Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Chauncey "Chance" Milton Vought''' född [[25 februari]] [[1890]] i [[New York City]] död [[3 april]] [[1930]] i [[Kalifornien]], var en [[amerikansk]] [[flygplan]]s[[konstruktör]] och [[flygpionjär]]. Vought studerade till [[ingenjör]] vid Pratt Institute på [[New York University]] och vid [[University of Pennsylvania]]. Efter att han avslutat studierna 1910 anställdes han av [[Harold F. McCormick]] som drev flygplansverkstaden McCormick Reapers. Han lärde sig flyga av [[Max Lillie]] i ett [[bröderna Wright|Wright]]flygplan 1911 och tilldelades efter åtta månader [[FAI]]s [[flygcertifikat]] nummer 156. Max Lillie anställde honom 1913 som uppvisningsflygare och flyglärare vid Max Lillie School of Aviation, samtidigt skrev han artiklar för flygtidningen ''Aero & Hydro''. Efter att han kom på några unika konstruktionslösningar för flygplanstillverkning anställdes han vid ''Mayo Radiator Works''. Hans första konstruktion [[Mayo-Vought-Simplex]] tillverkades 1914 och användes av britterna under [[första världskriget]] som [[skolflygplan]]. [[Wright Company]] i [[Dayton]] försökte anställa honom 1916 som chefkonstruktör, men när Vought såg anställningskontraket vägrade han att skriva på eftersom han skulle bli mer eller mindre livegen till företaget. Under den korta tid Vought arbetade för Wright var han med om konstruktionen av [[Wright Flyer V|Model V]]. Tillsammans med [[Birdseye Lewis]] bildade han 18 juni 1917 företaget [[Lewis & Vought Corporation]] för att konstruera och tillverka flygplan. Vid företaget utvecklade man en metod för att standardisera tillverkningen av militära flygplan. Den första produkt företaget presenterade var [[Vought VE-7|VE-7]] som fick ett stort stöd av War Department. Bland annat ansåg [[general]] [[Billy Mitchell]] att inget annat flygplan kunde utmanöverera VE-7. Vid flygtävlingen New York Toronto Air Race vann flygplanet sin klass mot drygt 30 medtävlande flygplan. Företaget Lewis & Vought blev på 1920 talet sammanslaget med United Aircraft and Transportation Corporation, där det bildade en egen division. När [[US Navy]] byggde om fartyget ''USS Langley'' till sitt första [[hangarfartyg]] försågs VE-7 med en krok och skrev flyghistoria efter att det landat på fartyget 1922. Företaget utvecklade flygplanet [[Vought UO-l]] som blev amerikanska flottans första [[katapult]]startande flygplan. I mitten på 1920-talet konstruerade han ett multifunktionsflygplan som kombinerade de bästa egenskaperna från den [[aerodynamik|aerodynamiska]] [[forskning]]en och tidigare flygplanskonstruktioner. Flygplanet [[Vought 02U-1|02U-1]] blev den första Corsairmodellen. Den kunde flyga från hangarfartyg med [[landställ|hjullandställ]] eller som [[amfibieflygplan|amfibie]] från [[jagare]], och landa på hangarfartyget för ombeväpning. Totalt tillverkades över 500 flygplan av typen i olika varianter för US Navy och kunder på exportmarknaden. Över 15 000 militära flygplan som bär Chance Vought namn har tillverkats. Företaget Lewis and Vought som bildades 1917 har under olika namn fortsatt sin verksamet och är i dag efter [[Boeing|Boeing Company]] den äldsta existerande flygplanstillverkaren i [[USA]]. Vought avled oväntat av [[blodförgiftning]] 25 juli 1930. {{DEFAULTSORT:Vought, Chance}} [[Kategori:Födda 1890]] [[Kategori:Avlidna 1930|Rodgers, Calbraith]] [[Kategori:Amerikanska flygpionjärer]] [[Kategori:Flygplanskonstruktörer]] [[Kategori:Män]] [[en:Chance M. Vought]] [[fi:Chance Vought]] [[fr:Chance Milton Vought]]

Tillbaka till Chance Vought.