Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{kristendom}} '''Den Helige Ande''' (ibland ''Den Helige Anden''), även '''Guds ande''', är enligt klassisk [[Kristendom|kristen tro]] den tredje "personligheten" eller "[[hypostas]]en" i [[Treenighetsläran|treenigheten]] och benämningen på [[Gud]]s aktiva kraft. Enligt den kristna föreställningen kommer Den Helige Ande till människan med [[Kristus|Kristi]] [[kärlek]], [[Andens gåvor]] och [[Andens frukter]]. Den Heliga Ande gör det möjligt för Guds folk att leva och umgås med honom. Läran om Den Helige Ande kallas [[pneumatologi]]. De kristna rörelser som [[Kritik mot Treenighetsläran|avvisar läran om treenigheten]] avvisar även Andens gudomlighet, och menar att Anden inte skall betraktas som en person utan som "Guds ande", Gud själv verksam i oss. == I Gamla Testamentet == I [[Gamla Testamentet]] är Den Helige Ande, eller Guds Ande, ett ständigt återkommande begrepp och omnämns första gången redan i den andra versen i [[Skapelseberättelsen]]. Anden är den kraft som kommer med liv. Det hebreiska ordet för ande, ''ruach'', är identiskt med de hebreiska orden för luft och vind. Även i svenskan återspeglas ordet ande i exempelvis orden andning, andas och levande. I [[skapelseberättelsen]] blåser [[Gud]] "livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse" ([[Första Mosebok]] 2:7). I Bibeln är även rök, eld, olja, med flera, symboler för Den Helige Ande. == I Nya Testamentet == [[Fil:Gian Lorenzo Bernini - Dove of the Holy Spirit.JPG|miniatyr|vänster|Den Helige Ande avbildad av [[Gianlorenzo Bernini]] som en [[Duvor|duva]] i [[Peterskyrkan]] i [[Vatikanstaten]].]] I [[Nya Testamentet]] spelar Anden en viktig roll: den överskuggar [[Jungfru Maria]], som blir havande av helig Ande ([[Lukasevangeliet]] 1:35). Anden sänker sig över [[Jesus]] som en [[Duvor|duva]] vid hans [[dop]] ([[Markusevangeliet]] 1:10), och han förs sedan av Anden ut i öknen (Mark. 1:12). Det är med hjälp av Guds Ande Jesus driver ut de onda andarna ([[Matteusevangeliet]] 12:28). Lärljungarna blir andedöpta och får [[Andens gåvor]] via eldstungor på [[pingst]]dagen efter [[Kristi himmelsfärd]] ([[Apostlagärningarna]] 2:3). De tidigare så modfällda lärjungarna började [[profet]]era på [[språk]] de inte tidigare kunnat, s.k. [[tungotal]], så att människor från många olika länder som besökte [[Jerusalem]] nåddes av budskapet på sina egna språk. Särskilt i [[Johannesevangeliet]] är Anden den som ger evigt liv, och detta ges till den som är "född av Anden". Jesus säger: "Men Hjälparen, Den Helige Anden som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt som jag har sagt er" i (Johannesevangeliet 14:26), och utlovar [[apostlarna|lärjungarna]] sin Ande som en tröstare efter [[uppståndelse]]n (Johannesevangeliet 16:7-15). I varnande vändningar framhåller [[Jesus]] Andens helighet och betydelse, exempelvis: "Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse, men den som säger något mot Den Helige Ande får inte förlåtelse, varken i denna världen eller i den kommande" ([[Matteusevangeliet]] 12:32). Sådana Bibelställen har gjort att "synd mot Den Helige Ande" etablerats som ett inte sällan skrämmande begrepp inom [[kristenhet]]en. En i [[kristen]] [[själavård]] vanlig, lugnande tolkning är att den som söker förlåtelse inte har begått den [[synd]] för vilken ingen [[förlåtelse]] gives. ==Andens betydelse vid dopet== I den [[kristna kyrkan]] kom Anden särskilt att förbindas med [[dop]]formeln (Matt. 28:19): "I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn", även om andemeddelanden till den som döps ofta förknippas med den smörjelse med [[krisma]] som i vissa kyrkor ges efter [[dop]]et. ==Den Helige Ande i Treenigheten== Den teologiska frågan om Andens ställning som den tredje personen i [[treenighetsläran]] blev klart definierad vid [[300-talet]]s slut: dels av [[Basileios den store]] i öster, dels av [[Augustinus]] i väster. Medan Basileios talade om [[Kristologi|Sonen]] som född av [[Fadern]] av evighet och Anden som utgående från Fadern, framställde Augustinus en lära om de tre personernas inre relationer, varvid Anden är det kärlekens band som förenar Fadern och Sonen. De kristna rörelser som [[Kritik mot Treenighetsläran|avvisar treenighetsläran]], exempelvis [[arianismen]] och i nutid bland andra [[Jehovas Vittnen]], [[Kristadelfianer]]na, [[Reformationsrörelsen]] och [[unitarism]]en, avvisar också tanken på att Den Helige Ande kan betecknas som Gud, eller jämställas med Gud. Enligt dem är Den Helige Ande inte en person, utan enbart "Guds verksamma kraft". ==Andens nådegåvor== Medan Anden inom traditionell [[kristendom]] har setts särskilt förknippad med [[kyrka]]n och [[sakrament]]en, har det alltid funnits karismatiska rörelser som har betonat att den [[tro]]ende kan fyllas av Den Helige Ande och således bli [[andedop|andedöpt]], vilket kan manifesteras genom [[Andens frukter]] och [[andliga gåvor]], exempelvis [[tungomålstalande]], [[profet|profetisk gåva]], [[helbrägdagörelse]], gåva att förmedla kunskap och vishet, med mera. Dessa så kallade andegåvor eller [[nådegåvor]] omtalas av [[Paulus]] (i bland annat 1 Kor. 14 och 1 Kor. 12) och har allt sedan den första [[pingst]]dagen och de första kristna [[församling]]arnas sammankomster ofta uppträtt inom [[kristendomen]], alltifrån de första århundradenas [[montanism]] till den nutida [[pingströrelsen]], [[trosrörelsen]] och de inomkyrkliga [[Karismatisk kristendom|karismatiska väckelserörelser]] som startade på 1960-talet inom flertalet frikyrkor såväl som stora etablerade kyrkor. ==Se även== *[[Andens gåvor]] *[[Andens frukter]] *[[Fadern]] *[[Herrens ängel]] *[[Katolicism]] *[[Nicaenska trosbekännelsen]] *[[Treenigheten]] *[[Ande]] [[Kategori:Kristendom|Helige Ande, Den]] {{Link FA|es}} [[af:Heilige Gees]] [[ar:الروح القدس]] [[arc:ܪܘܚܐ ܕܩܘܕܫܐ]] [[az:Müqəddəs Ruh]] [[bg:Свети Дух]] [[ca:Esperit Sant]] [[cs:Duch svatý]] [[da:Helligånden]] [[de:Heiliger Geist]] [[el:Άγιο Πνεύμα]] [[en:Holy Spirit]] [[eo:Sankta Spirito]] [[es:Espíritu Santo]] [[et:Püha Vaim]] [[eu:Espiritu Santu]] [[fa:روح‌القدس]] [[fi:Pyhä Henki]] [[fr:Saint-Esprit]] [[fy:Hillige Geast]] [[ga:An Spiorad Naomh]] [[gl:Espírito Santo]] [[hak:Sṳn-lìn]] [[he:רוח הקודש (נצרות)]] [[hr:Duh Sveti]] [[hu:Szentlélek]] [[ia:Spirito Sancte]] [[id:Allah Roh Kudus]] [[ig:Mmuo Nso]] [[is:Heilagur andi]] [[it:Spirito Santo]] [[ja:聖霊]] [[ka:სულიწმინდა]] [[ko:성령]] [[la:Spiritus Sanctus]] [[lb:Hellege Geescht]] [[lt:Šventoji Dvasia]] [[mk:Свет Дух]] [[ml:പരിശുദ്ധാത്മാവ്]] [[ms:Roh Kudus]] [[nds-nl:Heilige Geest]] [[nl:Heilige Geest]] [[nn:Den heilage ande]] [[no:Den Hellige Ånd]] [[pl:Duch Święty]] [[pt:Espírito Santo (cristianismo)]] [[qu:Ch'uya Ispiritu]] [[ro:Duhul Sfânt]] [[ru:Святой Дух]] [[sh:Sveti Duh]] [[simple:Holy Spirit]] [[sk:Duch Svätý]] [[sl:Sveti Duh]] [[sq:Shpirti i Shenjtë]] [[sr:Свети Дух]] [[sw:Roho Mtakatifu]] [[tl:Espiritu Santo]] [[tr:Kutsal Ruh]] [[ty:Te Varua Maitai]] [[uk:Святий Дух]] [[vi:Chúa Thánh Linh]] [[wa:Sint Esprit]] [[zh:聖靈]] [[zh-yue:聖靈]] [[zu:Umoya ongcwele]]

Tillbaka till Den Helige Ande.