Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Bild:76 & 846 2006-08-14.jpg|thumb|right|250px|Motorvagnen A1 76 och släpvagnen B19 846 vid spårvagnshållplatsen på [[Norrmalmstorg]].]] '''Djurgårdslinjen''' är en [[museispårväg]] i [[Stockholms innerstad]] med linjenummer '''7''' som går från [[Norrmalmstorg]] i [[Stockholms city|Centrum]] via [[Strandvägen]] och [[Skansen]] till [[Valdemarsudde|Waldemarsudde]] på [[Södra Djurgården]]. Den nuvarande museispårvägen har varit i drift sedan sommaren 1991. ==Historik== {{BS-box}} {{BS-header|Djurgårdslinjen|#7EC0EE|white}} {{BS-table1}} {{BS|uKBFa||[[Norrmalmstorg]]}} {{BS|uBHF||[[Nybroplan]]}} {{BS|uHST||[[Styrmansgatan, Stockholm|Styrmansgatan]]}} {{BS|uBHF||[[Djurgårdsbron]]}} {{BS|uHST||[[Nordiska museet]]}} {{BS|uBHF||[[Hazeliusporten]]}} {{BS|uBHF||[[Konsthallen (hållplats)|Konsthallen]]}} {{BS|uBHF||[[Skansen]]}} {{BS|uHST||[[Bellmansro]] [[Bild:Arrow north.svg|6px|Endast i riktning mot Norrmalmstorg]]}} {{BS|uKBFe||[[Waldemarsudde]]}} |} |} Dagens Djurgårdslinje trafikerar delvis några av de första sträckorna som öppnades för hästspårvagnstrafik av [[Stockholms Nya Spårvägs AB]] (SNS) 10 juli [[1877]] ([[Slussen]] - [[Skeppsbron]] - [[Norrbro]] - [[Gustav Adolfs torg]] - [[Norrmalmstorg]] - [[Nybroplan]] - [[Strandvägen]]/[[Grevgatan]]). I oktober samma år förlängdes linjen till [[Allmänna Gränd]], men inte förrän i mars 1878 gick trafiken dit alla tider på dygnet. Under 1880-talet gavs linjen namnet ''DJURGÅRDSLINIEN''. Från den 1 december 1882 blev Norrmalmstorg linjens ändhållplats i stadskärnan. Den 27 juli 1904 gick den sista hästspårvagnen på linjen som därefter var elektrifierad,<ref>Lange, Thomas (red.). 1998. Stockholm på spåret. s. 316-317</ref> i augusti samma år tilldelades den linjenummer '''7''' och den 1 oktober förlängdes linjen till Bellmansro (nuvarande busshållplats Ryssviksvägen). Liksom alla andra SNS-linjer blev den en del av det kommunala [[AB Stockholms Spårvägar]]s linjenät 1917. Från 1925 till 1947 hade den ordinarie trafiken linjenummer '''14''' och linje 7 var endast för förstärkningstrafiken mellan Norrmalmstorg och Djurgården. Den ordinarie trafiken (14) linjen förlängdes från Norrmalmstorg via [[Birger Jarlsgatan, Stockholm|Birger Jarlsgatan]] - [[Roslagsgatan, Stockholm|Roslagsgatan]] - [[Odengatan, Stockholm|Odengatan]] - [[Norrtullsgatan]] - [[Vanadisvägen]] till [[Vanadisplan]]. 1930 byggdes den slinga runt [[Oakhill]] som också dagens spårväg följer. Den 1 september 1947 bytte ordinarietrafiken åter till linjenummer 7. Från 1957 gick trafiken driekt från Nybroplan till Stureplan via Birger Jarlsgatan utan att passera Norrmalmstorg. 1963 trafikerades linjen för första gången med vagnar av sk [[mustang (spårvagn)|mustangtyp]]. Med start från 1965 ersattes kvälls- och nattrafiken under perioden september till april med buss<ref>Lange, Thomas (red.). 1998. Stockholm på spåret. s. 329</ref>. I samband med nedläggningen av innerstadsnätet höjdes röster för att behålla åtminstone en linje, den till Djurgården. Så blev det emellertid inte och trafiken lades ned i samband med [[Dagen H]] år [[1967]]. ===Museispårvägens tillkomst=== När [[Malmö]] avvecklade sin sista spårvagnslinje 1973 med samma typ av mustanger som rullade i Stockholm innan 1967 motionerades det i Stockholms kommunfullmäktige om att inrätta en "turistisk spårvagnslinje" till Djurgården. Ärendet kom till votering i kommunfullmäktige där det förlorade med minsta möjliga marginal <ref>Grönstedt, Richard. 2001. MfSS 2001-3 sid 9</ref>. Tanken om att återinrätta Djurgårdslinjen kom åter till kommunfullmäktige och landstinget i slutet av 1970-talet, men stupade den här gången främst pga. att det då ledande skiktet inom [[Svenska Spårvägssällskapet]] såg en museispårväg i Stockholm som ett hot mot den [[Museispårvägen Malmköping|egna anläggningen i Malmköping]]<ref>Grönstedt, Richard. 2001. MfSS 2001-3 sid 9-10</ref>. Frågan hölls dock levande och i mitten av 1980-talet, efter motioner från [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokraterna]] i landstinget och [[stockholmspartiet]] i stadshuset, förhandlades det mellan [[kommun]], [[landsting]] och [[Svenska Spårvägssällskapet]] om att inrätta en museispårväg. Gatuborgarrådet [[Lennart Rydberg]] (fp) och landstingsrådet [[Stig Dingertz]] (m) var båda mycket positivt inställda till en museispårväg<ref>Grönstedt, Richard. 2001. MfSS 2001-3 sid 11</ref>. SL:s dåvarande VD, [[Ingemar Bäckström]], var inte positiv kring återinförandet av spårväg i stadstrafik och i ett 13-sidigt PM uppmålas ett totalt sammanbrott för busstrafiken om Djurgårdslinjen kommer till stånd samt: "Att lita till att Spårvägssällskapet på helt ideell grund skulle klara en trafikering i Stockholms innerstad av den omfattning som skisserats i deras förslag, tror SL inte är en realistisk utgångspunkt". Vidare föreslogs att [[Lidingöbanan]] istället upplåts för museitrafik<ref>Grönstedt, Richard. 2001. MfSS 2001-3 sid 13</ref>. Bäckström efterträddes 1988 av [[Leif Axén]] som istället för att konfrontera projektet istället insåg fördelarna för SL:s busstrafik. I ett styrelsebeslut den 22 februari 1988 togs beslutet att SL skulle stödja projektet och ställa sin sakkunskap till förfogande<ref>Grönstedt, Richard. 2001. MfSS 2001-3 sid 14</ref>. 1989 bildade [[Stockholms läns landsting]] och [[Stockholms kommun]] ''Stiftelsen Stockholms Museispårvägar'' som skulle stå för en spåranläggning, medan Spårvägssällskapet skulle stå för driften. Den 18 april [[1990]] togs det [[första spadtaget]] på Strandvägen och bygget påbörjades snart därefter. [[NCC]] och [[Göteborgs Spårvägar AB|Göteborgs Spårvägar]] var huvudentreprenörer. Högljudda protester kring den planerade [[vändslinga]]n utanför Skansen som skulle korsa en gräsmatta kom från bl a framlidna skådespelerskan [[Margaretha Krook]] och slingan flyttades därför till ett läge med sämre geometri och snävare radier<ref>Grönstedt, Richard. 2001. MfSS 2001-3 sid 18-19</ref><ref>[[ABC (TV-program)|ABC]], [[Sveriges Television]] [[SVT 2|TV2]], 1990-08-27 19:15</ref>. Kontaktledningen spänningssattes 24 maj 1991, en vecka före invigningen. Den högtidliga invigningen skedde den 2 juni [[1991]] i närvaro av det dåvarande [[landstingsråd|finanslandstingsrådet]] [[Bosse Ringholm]] (s), [[landstingsråd|oppositionslandstingsrådet]] [[Stig Dingertz]] (m) samt flera andra företrädare för landsting och kommun<ref>Lange, Thomas (red.). 1998. Stockholm på spåret. s. 120-121.</ref>. ==Infrastruktur== Anläggningen är dubbelspårig, drygt 3&nbsp;km och har en depå, [[Alkärrshallen]], vid Falkenbergsgatan på Djurgården. Vändslingor finns vid Norrmalmstorg, Skansen och Waldemarsudde. En övergångsväxel finns vid Nybroplan för vändning av [[dubbelriktningsvagn]]ar. Stolpar för kontaktledningen används även för gatubelysningen. Anläggningen saknar förbindelse med övriga spår i Stockholm. År 2005 upphörde ''Stiftelsen Stockholms Museispårvägar'' och spåranläggningen ägs sedan dess av [[AB Storstockholms Lokaltrafik]] (SL). Under hösten 2007 renoverades [[Djurgårdsbron]] och nya spår med [[Edilon]]teknik lades över bron. ==Trafik== Linjen, som liksom den tidigare Djurgårdstrafiken har linjenummer 7, drivs på [[ideell]] bas av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet genom dess driftbolag [[AB Stockholms Spårvägar]]. De ideellt aktiva medlemmarna uppvisar en stor spännvidd i form av ålder och yrken<ref>Luthelius, Maria. 2005. sid 8-137</ref>. Djurgårdslinjen trafikeras under veckoslut och helger från slutet av mars till slutet av december, och dagligen mellan juni och augusti (detta är ungefärliga tider). På banan rullar i första hand vagnar från Stockholm men även fem vagnar från [[Göteborg]] och två från [[Oslo]]. Vagnarnas tillverkningsår varierar från tidigt [[1900-talet|1900-tal]] till sent [[1950-talet|1950-tal]]. Det finns även en cafévagn (ombyggt Göteborgssläp) där man kan ta sig en fika medan man åker längs banan; denna rullar endast helger. Man hyr även då och då in gästvagnar från andra städer. Trafiken bedrivs enligt "Tri Spv", dvs. "''Trafiksäkerhetsinstruktion för SL spårvägar''", som även tillämpas på [[Nockebybanan]] och [[Tvärbanan]], samt även [[Lidingöbanan]]. Vissa specialbestämmelser för Djurgårdslinjen finns i en särskild bilaga. ==Vagnar== {{bidrag saknas}} *A1; 76, Stockholmsinnerstadsvagn. *A2; 24, under konstruktion, byggs från vrak *A12; 342, 335, Stockholmsförortsvagnar. *A31; 329, 331, 333, Göteborgsmustanger. *A25G; 71, Stockholmsmustang (Malmö) *A51; 210, Oslomustang, ombyggd på 1980-talet med chopperteknik. *A33; 700, Oslomustang, abonnemangsvagn. Fler äldre spårvagnar från Stockholm finns på [[Stockholms Spårvägsmuseum]] och vid [[Museispårvägen Malmköping]]. ===Gästvagnar=== Sedan Djurgårdslinjen återinvigdes 1991 har det inlånas flera gästvagnar från andra städer och banor. *När den den internationella lokaltrafikkonferensen (UITP) hölls i Stockholm 1991 gästades banan av en modern låggolvsvagn tillverkad av [[AEG]] från [[Bremen]]. Den vagnen går sedan några år tillbaka i reguljär trafik i som typ M98 21 i [[Norrköpings spårvägar|Norrköping]]. Förutom vagnen från Bremen kom också en provvagn från den tjeckoslovakiska fabriken [[Tatra]], även den vagnen finns numera i Sverige: som abonnemangsvagn för [[Spårvägssällskapet Ringlinien]] i [[Göteborgs spårvägar|Göteborg]]<ref>Lange, Thomas. MfSS 2001-3 sid 28</ref>. *I februari 1995 testades och utvärderades fyra olka vagntyper på Djurgårdslinjen inför SLs beställing av spårvagnar (den som senare skulle komma att bli [[A32 (spårvagn)|A32]]) för [[Tvärbanan|Snabbspårvägen]]; en [[Adtranz]] Variotram från [[Chemnitz]], [[Siemens AG|Siemens]]/[[Duewag]] R1.1 från [[Bonn]], Linke-Hofmann-Busch NGT 8D från [[Magdeburg]] samt Stadtbahnvagn T från [[Wien]] tillverkad av [[Bombardier]]<ref>Johansson, Thomas & Peterson, Bo E. 2003. sid 98</ref>. *Sommaren 2006 kom en modern vagn från [[Bryssel]] tillverkad [[Bombardier]] av typen [[Flexity Outlook]]<ref>[http://www.sparvagssallskapet.se/svenska/nyheter.php?id=38 Nyheter 2006-07-17] [[Svenska Spårvägssällskapet]]</ref>. [[Kristdemokraterna]]s partiledare [[Göran Hägglund]] provkörde vagnen den 11 augusti<ref>[http://www.newsdesk.se/pressroom/kristdemokraterna__kd/event/view/3638 Pressinbjudan - Kd-ledaren kör spårvagn: På spåret med Göran Hägglund 2006-08-11]</ref>. *Augusti 2007 kom en vagn av typ [[Citadis]] från [[Alstom]] som annars går i trafik i [[Madrid]]<ref>[http://www.sparvagssallskapet.se/svenska/nyheter.php?id=228 Nyheter 2007-08-20] Svenska Spårvägssällskapet</ref>. Den gick även i trafik under en månad på [[Lidingöbanan]]<ref>[http://www.se.alstom.com/pr_corp/2007/se/45101.EN.php?languageId=SV&dir=/pr_corp/2007/se/&idRubriqueCourante=17415 Pressmeddelande 2007-09-10] [[Alstom]]</ref>. *Juni 2008 kom en vagn av typ [[Flexity Standard]] från [[Bombardier]], vilken annars går i trafik i [[Norrköping]]. Denna vagn blev återsänd till Norrköping tidigare än man tänkt sig, då det uppstod vagnbrist efter en kollisionsskada på annan vagn där. Därför lånade man istället [[M25 (spårvagn)|M25 621]] från [[Spårvägssällskapet Ringlinien]] i [[Göteborg]]. ==Förlängning och framtid== {{Fördjupning|Spårväg City}} Det har länge diskuterats att låta en förlängning av spåranläggningen bli en del av SL:s reguljära linjenät, främst genom att förlänga spåren från Norrmalmstorg upp till [[Sergels torg]] och [[Stockholms central]]/[[Cityterminalen]]. Hela sträckan Centralen - Djurgården skulle då drivas med moderna spårvagnar och ersätta busslinje '''47'''. En viss politisk vilja för detta projekt funnits sedan slutet av 1990-talet, och år 2000 presenterade SL och gatu- och fastighetskontoret en översiktlig studie, men trafikutredningar satte käppar i hjulet för projektet, bland annat med hänvisning till framkomligheten för andra fordon på Hamngatan<ref>[http://insyn.stockholm.se/trafik/document/2006-05-16/Dagordning/10/10.pdf "Lägesredovisning av spårvägsprojekt i staden", Tjänsteutlåtande från Stockholms stads trafikkontor samt stadsbyggnadskontor, Dnr T05-330-00608, Dnr 2006-07959-32, 2006-04-26] (PDF)</ref>. Enligt Kjell Eriksson, tidigare planeringschef på SL, handlade det helt om politiska prioriteringar i stadsbyggandet där den givna förutsättningen att bilarna ska fortsatt ha minst samma utrymme som tidigare gjorde ekvationen olöslig<ref>Johansson, Thomas & Peterson, Bo E. 2003. sid 156</ref>. Den nyvalda landstingsmajoriteten gav i april 2007 SL i uppdrag snabbutreda förutsättningarna för en förlängning. Trafiklandstingsrådet [[Christer G Wennerholm]] (m) tyckte inte att de skäl som tidigare talat emot en förlängning var särskilt tunga: "Visst är det mycket trafik på Hamngatan och Klarabergsgatan. Men de är inte de viktigaste gatorna för biltrafiken. Dessutom finns det ju redan busskörfält mitt på Hamngatan"<ref>Sundström, Anders. Dagens Nyheter 2007-04-27, Djurgårdslinjen förlängs från Norrmalmstorg till Centralen</ref>. Den 19 juni 2007 beslutade den borgerliga majoriteten i SL:s styrelse med bifall av [[miljöpartiet]] att genomföra förlängningen med målsättning att färdigställda linjen till år [[2010]]. [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] och [[vänsterpartiet]] yrkade på återremiss. En annan vagntyp än [[A32 (spårvagn)|A32]], som idag trafikerar [[Tvärbanan|Tvär-]] och [[Nockebybanan]], kommer att användas. Detta eftersom en framtida innerstadsspårvagn ska klara 18 meters kurvradier, vilket ej är möjligt med A32<ref>[http://www.sl.se/Upload/om_sl/uploads/Protokoll%207-2007.pdf Styrelseprotokoll AB Storstockholms Lokaltrafik, 2007-06-19] sidorna 11, 12, 33 & 34 (PDF)</ref>. Hållplatser planeras vid Norrmalmstorg, vid Regeringsgatan, vid Drottninggatan nära [[Sergels torg]] samt mellan Centalen och [[Cityterminalen]].<ref>[http://www.sl.se/templates/Page.aspx?id=5813 Publik projektsida från SL]</ref> Då tänkte man bygga en depå vid Värtan för både ordinarie vagnpark samt museivagnar. Man behöver en mycket större depå än den på Djurgården, eftersom ordinarie trafik kräver högre turtäthet och därför fler fordon. Planer finns också längre fram i tiden att inrätta ordinarie linjetrafik till Värtan, och/eller med koppling till [[Lidingöbanan]]<ref>[http://www.lt.nu/site/page/2?nid=2590205 Lidingö Tidning, 2007-10-23, Lidingöbanan kan dras till city] </ref>. SL avsåg antingen att utföra förlängningen i egen regi eller upplåta en [[koncession]] som omfattar byggande, underhåll och trafikdrift under en 15-års period för sträckan Djurgården – Norrmalmstorg – Stockholms central.<ref>[http://www.sl.se/Upload/om_sl/pdf/Djurgardslinjens%20sparvag.pdf Skriftligt samråd för förstudie: Förlängning av Djurgårdslinjens spårväg] AB Storstockholms Lokaltrafik, augusti 2007 (PDF)</ref> Sista dagen för en eventuell koncessionsinnehavare att lämna ett anbud var den 28 februari 2008. Projektet har kantats dock med flera svårigheter. Stockholms stad gav vare sig klartecken eller stopp för projektet och trafikborgarrådet [[Mikael Söderlund]] (m) var uttalat skeptisk till planerna med reguljär spårvagnstrafik längs med Hamngatan<ref>Nilsson, Kjell. Dagens Nyheter 2007-12-27, Två spårjättar slåss om Djurgårdslinjen</ref><ref>Sundström, Anders. Dagens Nyheter 2008-02-23, SL och staden i spårbråk</ref>. [[Stockholms Handelskammare]] var mycket kritiska till projektet i sin helhet och förordar istället en förlängning av [[Stockholms tunnelbana|tunnelbanans]] [[Blå linjen (Stockholms tunnelbana)|blå linje]] från [[Kungsträdgården (tunnelbanestation)|Kungsträdgården]] till [[Nacka]] via Djurgården. Enligt [[Peter Egardt]], Handelskammarens VD: "En spårvagnslinje på Hamngatan skulle skapa kaos för trafiken. Hamngatan är inte [[Champs-Élysées]]. Redan i dag är det svårt för biltrafiken och fotgängarna att samsas om den lilla ytan. Att lägga till en spårvagn skulle inte fungera."<ref>[http://www.newsdesk.se/pressroom/chamber/pressrelease/view/hamngatan-aer-inte-champs-lysees-171789 Stockholms Handelskammare. Pressmeddelande 2007-10-05]</ref>. Å andra sidan är det tänkt att vissa busslinjer ska dras in och ersättas av spårväg, vilket gör att det inte borde bli någon försämring av trafiksituationen. En spårvagn motsvarar minst två ledbussar. ==Bildgalleri== <gallery> Image:Djurgardslinien_historic.jpg|Spårvagn av typen A12 (nr 342), tillverkad 1924 av [[ASEA]]. Av de trettio vagnar som tillverkades finns de enda två bevarade vagnarna på Djurgårdslinjen (335 & 342). Image:Class A25G 0607 02.JPG|Spårvagn A25G nr 71, [[mustang (spårvagn)|mustang]], tillverkad år 1946 av [[General Motors]] svenska dotterbolag för Malmö men av samma typ som beställdes till AB Stockholms Spårvägar. Image:Tramway de Djurgården (SS7) - Nybroplan - Stockholm0282.jpg|De sk [[mustang (spårvagn)|Göteborgsmustangerna]] (A31) införskaffades för att tjäna som vagnparkens slithästar. De har vissa likheter med de sk Stockholmsmustangerna (A25, A26, A27), av vilka samtliga bevarade Stockholmsvagnar är i vänstertrafikutförande. Image:Bombardier Flexity Outlook Stockholm 2006-08-15.jpg|Under sommaren 2006 rullade denna vagn, [[Bombardier]] [[Flexity Outlook]] på Djurgårdslinjen, inlånad från Bryssel. Image:Alstom Citadis-Madrid.JPG|Spårvagnen [[Citadis]] från tillverkaren [[Alstom]] var under augusti till september månad 2007 gästvagn på både Djurgårdslinjen och Lidingöbanan. Image:Italian Embassy in Stockholm Sweden.jpg|Ändhållplatsen Waldemarsudde på Djurgården ligger nedanför [[Oakhill]]. På fotot skymtar motorvagnen A51 210 med släpvagnen B31C 618 ''Cafévagnen''. Image:Alkärrshallen.jpg|Vagnhallen, [[Alkärrshallen]], ligger på platsen för det gamla [[Vasamuseet]] bakom [[Liljevalchs konsthall]]. Image:Strandvägen 21072006.jpg|Längs med Strandvägens mittsträng har spårvägen tillsammans med bussar i linjetrafik [[körfält|reserverade körfält]]. </gallery> ==Källor== * Grönstedt, Richard, ''Konsten att åstadkomma det omöjliga på svårast tänkbara sätt! - eller hur Djurgårdslinjen kom till!'', [[Svenska Spårvägssällskapet|MfSS]] 2001-3 * Johansson, Thomas & Peterson, Bo E, ''Tvärbanan - Om spårvägens återkomst till Stockholm'', Linköping: [[Statens väg- och transportforskningsinstitut]], 2003, ISBN 91-972788-1-5 * Lange, Thomas, ''Djurgårdslinjen - ett tioårigt äventyr'', MfSS 2001-3 * Lange, Thomas (red.), ''Stockholm på spåret - Från hästspårväg till snabbspårväg'', Stockholm: [[Svenska Spårvägssällskapet|Svenska Spårvägssällskapets Stockholmsavdelning]], 1998, ISBN 91-630-7110-X * Luthelius, Maria, ''Älskade Spårvagn - 43 röster om att vara hängiven sin hobby och livet i allmänhet'', Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget, 2005, ISBN 91-85305-17-0 ===Notförteckning=== <references /> ==Externa länkar== *[http://www.sparvagssallskapet.se/djurgardslinjen/ Djurgårdslinjen] *[http://sporvognsrejser.dk/sverige/stockholm/ Sporvognsrejser: Djurgårdslinjen] *[http://www.stockholm.se/-/Nyheter/Trafik--Stadsmiljo/Tvarbana-City/ Tvärbana city, sida från Stockholms stad] {{Commonsbilder|Djurgårdslinjen}} {{Stockholms kollektivtrafik}} [[Kategori:Spårvägar]] [[Kategori:Spårvagnstrafik i Stockholm]] [[Kategori:Arbetslivsmuseer i Sverige]] [[Kategori:Museer i Stockholm]] [[Kategori:Djurgården]] [[de:Djurgårdslinie]] [[en:Djurgården Line]] [[fi:Djurgårdslinjen]]

Tillbaka till Djurgårdslinjen.