Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''Den här artikeln behandlar [[Danmarks historia]] under [[andra världskriget]].'' [[Bild:Nørrebro Riot.jpg|right|thumb|250px|Vid månadsskiftet juni-juli 1944 utlystes generalstrejk i Köpenhamn som svar på det utegångsförbud tyskarna infört. Stadsborna struntade i utegångsförbudet och byggde barrikader, som på bilden.]] [[Bild:København, april 1991. Bild 5..jpg|thumb|250px|Pansarfordon, tillhörande de danska motståndsmännen.]] '''Danmark under andra världskriget''' blev efter en kort tids [[neutralitet]] ockuperat av [[Nazityskland]]. Denna ockupation kallas ''besættelsen'' på danska. ==Historik== Den [[1 september]] [[1939]] förklarade sig Danmark neutralt, lade ut minor i farlederna och inkallade några få årgångar av försvaret. Anslaget till försvaret hade skurits ned ända sedan 1922. Från tysk sida försäkrade storamiral [[Erich Raeder|Raeder]] och [[Adolf Hitler|Hitler]] själv att Tyskland inte skulle kränka den danska neutraliteten. Den [[9 april]] [[1940]] gick tyska trupper till anfall mot [[Danmark]] under operation [[Weserübung]]. Det egentliga tyska målet var dock [[Norge]] och att säkra [[järnmalm|järnmalmstransporterna]] från [[Sverige]] och för att få flott- och flygbaser som skulle vara till nytta när tyskarna skulle anfalla Storbritannien. I svenska medier beskrevs händelsen som att tyska trupper inmarscherade utan att möta något motstånd. De tyska styrkorna gick in över gränsen vid [[Flensburg]] och [[Tönder]], och på morgonen 9 april landsteg sjötransporterade soldater i [[Köpenhamn]]. 16 danska soldater dog under de första morgontimmarna men den danska armén hade knappast något att sätta emot. Danmarks regering antog efter förhandlingar och protest tyska villkor och ställde sig under tysk administration och bildade en [[samlingsregering]]. Samma natt utspelades häftiga sjöstrider utmed den norska kusten mellan allierade trupper och tyska flottavdelningar under svår storm. Av Sverige begärde Tyskland strikt neutralitet. I Sverige hölls bland annat konseljer med kungen och nämndsammanträden med utrikesministern, innan regeringen svarade att den skulle hålla sig till samma neutralitetspolitik som den fört dessförinnan, och att regeringen förbehöll sig rätten att vidta de åtgärder som krävdes för att vidmakthålla den. ===Ökade oroligheter och undantagstillstånd=== Sommaren [[1943]] ökade oroligheterna och protesterna mot den tyska närvaron och tyskarna ansåg inte att regeringen gjorde tillräckligt för att sätta stoppa för detta. Den [[29 augusti]] införde tyskarna [[undantagstillstånd]], avväpnade den danska militären och försökte ta över danska flottans fartyg. 27 av dessa fartyg sänktes dock av de egna besättningarna för att de inte skulle falla i tyskarnas händer. I oktober beslutade tyskarna att judarna i Danmark skulle deporteras till [[koncentrationsläger]] men de flesta judar lyckades rädda sig över till Sverige. Den 21 mars 1945 inträffade [[Shellhusbombardemanget]]. I Shellhuset i Köpenhamn hade tyska [[Gestapo]] inrättat sitt högkvarter våren 1944. På grund av att den danska [[motståndsrörelse]]n blev hårt förföljd och hotades att krossas av Gestapo begärde motståndrörelsens ledare att högkvarteret skulle bombas i slutet av 1944. Flyganfallet sköts upp på grund av den tyska [[Ardenneroffensiven]] men den 21 mars 1945 blev det av på motståndsrörelsens trägna begäran. Anfallet blev lyckat och högkvartet totalförstördes. Ungefär 50 danskar och 50 tyskar som arbetade för Gestapo dog i anfallet och 18 av de 26 fångar som fanns fängslade i huset lyckades fly. Dock havererade ett av planen i den första vågen nära en skola och den efterföljande tredje vågen av plan bombade skolan istället för Shellhuset då de blev desorienterade av röken från det brinnande planet. Det ledde till att 109 civila varav 93 barn dödades<ref name="DBKH1">Bundgård Christensen, Lund, Wium Olesen, Sørensen 2005: ''Danmark besat – Krig og hverdag 1940-45'' s. 547 ISBN 87-14-29919-4</ref>. I de juridiska processerna efter andra världskriget fick Danmark utstå mycket kritik för sina till synes "tyskvänliga" samarbetskompromisser. Omedelbart efter befrielsen arresterades 40 000 danskar som misstänkta [[landsförrädare]]. De flesta av dessa släpptes snart men tusentals danskar som arbetat åt tyskarna dömdes till böter eller fängelse. Man återinförde även dödsstraffet retroaktivt, och av 103 dödsdömda danskar avrättades 46 stycken för landsförräderi<ref name="DBKH2">[[Ibid]]. s. 658</ref>. Politiker i samlingsregeringen som samarbetat med tyskarna gick dock ostraffade från krigsåren och många kunde fortsätta sina politiska karriärer. ===Island och Grönland=== {{Fördjupning|Island under andra världskriget|Grönland under andra världskriget}} [[Island]] berördes aldrig av den tyska ockupationen utan britterna besatte helt odramatiskt ön den 10 maj 1940. 1941 tog amerikanerna över ön. Den amerikanska ockupation av Island innebar ett stort uppsving för ön som sedan 1930-talet var drabbat av en allvarlig ekonomisk kris som hade förvärrats när det [[spanska inbördeskriget]] hindrade den lönsamma fiskexporten till [[Spanien]]. 1944 utropade Island sin [[självständighet]] under den amerikanska ockupationen av ön. Den danske ambassadören i [[USA]] erkände inte den danska regeringen efter ockupationen och tillät därför på egen hand att USA upprättade baser på [[Grönland]]. Detta kortade flygrutten till [[England]] via Grönland och Island. USA upprättade även viktiga meteorologiska stationer på Grönland. Tyskarna försökte göra likadant i hemlighet men dessa försök stoppades av amerikanska och danska patruller på plats. <ref>[http://www.milhist.dk/besattelsen/dkww2/dkww2_dk.htm Dansk militærhistorie]</ref> ===Danska frivilliga i Waffen-SS=== Ca 12 000 danskar anmälde sig som frivilliga till tyska [[Waffen-SS]] varav 6000 antogs. Av dessa 6000 var ungefär hälften medlemmar i det danska [[nazi]]stpartiet [[DNSAP]]. Omkring 2000 av de danska Waffen-SS soldaterna dödades i kriget och några hundra hamnade i sovjetisk fångenskap (de sista av dessa krigsfångar kom hem först [[1955]]). Efter kriget instiftade Danmark en retroaktiv lag som gjorde det olagligt att ha tagit värvning åt tyskarna, detta trots att regeringen under kriget gett sitt tillstånd till denna aktivitet. Regeringen menade dock att man borde förstått att regeringen hade handlat under tvång från ockupationsmakten. Straffet blev i snitt två års fängelse för meniga, lite längre för officerare samt att de frivilliga blev av med sina medborgerliga rättigheter (dvs. sin [[rösträtt]] m.m.). 3&nbsp;200 danskar dömdes för detta. <ref>[http://www.milhist.dk/besattelsen/frikorps/frikorps2.htm Dansk militærhistorie]</ref> Många frivilliga enrollerade sig efter hemkomsten i olika tyska hjälpkårer, bland annat i hjälppolisen (Hipo), som jagade sabotörer och motståndsmän med stor hårdhet. Totalt dömdes 1&nbsp;704 personer till växlande straff för sådan verksamhet. Speciellt hårda straff fick de som enrollerat sig efter poliskårens internering i september 1944; 391 sådana före detta hjälpkårsmedlemmar fick efter befrielsen straff mellan 10 år och livstid.<ref name="DBKH3">Bundgård Christensen, Lund, Wium Olesen, Sørensen 2005: ''Danmark besat – Krig og hverdag 1940-45'' s. 657 ISBN 87-14-29919-4</ref> ===Nyansering av krigshistorien=== Under senare år har den heroiserande skildringen av danskt motstånd nyanserats. Räddningen av de danska judarna möjliggjordes först genom initiativ från ledande tyska administratörer, främst [[Georg Ferdinand Duckwitz]]. Som i de flesta andra ockuperade länder höll det stora antalet invånare en låg profil och försökte överleva utan att väcka uppmärksamhet. Uppskattningsvis mellan 6000 och 8000 barn med tysk fader och dansk moder föddes under och strax efter ockupationen. Den danska regeringen har 5579 sådana fall I sina arkiv, <ref>Summary: [http://www.krigsboern.dk/artikler/anette_warring.htm 'German-Girls during Occupation and Post War Purge' ], ''Anette Warring''</ref> Uppskattningsvis 10 000 tyska flyktingbarn under 5 års ålder dog i danska läger efter krigsslutet. Fler tyska flyktingar anges ha dött i danska läger efter kriget än danskar under hela kriget. Eftersom motviljan mot tyskar var stark bland befolkningen så valde danska röda korset och danska läkarsällskapet att tyskarna ej skulle ges någon läkarvård. Som en konsekvens dog exempelvis 80% av alla spädbarn, de flesta av orsaker som enkelt hade kunnat behandlas.<ref> {{tidningsref |rubrik=En skamfläck i den danska historien |författare=Merete Mazzarella |url=http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_13200664.asp |tidning=Svenska Dagbladet |datum=2006-06-16 }}</ref> <ref> {{tidningsref |rubrik=DENMARK 'S MYTHS SHATTERED; A Legacy of Dead German Children |författare=Manfred Ertel |url=http://www.spiegel.de/international/0,1518,355772,00.html |tidning= Der Spiegel |datum=2005-05-16 }}</ref> ==Noter== <references/> == Källor == *''100 år med Svenska Dagbladet 1884-1984. Ett sekel speglat i tidningssidor'', red. L. Lagerstedt (Sthlm 1984) == Externa länkar == *{{dk ikon}}[http://www.milhist.dk/start/oversigt_besat.htm Besættelsen 1940-45] från www.milhist.dk {{Andra världskriget}} [[Kategori:Danmarks historia]] [[da:Besættelsen]] [[en:Occupation of Denmark]] [[es:Invasión de Dinamarca]] [[fr:Histoire du Danemark pendant la Seconde Guerre mondiale]]

Tillbaka till Danmark under andra världskriget.