Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>En '''diktatur''' (av [[latin]] ''dictatura'', "en [[diktator]]s [[ämbete]]; en diktators [[makt]] och [[myndighet]]") är en stat som är [[totalitarism|totalitär]], styrd av en [[diktator]]. Diktaturen kännetecknas av [[makt]]koncentration, men till skillnad från [[absolutism]], [[envälde]] och [[tyranni]] betraktas diktaturen som regel som provisorisk. Ofta uppstår diktaturen i demokratier, där man samlar makten till en liten grupp, och upphäver [[mänskliga rättigheter|den personliga friheten]].<ref>Herbert Tingsten, ''Demokratiens problem'', Bokförlaget Aldus/Bonniers Stockholm 1963, s. 18-19</ref> ==Diktaturen i den [[romerska riket|rom]]erska [[republik]]en== "I tider av oro eller fara för staten meddelade den romerska [[senat]]en ett ''senatus consultum'' som överlämnades till [[konsul]]erna. Detta innebar en rätt för konsulerna att utnämna en ''diktator'' för en period av 6 månader." Den romerska diktatorn hade fullständiga befogenheter att bestämma över den romerska staten under sin [[mandatperiod]], men med ett viktigt undantag; han fick inte besluta över de allmänna medlen. Mellan [[501 f.Kr.]] och [[44 f.Kr.]] utsågs sammanlagt 88 diktatorer. De legitimerades med att diktatorn tillfälligt utsågs för att återställa ordningen i riket, och diktaturen var därigenom ett provisorium, till skillnad från en monarki som är på livstid och tillträds enligt en ärftlig [[successionsordning]]. ==Diktaturens moderna innebörd== [[Bild:Democracyindex2.png|thumb|[[Demokratiindex]] enligt [[The Economist]]. De mörkaste länderna är i allmänhet diktaturer.]] Diktatur är i [[lexikalisk]] mening detsamma som [[regering]] utövad av en diktator. I sin moderna innebörd innefattar diktaturen även regering av ett [[totalitär]]t eller [[auktoritär]]t kollektiv, som exempelvis en [[militärjunta]] eller [[politbyrå]]. Diktaturen anses, framför allt enligt en [[liberal]] [[diskurs]], som [[demokrati]]ns motsats. Det är också vanligt att likställa diktaturen med [[polisstat]]en, det vill säga samhällsförhållanden med stark [[repression]] från myndigheternas sida. Definitionsmässigt är detta dock ej nödvändigt för att diktatur ska anses föreligga. Somliga diktatorer har nämligen åtnjutit ett sådant folkligt stöd att någon [[repression]] inte varit nödvändig för dem i syfte att behålla makten. I sin mera inskränkta mening, är diktaturen en stat där fria, allmänna och lika val av politiska beslutsfattare inte förekommer. Inslagen av repression är alltså däremot inte oväsentliga. En diktaturs kännetecken är en totalitär statsmakt med en auktoritär repession av befolkningen med militära, polisiära och administrativa medel, vari ingår övervakning, inspärrning och tortyr. Ett typexempel på en sådan diktatur finns i [[George Orwell]]s roman "1984" med det berömda uttrycket "''En fot som trampar på ett ansikte. I evighet''".<ref>Orwell, George: Nineteen Eighthyfour. (1948).</ref> === Världens minst demokratiska stater === Här listas de länderna som ingår i undersökningen ''Worst of the Worst: The World’s Most Repressive Societies'', gjord av den USA-amerikanska organisationen [[Freedom House]]:<ref>http://www.freedomhouse.org/uploads/WoW09/WOW%202009.pdf</ref> {| class="wikitable" |- !Land !Politisk<br>frihet !Mänskilga<br>rättigheter |- |{{flaggbild2|Ekvatorialguinea}} |7 |7 |- |{{flaggbild2|Libyen}} |7 |7 |- |{{flaggbild2|Myanmar}} |7 |7 |- |{{flaggbild2|Nordkorea}} |7 |7 |- |{{flaggbild2|Somalia}} |7 |7 |- |{{flaggbild2|Sudan}} |7 |7 |- |{{flaggbild2|Turkmenistan}} |7 |7 |- |{{flaggbild2|Uzbekistan}} |7 |7 |} ==Partidiktatur== En partidiktatur är en beteckning på stater vilka endast tillåter ett parti i maktställning, och är tämligen synonymt med [[enpartistat]]. En så kallad [[kommunist]]isk partidiktatur har exempelvis typexemplet [[Sovjetunionen]], i och med dess bildande [[1922]].<ref>Illustrerad världshistoria, "1900-talets ideologier" - sidan 447. ISBN 978-1-4054-8220-2</ref><ref>"Lilla Focus". uppslagsordet '''kommunism''', Stockholm.</ref> * År [[1917]] lägger [[bolsjevikerna]] grunden för den moderna diktaturen när [[Lenin]] leder dem till den absoluta makten i [[Ryssland]].<ref>Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961" - Enpartistaterna sidan 100</ref> * [[Fascism|Fascistpartiet]] tar makten i Italien [[1922]] under [[Mussolini]].<ref>Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961" - Enpartistaterna sidan 100</ref> * I [[Nazityskland|Tyskland]] upprättas den [[nazism|nationalsocialistiska/nazistiska]] diktaturen år [[1933]].<ref>"Lilla Focus". uppslagsordet '''nazism''', Stockholm.</ref> * I [[Spanien]] startas inbördeskriget [[1936]] där [[Falangistpartiet|falangisterna]] tar makten under [[Franco]].<ref>Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961" - Enpartistaterna sidan 100 ff</ref> * I [[Bulgarien]] och [[Rumänien]] ersattes [[monarki]]n med kommunistisk partidiktatur år [[1946]].<ref>När Hände Vad,sidan 368. ISBN 91-37-08214-0.</ref> * [[Polen]] och [[Ungern]] ombildas efter massarresteringar och andra terrorhandlingar till [[kommunist]]iska partidiktaturer år [[1947]].<ref>När Hände Vad,sidan 368, 369. ISBN 91-37-08214-0.</ref> * [[Nordkorea]] bildas på [[sovjet]]iskt initiativ [[1948]] som en kommunistisk partidiktatur under [[Koreanska arbetarpartiet]], även om tre statsbärande partier formellt är lagliga. * Efter en [[statskupp]] i [[Tjeckoslovakien]] år [[1948]] infördes där kommunistisk partidiktatur.<ref>När Hände Vad,sidan 369, 370. ISBN 91-37-08214-0.</ref> * Med sovjetiskt stöd år [[1949]] blir [[Östtyskland]] en kommunistisk partidiktatur.<ref>När Hände Vad,sidan 370. ISBN 91-37-08214-0.</ref> I spåren efter partidiktaturernas bildande kom blodiga utrensningar, i synnerhet oliktänkande människor i Bulgarien, Ungern och Tjeckoslovakien fick sätta livet till.<ref>Bonniers Världshistoria, Förstelektor Ole Kristian Grimnes, band 18, Kommunistblocket, sidan 80</ref> * [[Fidel Castro]] omvandlar den auktoritära polisstaten [[Kuba]] till en enpartidiktatur under kommunistpartiet genom [[kubanska revolutionen|revolutionen]] [[1959]]. * [[Baathpartiet]] griper makten i [[Syrien]] [[1963]] och i [[Irak]] samma år, slutligen [[1968]] och omvandlar dessa till reella enpartistater. * [[Shah]] [[Mohammed Riza Pahlavi]] gör [[Iran]] till en enpartistat under det monarkistiska [[Rastakhiz]]partiet [[1975]]. ==Marknadsdiktatur== Med marknadsdiktatur menas en totalitär kapitalism, där marknadskrafterna helt dominerar samhällslivet, ekonomin och politiken.{{kb}} ==Militärdiktatur== I en militärdiktatur kontrolleras makten ofta av en grupp officerer. Denna grupp kallas ofta för militärjunta eller bara junta. Historiskt sett så har de flesta militärdiktaturerna funnits i [[Latinamerika]], men har även förekommit i länder som till exempel [[Pakistan]], [[Burma]], [[Portugal]], [[Grekland]], [[Spanien]] samt [[Algeriet]], [[Kongo-Kinshasa]] och en del övriga länder i [[Afrika]]. ==Diktaturens effekter== Det är, som ovan sagts, inte alltid så att en diktatur är en polisstat. En diktatur tenderar dock i allmänhet att närma sig sådana samhällsförhållanden som sammanfattningsvis kan beskrivas som: :1. Ingen [[rättssäkerhet]] :2. Inga fungerande demokratiska strukturer :3. Ju längre en diktator härskar, desto större är risken för att en [[personkult]] uppkommer. :4. Enligt [[Rummels lag]] är det en betydande risk att invånarna mördas av regeringen :5. Det föreligger en större risk för krig än i icke-diktatur. :6. Sannolikt är den ekonomiska utvecklingen sämre än i en icke-diktatur. De ovan angivna [[premiss]]erna kan användas för att visa att världens stater generellt före [[parlamentarism]]ens genombrott inte var diktaturer, eftersom det där ofta fanns rättssäkerhet och vissa fungerande demokratiska strukturer. I moderna diktaturer som uppstod under 1900-talet var det vanligt att diktaturerna hade drag av demokrati, till exempel i form av val, och regimerna menade sig i flera fall företräda folket mot förtryck, så som i [[Östblocket]] och [[Kuba]]. I och med att dessa stater inte tillät opposition, uppfylls dock inte kriterierna på allmänna och fria val. Till skillnad från absolutism var diktaturerna officiellt proklamerade såsom tillfälliga, under det att regeringen skulle skapa [[folkstyre]], som i detta fall har en annan innebörd än för liberaler.<ref>Tingsten, ibid</ref> ==Se även== *[[Diktator]] *[[Proletariatets diktatur]] *[[Statsskick]] *[[Totalitarism]] ==Källor== === Noter === <references/> ===Litteratur=== *Karvonen, Lauri, ''Diktatur, om ofrihetens politiska system'', SNS Förlag 2008, ISBN 978-91-85695-43-0 *Petersen, Kai, ''När Hände Vad'', Bokförlaget Forum AB, Stockholm 1983. ISBN 91-37-08214-0. *Bonniers Världshistoria, ''Den tudelade världen'', Förstelektor Ole Kristian Grimnes, band 18, ISBN 91-34-50111-8. *Almqvist & Wiksell Förlag AB: "Lilla Focus". Stockholm. *[[Herbert Tingsten]], ''Demokratiens problem'', Bokförlaget Aldus/Bonniers Stockholm 1963. *Bokia: "Illustrerad Världshistoria". Svenska utgåvan 2006. ISBN 1-40548-220-6, ISBN 978-1-40548-220-2 *Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961", Bonniers bokförlag, Stockholm [[Kategori:Statsskick]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] [[Kategori:Oligarki]] [[an:Ditadura]] [[ar:ديكتاتورية]] [[ast:Dictadura]] [[bat-smg:Dėktatūra]] [[be-x-old:Дыктатура]] [[bg:Диктатура]] [[br:Diktatouriezh]] [[bs:Diktatura]] [[ca:Dictadura]] [[cs:Diktatura]] [[cy:Unbennaeth]] [[da:Diktatur]] [[de:Diktatur]] [[el:Δικτατορία]] [[en:Dictatorship]] [[eo:Diktatoreco]] [[es:Dictadura]] [[et:Diktatuur]] [[eu:Diktadura]] [[fa:دیکتاتوری]] [[fi:Diktatuuri]] [[fr:Dictature]] [[fy:Diktatuer]] [[gl:Ditadura]] [[he:דיקטטורה]] [[hi:तानाशाही]] [[hr:Diktatura]] [[hu:Diktatúra]] [[id:Diktatur]] [[is:Einræði]] [[it:Dittatura]] [[ja:独裁政治]] [[ka:დიქტატურა]] [[ko:독재]] [[ku:Dîktatorî]] [[la:Dictatura]] [[lad:Diktadura]] [[lt:Diktatūra]] [[lv:Diktatūra]] [[mk:Диктатура]] [[ml:ഏകാധിപത്യം]] [[nl:Dictatuur]] [[nn:Diktatur]] [[no:Diktatur]] [[nrm:Dictatuthe]] [[oc:Dictatura]] [[pl:Dyktatura]] [[pt:Ditadura]] [[ro:Dictatură]] [[ru:Диктатура]] [[sc:Dittadura]] [[scn:Dittatura]] [[sh:Diktatura]] [[simple:Dictatorship]] [[sk:Diktatúra]] [[sl:Diktatura]] [[sr:Диктатура]] [[sw:Udikteta]] [[ta:சர்வாதிகாரம்]] [[tl:Diktadura]] [[tr:Diktatörlük]] [[uk:Диктатура]] [[vec:Ditatura]] [[vi:Độc tài]] [[zh:专政]] [[zh-min-nan:To̍k-chhâi]]

Tillbaka till Diktatur.