[Skönsberg]], preliminär byggstart 2010-2011{{bäst före|20111230}}, till en kostnad av drygt 2 miljarder kr. Där planeras bland annat en hög bro över Sundsvallsfjärden från [[Skönsmon]] till Skönsberg. Beslut i frågan fattades under hösten 2008 där en väglösning med en bro över Sundsvallsfjärden valdes. Idag går vägen rakt genom Sundsvall, [[Stockvik]], [[Kvissleby]], [[Njurundabommen]] och fler orter, med många trafikljus, E4:ans troligen långsammaste parti. Den nya vägen kommer att bli cirka två mil lång och vara avgiftsfinansierad. *''Förbifart Härnösand'' - förslag finns om att dra E4 väster om staden vilket ger ca 4-5 km kortare resväg för passerande trafikanter. En förstudie finns[http://www.vv.se/templates/page3____17277.aspx]. En vägutredning är på väg att tas fram. Tidpunkt för en eventuell byggstart är inte inplanerad men kan komma efter 2015. *''Utansjö-Nordmaling'', mötesfri landsväg i existerande sträckning. De sträckor som inte redan har mitträcke ska få det före 2012. *''Åsbergstunneln Örnsköldsvik'' - ända sedan 1970-talet har planer funnits på att bygga en motorvägstunnel genom [[Åsberget]] i [[Örnsköldsvik]]. Projektet har dock fått stå i vägen för viktigare vägprojekt, och sedan [[Botniabanan|Botniabanans]] tunnel kommit till i början av 2000-talet så finns det inte längre utrymme för parallella tunnlar, utan en E4-tunnel kommer således att få gå under den befintliga järnvägstunneln, vilket sannolikt skulle fördyra projektet avsevärt. En utredning kommer tidigast våren 2009, men en finansiering och byggstart ligger långt fram i tiden, tidigast efter att förbifarter förbi Umeå och Härnösand är klara. *''Förbifart Umeå''. Under lång tid har även en E4-sträckning utanför [[Umeå]] varit aktuell. Under den tiden när regementet [[I20]] existerade fanns inga möjligheter att dra E4 väster om stan, då skjutfältet låg i direktanslutning till regementet. I dagens läge finns inte detta hinder, men Vägverket har istället valt att prioritera en omdragning av [[E12]], söder om stan, ett projekt som bara är halvfärdigt ännu. På grund av ekonomiska orsaker och arbetet med [[Botniabanan]] har projektet legat i träda under ett antal år. Hösten 2008 beslutade regeringen om att finansiera ringvägen runt Umeå där även E4 kommer vara en del av. Byggstart blir under våren 2009{{bäst före|20091001}}. E4 kommer dras öster om stan längs Kolbäcksvägen. Större delen av den 7 km långa sträckan blir 2+2 väg 16 m bred, bortsett från delen över Umeälven som blir 2+1 väg, 13 m bred. Man planerar även 1 trafikplats och 4 plankorsningar (rondeller) vilket omöjliggör att sträckan får annan status än mötesfri landsväg, men detta var inget som en diskuterats på förhand, då Vägverket av hävd inte vill ha stadsmotorvägar i Sverige. På I20:s gamla skjutfält kommer även en länk till E12 att dras norrifrån. *''Bygdeå-Bureå'', cirka 70 km mötesfri landsväg, i existerande sträckning. Tidplan ej fastställd, men troligen runt 2015. *''Skellefteå'' - även i [[Skellefteå]] går E4 rätt igenom staden. Här har dock stora investeringar gjorts på förbättringar i närområdet, och under senaste åren har nya sträckningar gjorts på E4 norr om staden. Stäckorna [[Skellefteå]] - [[Kåge]], 11 km 2+2 väg var klar 2005, och sedan kommer [[Byske]] - [[Jävre]] 2+1 väg, klar 2009{{bäst före|20091030}}. En ny 2+1-sträckning mellan [[Tjärn]], omedelbart söder om [[Skellefteå]], och [[Yttervik]], norr om [[Bureå]], invigdes [[2003]]. Denna sträckning ersatte en väg som var svårt olycksdrabbad på grund av skarpa kurvor och passerade dessutom genom flera byar. En ny förbifart öster om staden har diskuterats i minst 30 år. Den nya sträckningen kommer troligen att runda [[Bergsbyn]], om den blir av. Dagens E4-sträckning genom staden är trafiktekniskt undermålig. Bland annat är E4-bron ([[Viktoriabron]]) den enda bron över [[Skellefteälven]] inom staden som håller fullgod standard och [[trafikplats]]en E4-[[Riksväg 95]] saknar avfarter/påfarter mot norr, vilket betyder att [[Klockarbergsleden]] fungerar som länk mellan [[Riksväg 95]] och E4s norra utfart. Det anses inte vara helt lyckat. *''Byske-Jävre'', cirka 30 km mötesfri landsväg, i existerande sträckning. Byggstart runt 2009. *''Boviken-Rosvik'', drygt 10 km mötesfri landsväg, i existerande sträckning. Byggstart runt 2012. *''Töre-Kalix'', 27 km mötesfri landsväg, i existerande sträckning. Byggstart runt 2010. *''Förbifart Kalix'' - förstudie finns. *''Harrioja-Haparanda'', cirka 20 km mötesfri landsväg, i existerande sträckning. Byggstart oklart, troligen runt 2010. ==Vägstandard och vägmiljö== På E4 finns så gott som samtliga strömningar som dominerat svensk vägarkitektur och -utformning från [[1930-talet]] och framåt representerade. I Stockholm och [[Jönköping]] går vägen rakt igenom städerna som stadsmotorvägar. Norr om Jönköping drogs vägen så nära [[Vättern]] som möjligt längs en bergsskärning vid vattnet för att ge bilisterna så vacker utsikt som möjligt över sjön. Söder om Jönköping drogs vägen så rakt och brett igenom skogslandskapet att många bilister sonika somnade vid ratten på grund av den monotona vägmiljön och ledde till att Vägverket fick sätta ut skulpturer och installera speciell belysning för att hålla bilisterna vakna och koncentrerade vid ratten. ===Motorväg och motortrafikled=== Stora delar på E4 i [[Sverige]] är det [[motorväg]] och [[motortrafikled]]. Vissa sträckor som är motortrafikled är sammanbundna med motorvägssträckor på E4. Tydligaste exemplet på detta är avsnitten mellan [[Kånna]] och [[Toftaholm]] samt mellan [[Gävle]] och [[Axmartavlan]] som i praktiken egentligen kan räknas in som delar i en lång motorvägssträcka mellan [[Helsingborg]] och [[Axmartavlan]]. Denna del är dessutom [[mötesfri väg|mötesfri]] och har på och avfarter av motorvägsstandard. Andra delar som de korta motorvägsavsnitten vid [[Sundsvall]] och [[Piteå]] eller motortrafiklederna mellan [[Gäddvik]] och [[Rutvik]] vid [[Luleå]] är fristående motorvägar och motortrafikleder som saknar kopplingar till ett motorvägsnät. [[Bild:Motorway DK S.svg|80px|right]] E4 är utbyggd till motorväg och motortrafikled följande sträckor: * {{motorväg}} [[Helsingborg]] - [[Kånna]] (122 km) * {{motortrafikled}} [[Kånna]] - [[Toftaholm]] är en mötesfri [[2+1-väg|2+1]] motortrafikled * {{motorväg}} [[Toftaholm]] - [[Gävle]] (585 km) * {{motortrafikled}} [[Gävle]] - [[Axmartavlan]] är en mötesfri [[2+1-väg|2+1]] motortrafikled * [[Axmartavlan]]- [[Söderhamn]] är en mötesfri [[2+1-väg]] som inte är skyltad som motorväg eller motortrafikled * {{motorväg}} [[Söderhamn]] - [[Enånger]] (27 km) * {{motorväg}} [[Sundsvall]] - [[Timrå]] (15 km) * Vivsta – Skeppsholmen (norr om [[Sundsvall]]) * {{motortrafikled}} [[Örnsköldsvik]] - [[Arnäsvall]] (2+2-väg) * Det finns vissa ytterligare [[2+2-väg]]ar på vissa håll i Norrland. * {{motorväg}} [[Piteå]] - [[Bertnäs]] (6 km) * {{motortrafikled}} [[Gäddvik]] - [[Rutvik]] (förbi [[Luleå]]) Motortrafiklederna är 2+1-vägar med en standard som är nära motorvägsstandard. ===Helsingborg-Mjölby=== E4 mellan [[Helsingborg]] och [[Gävle]] kan sägas representera nästan alla generationer motorvägsutbyggnader i Sverige. Nästan samtliga lösningar för [[motorväg]] eller liknande finns på denna sträcka. E4 utnyttjar den södra utfarten ur [[Helsingborg]], även om många som ska från staden eller färjan använder den norra utfarten som även kallas [[Ängelholmsleden]], eftersom det är 5 km kortare den vägen från färjan. Problemet med denna väg är att man passerar rakt genom centrum, så tidsmässigt blir det jämbördigt om man kommer från färjan. Utanför Helsingborg ligger två [[motorvägskorsning]]ar. Från den norra motorvägskorsningen [[Trafikplats Kropp]] eller avfart nummer 30 går motorvägen i nordostlig riktning. Den första biten närmast Helsingborg har vägen bitvis betongbeläggning. Efter [[Åstorp]] är motorvägen något nyare och följer i stora delar den gamla landsvägen. Mot avsnittet mot [[Eket]] strax söder om [[Örkelljunga]] är byggd under [[1990-talet]] och stora delar är ombyggda från landsväg. Denna del är typisk för svenska motorvägar från 1990-talet med mjuka svängar som ska följa naturen. Förbi Örkelljunga och [[Skånes Fagerhult]] består motorvägen av ett nybyggt avsnitt som är typiskt för nyare svenska motorvägar byggda under [[2000-talet]] med ett utseende som ska harmoniera med naturen och har dessutom gott om skyddsräcken. Vid [[Markaryd]] kommer ett ännu nyare avsnitt. Detta påminner till utseendet om det som går från Örkelljunga men med den lilla skillnaden att [[vajerräcke]]ts stolpar har en lite annorlunda form. Motorvägen går här också över [[Laganbron]] som var det dyraste inslaget i detta nybyggda avsnitt. Vissa delar av denna nybyggda del har ett mitträcke som består av ett [[vajerräcke]] som sitter direkt i [[asfalt]]en likt [[2+1-väg]]ar. I övrigt har den annars ett vajerräcke som sitter i ett [[dike (dränering)|dike]] mellan körbanorna. Vid [[Strömsnäsbruk]] övergår motorvägen till en som är byggd under 1990-talet och den uppmärksamme kan se en liten ändring i stil på broar och liknande. Även vajerräcket ändrar form något igen. Detta fortsätter fram till [[Kånna]] där vägen istället blir en [[motortrafikled]] som är mötesfri med mitträcke. Den är en s.k. [[2+1-väg]] dock med på- och avfarter av motorvägsstandard. Motiveringen till detta standardbyte är mest att den byggdes som motortrafikled vid en tid (sent 70-tal/tidigt 80-tal) då detta var en vanlig typ att bygga. [[Bild:E4 Österängen Rosenlund.jpg|thumb|300px|E4 i [[Jönköping (tätort)|Jönköping]], vid [[Holmgrens]].]] [[Bild:Brahehus Granna Sweden.jpg|right|thumb|250px|E4 går 180 m över [[Vättern]]]] Under 90-talet byggdes några sådana sträckor om till motorväg, bl.a. E4 förbi [[Värnamo]], eftersom de hade ganska mycket olyckor, men denna sträcka kom inte med då. Under 2000-talet har istället motortrafikleder byggts om till 2+1-vägar, mycket lägre kostnad men god trafiksäkerhet. Vägtypen beror generellt på när de byggts. En väg av mellanstandard förblir så medan de sämre byggs om senare. Vägen är i detta utförande till [[Toftaholm]] där vägen åter blir en normal motorväg. Från Toftaholm och förbi [[Värnamo]] är vägen en motorväg av ett typiskt snitt för de som är byggda under 1990-talet. Den går huvudsakligen genom bara [[skog]] och är även här byggd för att smälta in i naturen. Närmare [[Jönköping]] är det en äldre motorväg byggd under [[1960-talet]]. När motorvägen når Jönköping blir det belysning på motorvägen och därefter kommer en motorvägskorsning där den möter [[Riksväg 40]]. Åker man söderut längs E4 får man en lite besvärlig 270-graderssväng. Norrut fortsätter motorvägen till höger i denna motorvägskorsning och fortsätter genom både [[Jönköping]] och [[Huskvarna]] som en stadsmotorväg. Hela det avsnitt där motorvägen går genom bebyggelse har motorvägen belysning. Belysningen består av mittplacerade stolpar med två armar. Detta är inte originalbelysningen utan har monterats dit i etapper under [[1980-talet|1980-]] och [[1990-talet|1990-talen]]. Tidigare fanns en äldre belysningsanläggning med tunga rörformade stolpar som var sidoplacerade. Belysningen tar slut strax norr om Huskvarna därefter går vägen alldeles vid [[Vättern]]. Motorvägen som här är byggd under 1960-talet är avsiktligt byggd bredvid Vättern för att ge trafikanterna en fin utsikt. Denna sträcka kallas också [[Vätterleden]]. Eftersom motorvägen här går vid en sluttning går körfälten i två olika plan. Norr om [[Jönköping]] ligger [[Gränna]], och där passerar vägen på cirka 280 meters höjd över havet, den högsta höjden för en motorväg i norra [[Europa]]. Rastplatsen Brahehus ligger något längre norrut, 270 m.ö.h. och 180 m över Vättern, med mycket fin utsikt. Efter Vättern fortsätter vägen mot [[Ödeshög]]. Sträckan Jönköping-Ödeshög anses som en av Sveriges vackraste vägar. Vid Ödeshög vid avfart nummer 106 är det ett kort avsnitt där motorvägen är försedd med belysning av en enklare standard. Norr om Ödeshög fortsätter motorvägen på ett avsnitt byggt i slutet på 1990-talet mot [[Väderstad]]. Från Väderstad till [[Mjölby]] består sedan motorvägen av ett avsnitt som är ombyggt från landsväg under 1990-talet. ===Mjölby-Stockholm=== [[Bild:E4Lpa.jpg|thumb|300px|E4 vid Linköping, avfart 112 skymtar i vänsterkanten]] I Mjölby övergår sedan motorvägen till en lite äldre motorväg byggd under [[1970-talet]]. Denna del är ganska rak och går dessutom över ett ganska platt och öppet landskap. Vid [[Linköping]] möter den [[Riksväg]]arna [[Riksväg 34|34]] och [[Riksväg 35|35]] i två olika motorvägskorsningar. Strax norr om Linköping finns en större [[bensinstation]] som syns mycket tydligt därefter övergår motorvägen till ett lite nyare avsnitt som är byggt i början på 1990-talet. Denna del är försedd med en mittbarriär som består av fabrikstillverkade betongblock. Vid [[Norsholm]] går motorvägen över [[Göta kanal]] på [[Norsholmsbron]]. Motorvägen fortsätter sedan till [[Norrköping]] där den möter [[E22]] vid en större trafikplats. Motorvägen passerar i Norrköpings nordvästra utkant och man ser inte särskilt mycket av stadsbebyggelsen. Vid Norrköping är motorvägen åter försedd med belysning. Denna belysning består av mittplacerade tvåarmade stolpar av ett sexkantigt utseende av s.k. [[ESV]]-typ. Norr om Norrköping övergår motorvägen till en äldre motorväg byggd i början på 1960-talet. Betongblocken i mittbarriären övergår till en normal mittbarriär här. Den möter riksvägarna [[Riksväg 51|51]], [[Riksväg 55|55]] och [[Riksväg 56|56]] och fortsätter sedan vidare norrut. Man kan se på broarna att det är en äldre motorväg. Norr om Norrköping har i mitten av 1990-talet ett omfattande vägnät byggts för anslutning av väg 51, 55 och 56 till E4. 1940 invigdes en ny förbifart igenom [[Norrköping]] förbi Himmelstalunds gård som fram till 1996 utgjorde en del av E4. Vägen utformades väldigt motorvägslikt med planskilda korsningar och två körbanor. Samtliga korsningar var planskilda utom med spårvagnslinjerna och en rondell som byggdes i norra delen av vägen. Planen var att vägen så småningom skulle byggas ut till motorväg, men när man väl byggde en motorväg vid Norrköping beslöt man sig för att bygga en helt ny väg väster om staden eftersom det ansågs alltför kontroversiellt att bygga om vägen till motorväg igenom stadsmiljön. Vid hotell Stenkullen, statsministern [[Carl Swartz]] sommarresidens utanför [[Norrköping]], och vid [[Rosendals slott, Helsingborg|Rosendals slott]] utanför Helsingborg lät man bygga vägen rakt igenom tomterna och motorvägen skar på så vis rakt igenom stora stycken kulturmiljö. I [[Södermanland]] övergår motorvägen till ett nyare avsnitt. Motorvägen går förbi [[Stavsjö]] och denna del öppnades 1994. Mellan Stavsjö och [[Nyköping]] var det tidigare motortrafikled. Man byggde till en vägbana och motorvägen öppnades 1996. Här går körbanorna isär ordentligt och mittremsan blir mycket bred. Vissa avsnitt är den så pass bred att man inte ser den mötande trafiken. I Nyköping blir motorvägen åter en äldre motorväg som invigdes redan 1961. På detta avsnitt kan man se att motorvägen har broar av äldre utseende och avfarterna är ganska tvära. Strax norr om Nyköping övergår motorvägen till en sträcka som är byggd under 1970- och 80-talen. Detta avsnitt är ganska monotont och fortsätter mot [[Södertälje]]. Strax söder om Södertälje får motorvägen åter belysning. Denna fortsätter nu i flera mil vilket är ovanligt i Sverige. Motorvägen vid Södertälje är byggd i början på 1960-talet. Belysningen är dock utbytt då den numera består av modernare mittplacerade stolpar med två armar. Förr hade den en äldre belysningsanläggning med tunga rörformade stolpar som var sidoplacerade förbi staden. Detta byttes ut under 1990-talet. Norr om Södertälje övergår motorvägen till ett avsnitt som är byggt under [[1950-talet]]. Detta avsnitt var inte motorväg de allra första åren men blev omklassad till det 1964 utan någon större ombyggnad. Detta mycket hårt trafikerade vägavsnitt passerar över berg och djupa dalar samtidigt som det är kurvigt, med många olyckor som följd. Motorvägen går förbi [[Salem]] och vidare till [[Stockholm]]. Belysningsanläggningen på detta avsnitt är från 1980-talet men de senaste åren har armaturerna bytts ut på stolparna. ===Stockholm-Gävle=== [[Bild:Essingeleden southbound at Nyboda.jpg|thumb|300px|Essingeleden i västra Stockholm]]I Stockholm går vägen förbi områden som [[Fittja]], [[Hallunda]] där motorvägen nu blir sexfilig efter att ha varit mestadels fyrfilig. [[Västertorp]] passeras. Därefter går motorvägen till en motorvägskorsning där den ansluter till bland annat [[Södra Länken]]. Motorvägen passerar därefter genom Stockholm, längs [[Essingeleden]] som mestadels är åttafilig och är Sveriges hårdast trafikerade väg. Essingeleden har en speciell typ av belysning som består av sidoplacerade stolpar där armaturerna hänger i linor. Denna belysningsanläggning ser inte motorvägsmässig ut utan påminner mer om det som förekommer på [[gata|gator]] i städer. Essingeleden går över ett antal broar som t ex [[Gröndalsbron]] och [[Essingebron]], därefter genom [[Fredhällstunneln]]. Den fortsätter sedan genom [[Eugeniatunneln]] där Essingeleden tar slut och [[Uppsalavägen]] tar över. Eugeniatunneln som knyter ihop Essingeleden och Uppsalavägen är byggd i början på 1990-talet. Innan gick trafiken genom en vanlig gata ([[Norra Stationsgatan]], som då (1971-91) var en av de hårdast trafikerade innerstadsgatorna). Motorvägen Uppsalavägen är byggd i etapper och de äldsta delarna härstammar från 1950-talet. Vid [[Järva Krog]] möter den [[E18]]. Motorvägen fortsätter sedan vidare norrut och är till stor del breddad med flera körfält. Uppsalavägen är försedd med en belysning av vanlig motorvägstyp med mittplacerade tvåarmade stolpar men även här är inte detta original då den är utbytt under 1980- och 1990-talen. Motorvägen går förbi bland annat [[Upplands Väsby]] och vidare mot [[Märsta]] och [[Arlanda]]. Vid Märsta finns en motorvägskorsning där den ansluter till [[Arlandaleden]]. Motorvägen fortsätter vidare mot [[Uppsala]] (öppningsår 1972). Efter Märsta tar belysningen slut som hade börjat i Södertälje. Så lång sträckning med belysning på motorväg förekommer annars mest i [[Belgien]], [[Storbritannien]] och [[Nederländerna]]. Mellan Märsta och Uppsala har motorvägen en bred mittremsa. Denna påminner mycket om den som finns strax söder om Nyköping. Motorvägen går i mjuka svängar här. Denna del är från början på 1970-talet och var en av de första i Sverige av ett lite modernare snitt i mjuka kurvor som skulle harmoniera med naturen. Strax söder om [[Uppsala]] kommer man till en motorvägskorsning där man kan svänga av till [[Tycho Hedéns väg]] som är E4:ans gamla sträckning. E4 fortsätter istället förbi Uppsala vid stadens östra sida på en nybyggd sträcka öppnad [[2006]]. Denna sträcka har ett mycket modernt snitt. I Uppsala är motorvägen försedd med belysning av ett modernare snitt som påminner om de belysningar som finns på modernare motorvägar i [[Storbritannien]] och [[Polen]]. Belysningen består av mittplacerade stolpar med två armar. Motorvägen går också under en bro som är avsedd för [[museijärnväg]]en [[Uppsala-Länna Järnväg]] (även känd som ''[[Lennakatten]]''). Efter Uppsala tar belysningen slut och motorvägen fortsätter förbi [[Storvreta]] och över en bro över [[Fyrisån]]. Motorvägen fortsätter till Gävle. Sträckan mellan Uppsala och [[Björklinge]] invigdes den [[21 december]] [[2006]] och sträckan Björklinge-[[Mehedeby]] invigdes den [[17 oktober]] [[2007]]. Sträckan Uppsala-Mehedeby, 78 km, byggdes i ett enda projekt åren 2002-2007, även om en del (Uppsala-Björklinge) stod klar och öppnades tidigare. Tack vare att motorvägsdelen förbi Uppsala öppnades 2006 undgår staden numera den genomfartstrafik som tidigare gick genom stadens östra delar (huvudsakligen längs [[Tycho Hedéns väg]]). Mellan Mehedeby och Gävle har motorvägen en tämligen bred mittremsa med växtlighet. Denna sträcka byggdes först som motortrafikled på 70-talet och går rakt genom i stort sett obebodda skogsområden. [[1995]] färdigställdes en andra körbana bredvid den befintliga och sträckan kunde därmed uppgraderas till komplett motorväg. Under de 12 år som förflöt fram till att den försenade motorvägssträckan Uppsala-Mehedeby kunde invigas, utgjorde den storskaliga vägen mellan Mehedeby-Gävle en skarp kontrast till den smala landsvägen från Uppsala till Mehedeby, särskilt som trafikmängden Mehedeby-Gävle är lägre än längre söderut. ===Norr om Gävle=== [[Bild:E4_Söderhamn.jpg|thumb|200px|E4 Söderhamn-Enånger]] Längs Norrlandskusten har motorvägsutbyggnader eller planskilda 2+2-vägar byggts men längre sträckor har ofta byggts om till [[2+1-väg]]ar på grund av att trafikmängden är lägre längs norrlandskusten än söderut med undantag kring de större städerna längs vägen. Norr om Gävle blir vägen en 2+1-väg, den första biten utan [[plankorsning]]ar ([[motortrafikled]]), men sedan blir det en bit där vägen är 2+1-väg med plankorsningar fram till [[Söderhamn]] där vägen blir motorväg fram till [[Enånger]]. Denna vägsträcka var Sveriges första s.k. [[fyrfältsväg]] och därmed ursprungligen inte klassad som motorväg. Den invigdes 1999.[http://www.aftonbladet.se/nyheter/9910/09/motorvag.html]. Efter några år i bruk fick den motorvägsstatus utan att några förändringar gjorts. Vägen saknar vägrenar och har för motorvägar smala körfält. Avfarterna svänger av mycket tvärt och påfarterna är svagt vinklade och saknar accelerationsfält; i stället är det stopplikt som gäller. Fortfarande är de flesta skyltbakgrunder som brukar vara gröna längs motorvägar blåa på detta avsnitt. Utformningen utan riktiga av- och påfarter kritiserades vid planeringen av bland andra [[NTF]] och polismyndigheten<ref>[http://www.gd.se/Article.jsp?article=39203 Stopp i stället för ramp dumsnål lösning], artikel ur [[Gefle Dagblad]] 19 juni 2004 (sidan besökt 14 juni 2007)</ref>. [[Bild:Sundsvall4.jpg|thumb|200 px|Motorvägen vid Sundsvall]] Efter Enånger är vägen landsväg fram till [[Sundsvall]] där norra utfarten är en motorväg fram till [[Timrå]] för att sedan bli motortrafikled och 2+1-väg en bit norrut. Denna motorväg byggdes under 1960-talet. Vägen blir åter landsväg till en bit efter [[Härnösand]] där vägen blir 2+1-väg vid bland annat [[Högakustenbron]]. Bron och 2 mil ny väg norr om den invigdes 1997. E4 är sedan 2+1-väg över Skuleskogen, Överhörnäs-Tvillingsta och Önska-Saluböle, samt 2+2-väg norr om Örnsköldsvik förbi Arnäsvall. Ett avsnitt mellan [[Stöcksjö]] och [[Umeå]] uppfyller sedan motorvägsstandard men en [[cirkulationsplats]] gör att vägen inte är klassad som motorväg trots att den i praktiken fungerar som det. Detta avsnitt har också tidigare varit motorväg men förlorade sin motorvägsstatus sedan cirkulationsplatsen blivit byggd. Mellan [[Bureå]] och [[Skellefteå]] invigdes en helt ny sträckning med 2+1-väg 2004, och mellan [[Skellefteå]] och [[Byske]] är vägen utbyggd till 2+2-väg med motorvägsstandard. Nästa avsnitt med motorväg är sedan mellan [[Piteå]] och [[Bertnäs]] som också är Sveriges nordligaste motorväg. Ursprungligen var denna klassad som motortrafikled, vilket berodde på kringgående av ett riksdagsbeslut om att det inte skulle byggas motorvägar norr om Sundsvallstrakten. Vid [[Luleå]] finns en motortrafikledssträcka. Där finns en "motortrafikledskorsning", världens nordligaste (utformad som motorvägskorsning, men det är motortrafikleder). Den byggdes, inklusive förbifarten förbi Luleå, år 1978. Innan dess var även Luleå en av de många städer E4 gick igenom. ==Avfarter== [[Bild:Autobahn Exit 1.svg|100px|right]] {{huvudartikel|Lista över trafikplatser längs E4}} Sedan mitten av [[2004]] har Vägverket givit [[motorväg]]s- och motortrafikledsavfarterna på bland annat E4:an nummer, detta för att underlätta då man ska ge vägbeskrivningar. Detta har genomförts efter internationell förebild, exempelvis använder [[Tyskland]], [[Danmark]] och [[Frankrike]] detta system. På de sträckor där flera europavägar går gemensamt är även numreringen gemensam, sedan börjar man på nr 65 på E4:ans egna sträcka, för att det ska stämma med numreringen av E20 när vägarna går samman i Södertälje. För namngivning och numrering av trafikplatser längs E4, se [[Lista över trafikplatser längs E4]] [[Bild:E4Lpc.jpg|thumb|300px|E4 utanför Linköping]] {{Commonscat-box|E4}} ==Se även== *[[Avfartsnummer]] *[[Motorväg]] *[[Lista över motorvägar i Sverige]] ==Källor och fotnoter== <references/> ==Externa länkar== *[http://trafikinfo.vv.se/trinicameras Se vägen: webkameror] *[http://www.riksettan.nu/ Turistvägen Riksettan] *[http://jan.jornmark.se/places_intro.aspx?placeid=94&lang= Bilder från övergivna delar av Riksettan] {{motorvägar i Sverige}} {{Motortrafikleder i Sverige}} {{Europavägar}} [[Kategori:Europavägar]] [[Kategori:Europavägar i Sverige|04]] [[Kategori:Vägtrafik i Stockholm]] [[bs:Evropski put E4]] [[ca:E04]] [[da:Europavej E4]] [[de:Europastraße 4]] [[en:European route E4]] [[fi:E4]] [[fr:Route européenne 4]] [[hu:E4 (európai út)]] [[it:Strada europea E4]] [[nl:Europese weg 4]] [[no:Europavei 4]] [[ro:Drumul european E4]] [[sk:Európska cesta 4]] [[zh:欧洲E4公路]]

Tillbaka till E4.