Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Comitia''' ([[latin]]: ''coire'', gå tillsammans), eller ''Komitier'', "sammanträden", var en officiell benämning på [[folkförsamling]]en i [[antikens Rom]], där romerska folket, ''populus romanus'', vederbörligen sammankallats av därtill befogad ämbetsman, sammanträdde för att under hans ledning och ordnat i politiska avdelningar utöva sin [[suveränitet]] ([[myndighet]]) genom [[lagstiftning]], [[dom]] (i brottmål) och [[val]] (av överhetspersoner). Efter hand blev emellertid [[romerska senaten]], som egentligen i förhållande till folkförsamlingen (och ämbetsmännen) var en rådgivande och bekräftande myndighet, den faktiska [[regering]]en, och folkförsamlingen, som var beräknad för ett mindre samhälle, visade sig för en stat av sådant omfång som det romerska riket som olämpligare, eftersom varje medborgare, om han ville utöva sin [[rösträtt]], måste personligen (se [[Civitas]]) infinna sig i Rom. Mot slutet av republiken sammansatta huvudsakligen av den lägre huvudstadsbefolkningen, blev komitierna en tummelplats för lidelsefulla partistrider. Den [[dömande makt|dömande befogenheten]] övergick efter hand (från [[149 f.Kr.]]) på stående brottmålsdomstolar och upphörde under [[Augustus]]; [[lagstiftande makt|den lagstiftande]] bestod, ehuru inskränkt, till [[Tiberius]]’ tid, då senatsbeslut eller kejserlig [[förordning]] trädde i stället för "[[lag]]", liksom Tiberius till senaten överlämnade valen av de gamla republikanska ämbetena. Som tom ceremoni förekom komitier ännu i 3:e årh. e.Kr. Komitierna var av tre slag: 1. Äldst var '''comitia curiata''' (under kungatiden; senare utan politisk betydelse), som vanligen hölls på [[comitium]], den plats där medborgarna sammanträdde, indelade i [[kuria|kurier]] för att välja [[kung]], tilldela den nyvalde kungen (under [[republik]]ens tid vissa ämbetsmän) de rättigheter som åtföljde högsta makten, ''[[imperium]]'', samt bevittna och bekräfta vissa familjerättsliga frågor, t.ex. en [[patricier]]s övergång till [[plebej]]ståndet och [[arrogation]]; sistnämnda befogenhet ännu under kejsartiden. '''Comitia calata''' (av ''calare'', sammankalla) hette folkförsamling under ledning av [[pontifex maximus]] i och för vissa sakrala handlingar (bevittna [[testamente]]n, [[Rex Sacrorum]], med mera). 2. '''Comitia centuriata''', från slutet av kungatiden. Det värnpliktiga borgerskapet, patricier och plebejer, sammanträdde, militäriskt indelat i klasser (efter förmögenhet) och [[centurier]], vanligen på [[marsfältet]], för att välja högre ämbetsmän, döma vid svårare brott till [[dödsstraff]] eller [[landsflykt]] samt stifta lagar. Ledare var en högre ämbetsman, vanligen en [[konsul]]. 3. Den under republikens senare tid vanligast förekommande folkförsamlingen var den s.k. '''comitia tributa''', där man röstade efter [[tribus]], kretsar. I strängt juridiskt språkbruk synes man ha skilt mellan ''comitia tributa'' (från [[449 f.Kr.]]), varvid hela det romerska borgerskapet, patricier och plebejer, under ledning av konsul eller [[pretor]], röstade efter tribus, och '''concilia plebis''', där blott plebejerna under ledning av en tribun röstade efter samma grunder (fr. [[471 f.Kr.]]), men i dagligt tal synas båda uttrycken ha använts om sistnämnda församlingar. Ett beslut på dessa ''concilia plebis'', som alltid leddes av tribuner och sannolikt var tillgängliga bara för plebejer, kallades [[plebiscitum]]; under republikens senare århundraden fick det efter hand kraft av komitiebeslut, måhända därför att idén om folkviljan såsom tillräcklig grund för lag (utan kontroll av patres, som förut ansetts nödvändig) trängde igenom. På tribusförsamlingarna valdes lägre statsämbetsmän och [[folktribun]]er samt avkunnades dom i bötesmål, varjämte lagstiftningen mer och mer förlades dit. Platsen var [[Forum Romanum]] eller [[marsfältet]]. Komitier inleddes med [[bön]], varpå ofta följde förberedande förhandling med diskussion o.s.v. i en så kallad ''contio'' (icke beslutande församling); därpå följde omröstning (från 2:a årh. f.Kr. sluten) i politiska avdelningar. {{ugglan}} [[Kategori:Romerska riket]] [[bg:Комиция]] [[ca:Comicis romans]] [[cs:Římská shromáždění]] [[de:Concilium Plebis]] [[en:Roman assemblies]] [[es:Asambleas romanas]] [[fr:Assemblées romaines]] [[he:אספות העם ברומא העתיקה]] [[hu:Római népgyűlések]] [[it:Assemblee romane]] [[ka:კომიცია]] [[nl:Concilium plebis]] [[no:Folkeforsamlingene]] [[pl:Concilium plebis]] [[pt:Assembleias romanas]] [[ru:Комиции]] [[sh:Rimske skupštine]] [[sr:Римске скупштине]] [[zh:羅馬會議]]

Tillbaka till Comitia.