Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Infobox forskare |namn = Carl von Linné |bild = Carl von Linné.jpg |beskrivning = ''Carl von Linné'', [[Alexander Roslin]], 1775. För närvarande ägd av och utställd på [[Kungliga Vetenskapsakademien]]. |födelsedatum = 23 maj 1707 |födelseplats = [[Råshult]], [[Älmhult]], [[Sverige]] |dödsdatum = {{Död datum och ålder|1778|1|10|1707|5|23}} |dödsplats = [[Uppsala]], [[Sverige]] |boende = [[Sverige]] |medborgarskap = [[Svenskar|Svensk]] |nationalitet = [[Sverige]] |område = [[Zoologi]], [[Medicinsk vetenskap|Medicin]], [[Botanik]] |institutioner = |alma_mater = [[Lunds universitet]] <br> [[Uppsala universitet]] <br> [[Universitetet i Harderwijk]] |rådgivare = |studenter = |känd_för = [[Linnés sexualsystem|Taxonomi]] <br> [[Ekologi]] <br> [[Botanik]] |influenser = |influerat = |priser = |religion = |fotnoter = Linnæus tog namnet Carl von Linné efter blivit adlad år 1761. Han är far till [[Carl von Linné d.y.]]. }} {{Audio|sv-Carl_von_Linné.ogg|'''Carl von Linné'''}} (före adlandet 1757 ''Carl Linnæus,'' ''Carolus Linnæus)'' född [[23 maj]] [[1707]]<ref>Linnés födelsedatum var [[13 maj]] [[1707]] enligt den dåvarande svenska kalendern och [[23 maj]] enligt nu gällande kalender. Källa: http://www.linne2007.se/carlvonlinne/livochverk/tidsaxel.4.2b06ad4d10823916e6d80005939.html</ref>, död [[10 januari]] [[1778]]) var en svensk [[botaniker]], [[läkare]], [[geolog]], [[pedagog]] och [[zoolog]]<ref name="Stafleu">Stafleu, F.A. (1976-1998) ''Taxonomic Literature'' andra utgåvan. Ett auktorativt verk över botanikers namn, deras utförda arbeten och publicerade data.</ref> som lade grunden för den moderna [[nomenklatur]]en inom biologin och den moderna [[systematik (biologi)|systematiken]] som grupperar växter och djur. Han anses även vara fader till den moderna [[ekologi]]n.{{källa behövs}} Linné var sin tids främste botaniker. Blomman [[Linnea (växt)|Linnea]] namngavs efter honom. ==Biografi== Carl Linnaeus föddes i komministergården [[Råshult]], i [[Stenbrohult]]s socken, [[Kronobergs län]] ([[Småland]]). Linné var äldste son till komministern, sedermera kyrkoherden, Nicolaus (Nils) Ingemarsson Linnæus ([[1674]]–[[1748]]) och Christina Brodersonia ([[1688]]–[[1733]]). Fadern tog släktnamnet efter en väldig [[lind]]; två morbröder till honom hade antagit släktnamnet Tiliander ([[lat.]] ''tilia,'' lind). Sommaren [[1709]] flyttade familjen till Stenbrohults prästgård där år [[1718]] hans yngre bror [[Samuel Linnaeus]] föddes. Carl von Linnés kärlek till naturen vaknade här. Fadern delade denna kärlek och var mycket botaniskt intresserad. Deras umgänge kretsade ofta omkring skötseln av familjens trädgård, som var bland de främsta i Småland. Relationen var varm och förtrolig. Linné berättar om sig själv, att "när gossen war olåtig och på intet annat sätt blidkas kunne, töstnade han strax, så snart man gaf honom en blomma i handen". Carl säger om trädgården, som innehöll mängder av utländska växter, att den "med modersmjölken inflammerat min håg med outsinlig kärlek till örterna". [[Fil:Carl von Linné i Lund.jpg|miniatyr|Staty av studenten Linné vid stadsbiblioteket i Lund. Gjord av Ansgar Almquist.]] Som sin far och morfar, kyrkoherden i [[Stenbrohult]], Samuel Brodersonius, var det tänkt att Carl von Linné skulle bli präst, men han visade inget större intresse för detta. Hans intresse för botanik imponerade på en lärare i den närbelägna staden [[Växjö]] och han sändes i augusti 1727 till [[Lund]] för universitetsstudier och fick då [[Kilian Stobæus]] som sin gynnare och lärare. Efter ett år flyttade han till Uppsala där han fick handledning av [[Olof Celsius d.ä.]] och [[Olof Rudbeck d.y.]] och blev god vän med [[Iktyologi|iktyologen]] [[Peter Artedi]]. Linné sades vara en social person som det var lätt att umgås med. [[1741]] utnämndes Linné till medicinprofessor vid [[Uppsala universitet]]. [[1742]] byter Linné professur med [[Nils Rosén von Rosenstein]] och blir därmed botanikprofessor<ref>Sjögren, I: Nils Rosén von Rosenstein – Nils Rosén von Rosenstein: hans liv och gärningar, Uppsala 2004</ref>. Linné var rektor för universitetet vårterminen [[1750]], och höstterminerna [[1759]] och [[1772]]. Dessutom var han inspektor vid [[Smålands nation, Uppsala|Smålands nation]].<ref>Källa: Bl a Växjö stifts Hembygdskalender [[1949]]. (G Stenvall, P Ståhlberg, Hj Melin: Årgång 40)</ref>. Senare delan av sitt liv levde han i Uppsala med vinterboende inne i staden och sommarboende på [[Linnés Hammarby]] söder om Uppsala. På söndagarna gick han med sällskap av sin hund till [[Danmarks kyrka]] för att delta i gudstjänsten, kunde han inte närvara fick hans hund delta själv i gudstjänsten. En samtida "ämbetsbroder", överläkaren och kunglig livmedikus [[Abraham Bäck]] (1713-1795) beskriver Linné: :''"Han var till växten något under vanlig längd, hvarken fet eller mager, af en stadig och fyllig kropps beskaffenhet, stinna ådror, stort hufvud och bakåt upphöjt, bruna och eldfulla ögon, skarp syn, god hörsel, dock ej för musik, på fötterna snäll och lätt, ett förträffligt minne till 60 års ålder".<ref>Gustavianskt - en krönika 1771–1810, Erik Lindorm 1936 s.143</ref>'' Han gifte sig [[1739]] med [[Sara Elisabeth Moræa]] från [[Falun]]. I [[Svedens gård|Sveden]] utanför Falun finns [[Linnés Bröllopsstuga]]. Linné dog i ett [[slaganfall]], klockan åtta på morgonen<ref>Gustavianskt - en krönika 1771–1810, Erik Lindorm 1936 s.143</ref> den [[10 januari]] [[1778]] i [[Uppsala]] och är begravd i [[Uppsala domkyrka]]. Paret fick sju barn, däribland [[Carl von Linné d.y.]] ==Forskning== Carl von Linné utformade [[sexualsystemet]], det vill säga indelning av [[växter]] efter deras [[kön]] och [[befruktningsdelar]] (ståndare och pistiller), ett lätt men något konstlat sätt att indela [[växter]] på. Linné använde [[Binärnomenklatur]], ett system för att klassificera växter snarlikt det som den schweiziske botanisten Caspar Bauhin 1560 – 1624 använde i sitt verk Theatri Botanici (1596) som omfattande tusentals växter. Binärnomenklaturen baseras på att allt [[liv]] (inklusive [[sjukdomar]]) har två [[namn]] på [[latin]], ett [[släktnamn]] och ett [[artnamn]], vilket också kallas [[taxa]]. {{botaniker|L.}} {{zoolog|Linné}} {{zoolog|Linnaeus}} Linné var även en av de första i världen med att dela in mänskligheten i olika rastyper, och tilldela dessa mentala karaktärsdrag. Linné menade till exempel att européer var gladlynta, afrikaner sävliga och indianer hetlevrade.<ref>Källa: [[Dokument inifrån]]: ''De Icke Önskvärda'' (dokumentär i [[SVT]] från 2002). Film om Svensk Rashygien.</ref> Linné gjorde även försök till att dela in [[bergarter]], [[mineral]] och [[fossil]] i det han kallade för [[stenriket]] efter liknande principer som sexualsystemet. Vid den här tiden fanns det en uppsjö av olika indelningar för mineral och bergarter, men Linné var inte nöjd med någon av dem, så han började att fundera ut ett eget system. Detta skulle dock aldrig få någon stor genomslagskraft. Geologin som forskningsområde utvecklades snabbt vid den här tiden, och det blev istället [[Axel Fredrik Cronstedt]]s system som så småningom blev det gällande. Många av Linnés försök till indelningar är ur dagens vetenskapliga perspektiv märkliga, så grupperade han till exempel in både [[njursten]]ar och [[gallsten]]ar i stenriket. ==Linnés resor== [[Fil:Carolus Linnaeus by Hendrik Hollander 1853.jpg|miniatyr|190px|höger|1735-1740]] Carl von Linné gjorde ett antal resor till olika platser, och gjorde noggranna anteckningar på en blandning av svenska och latin. Emellertid anses numera, att han sannolikt inte själv besökte alla de platser han beskriver, utan han har antecknat vad han hört vid samtal med ortsbefolkningen. Några av hans kända [[dagbok|dagböcker]] är följande: ===Lappland 1732=== Lapplandsresan tog sin början den [[12 maj]] [[1732]] då Linné gav sig iväg helt ensam ridande mot [[Lappland, Sverige|Lappland]] för att sedan återvända till Uppsala fem månader senare. Den reseskildring som sedan utkom, först efter Linnés död, var av mycket stor omfattning. Förutom sina observationer av den lappländska naturen så intresserade sig Linné även av [[Samer|den samiska kulturen]] och beskrev dessa människors levnadsförhållanden mycket ingående. Det viktigaste resultatet av resan till Lappland var ändå det som kom att bli ''[[Flora Lapponica]]''. Den lappländska vegetationen var vid denna tid relativt okänd då de naturalier som tidigare insamlats av [[Olof Rudbeck d.ä.]] under dennes resa i [[Tornedalen|Torne lappmark]] blivit förstörda under den omfattande stadsbranden som härjade i Uppsala [[1702]]. Med Flora Lapponica, som publicerades [[1737]], fick man nu på nytt kunskap om dessa okända marker.<ref>[http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/vaxter/fanerogambotanik/botaniskhistoria/carlvonlinne.4.11201a1106789e1d8180002144.html Carl von Linné - Naturhistoriska riksmuseet]</ref> ===Bergslagsresan 1733-1734=== Inte att blanda ihop med hans Dalaresa. Linnés kom första gången till [[Dalarna]] för att fira jul i [[Falun]] [[1733]]. Under ett julkalas träffade han sin blivande hustru, [[Sara Elisabeth Moraea]], som var dotter till gruvläkaren. Då besöktes även [[Bergslagen]]s [[gruva|gruvor]] och [[järnverk]]. Detta är vad som kallas för hans Bergslagsresa under vilken han främst studerade [[proberkonst]]en, [[konsten]] att analysera olika bergarters innehåll av mineral och metaller. ===Dalarna 1734=== Under Berglsagsresan träffade Linné Dalarnas landshövding [[Nils Reuterholm]] som hade hört om och imponerats av hans Lapplandsresa, föreslog en liknande resa genom norra Dalarna<ref>http://www.du.se/templates/NewsPage____6014.aspx</ref>. Linné samlade sju av sina studenter från [[Uppsala]], som visat särskilda kunskaper i sina respektive ämnen. Sällskapet tog namnet ''Societas itineraria reuterholmiana'' och bestod förutom Linné av [[Reinhold Näsman]], [[Carl Clewberg]], [[Ingel Fahlstedt]], [[Claud Sohlberg]], [[Eric Emporelius]], [[Petrus Hedenblad]] och [[Benjamin Sandel]]. Linné och hans sju följeslagare lämnade [[Falun]] [[3 juli]] och begav sig norrut. De besökte [[Bjursås]], [[Leksand]], [[Rättvik]], [[Ore församling|Ore]], [[Orsa]], [[Mora]], [[Älvdalen]], [[Särna]], [[Röros kommun|Røros]], [[Lima, Sverige|Lima]], [[Malung]], [[Nås]], [[Dala-Floda|Floda]], [[Gagnef]], [[Insjön, Leksand|Åhl]] och kom slutligen tillbaka till Falun den [[17 augusti]]. Linné skapade på denna resa en bok, ''Flora Dalecarlica,'' som beskriver Dalarnas växter. Han nedtecknade även folks vanor, seder och klädsel i de bygder han besökte<ref>Uggla, A.H. 1953: Linnés Dalaresa, citerad i Länsstyrelsen Dalarna 2007: Carl Linnaeus in Dalarna</ref>. ===Nederländerna 1735-1737=== [[Fil:Hartekamp in Heemstede|miniatyr|Hartekamp in Heemstede]] Där stannade han tre och ett halvt år. I Nederländerna publicerade han [[1735]] ''[[Systema naturae]],'' vilket ligger till grund för den nutida [[Systematik (biologi)|systematiken]] för allt liv, ett mer "naturligt" system, efter [[växter]]nas och [[djur]]ens inbördes [[släktskap]], [[naturen]]s tre [[Rike (biologi)|rike]]n grupperade i [[Klass (biologi)|klasser]], [[Ordning (biologi)|ordning]]ar, [[familj (biologi)|familj]]er, [[släkten]] och [[arter]], vilket idag används överallt, i alla länder. {{bidrag saknas}} ===Öland och Gotland 1741=== Resan företogs på hästryggen och han visade stort intresse för [[runsten]]ar. Under färden kom han till [[Vetlanda]] den [[23 juni]] och noterar två runstenar på kyrkogården. Dagen därpå hade han hunnit till [[Växjö]], och gör anteckningar om domkyrkan, som året före eldhärjats och vid Linnés besök var "ett bedrövligt spektakel". Han lämnar en beskrivning på [[Sigfrid (missionär)|S:t Sigfrid]]s kläder. [[Kalmar]] nåddes den [[28 maj]], där han hejdades av storm, men använde tiden att till beskriva kyrkan, som "var täck och ägde sköna skrudar". Den [[1 juni]] landsteg han på Öland, övernattade den 4 juni i prästgården i [[Resmo]] för att den 6 juni ha hunnit till [[Smeby]] vars kyrka var så sällsam att Linné aldrig sett maken. Han skriver bl&nbsp;a att kyrkan med sina små fönster var ganska mörk och kunde snart bringa åhörarna till sömn. Den [[7 juni]] var en söndag, och då gick han i kyrkan i [[Ås kyrka, Öland|Ås]]. Den [[9 juni]] noterar han runstenar i [[Sandby, Borgholms kommun|Sandby]] och [[Gårdby]]. Dagen därpå, då han vistades i orten [[Öland|Runsten]] (!), noterar han ännu en runsten, som ansågs vara en av platsens märkvärdigheter. [[Långlöt]] den [[10 juni]]. Om hela två [[surbrunn]]ar på kyrkogården står i dagboken: "Vattnet kan drickas av sjukligt folk uti åtskilliga passioner, allenast brunnen blev väl rensad, och man ej alltför kräsmagad fruktade för sådan mineral, som insmugit sig av lik och dödas kroppar". I [[Bredsätra]] den [[11 juni]] kommer växtintresset fram, och Linné skriver om ödekapellet [[Kläppinge]] att på golvet växte ''scandix seminbus hispidis''. <ref>[[Körvel]] med borstiga frön.</ref> [[Persnäs]] nåddes den [[12 juni]], och den [[14 juni]], som var den fjärde söndagen efter ''Trinitatis'' ([[Kyrkoåret|Trefaldighetsdagen]]), då han bevistade gudstjänsten i [[Högby]]. Han noterar ännu en runsten på kyrkogården. Efter tre veckor på Öland avseglar Linné till Gotland.<ref name="VxStift">Växjö Stifts Hembygdskalender [[1964]]. (B&nbsp;Andersson, O&nbsp;Thulin, A&nbsp;Nyström: Årgång&nbsp;55.)</ref> Väl på Gotland besöker Linné under ett par sommardagar bland annat [[Stora Karlsö]]. På öns högsta punkt ''Röisu haid'' – 51,6 meter över havet - ligger ett bronsåldersröse med ett ensamt träd. Detta träd är en [[ask (träd)|ask]] och kallas idag för [[Linnés ask]]. Linné beskrev trädet i sin dagbok. Idag, över 250 år senare, har asken inte blivit särskilt större. Troligen slog den rot i röset under senare hälften av 1500-talet. Linnés ask har alltid varit ett välkänt sjömärke och utsiktspost för såväl Linné som 1520-talets [[sjörövare]] och svensk militär under [[första världskriget]]. [http://www.storakarlso.se/upplev/rundtur/roijsu.asp] {{bidrag saknas}} ===Västergötland 1746=== I [[Västergötland]] besökte Linné bland annat [[Hova]], [[Mariestad]], Forshems kyrka, [[Kinnekulle]], [[Husaby]], [[Lidköping]], [[Läckö slott]], [[Skara]], Berg, Mölltorps alunbruk, [[Skövde]], [[Falköping]], [[Ålleberg]], Odens kulle och Holöja i [[Gökhem]], [[Vilske-Kleva]], Sven i Bragnum, [[Mjälldrunga]], Ollestad, [[Borgstena]], [[Borås]], [[Alingsås]], [[Lerum]] och [[Göteborg#Göteborgs_utbredning_och_placering| Göteborg]]. Han fortsatte sedan upp i Bohuslän och besökte [[Hisingen]], [[Bohus fästning]], [[Kungälv]], [[Marstrand]], [[Orust]] och [[Uddevalla]]. Han gav sig sedan åter in i Västergötland och besökte [[Trollhättan]], Västra Tunhem, [[Hunneberg]], Flo, [[Halleberg]] och [[Vänersborg]]. Därefter gick resan vidare in i [[Dalsland]].<ref>[http://www.vastsverige.com/templates/article____12224.aspx Carl von Linnés Västgötaresa]</ref> {{bidrag saknas}} ===Skåne 1749=== [[Fil:Linnes Skånska Resa.jpg|miniatyr|150px|Skånska Resa, utgiven 1751]] Denna resa startade med vagn i Uppsala, där Linné bodde sedan många år. Söndagen den [[7 maj]] hade han hunnit till [[Växjö]], där han skildrar hur [[ärkebiskop]]en "högvördige herr [[doktor]] [[Henrik Benzelius|Henric Benzelius]]" viger herr doktor [[Olof Osander]] till [[biskop]] i [[Växjö stift]]. [[Pingstdagen]] den [[14 maj]] hörde han en vacker predikan i [[Virestad]], och på annandagen återsåg han sitt kära Stenbrohult, men skriver med vemod i sin dagbok om hur de han såg för 20 år sedan, nu hade åldrats: "De gingo nu med grå hår och vita skägg, utlevde, och en ny värld hade kommit i stället". Den [[17 maj]] avreste Linné från Stenbrohult med målet [[Loshult]] i Skåne, reste runt i landskapet och var åter i Stenbrohult den [[2 augusti]]. Under återfärden till Uppsala stannade han till i [[Ryssby]] i [[Sunnerbo]], där hans svåger, [[Johan Collin]] var [[kyrkoherde]]. Från det besöket skriver han detaljerat om [[äsping]]en, Sveriges allra giftigaste orm. På färden vidare norrut passerade han [[Jönköping]], där han besökte sin släkting [[prosten]] [[C Tiliander]]. Via [[Gränna]] och [[Vadstena]] kom Linné slutligen tillbaka till Uppsala, och därmed var hans skånska resa avslutad.<ref name="VxStift" /> == Korrespondens == [[Fil:Linne autograph.png|miniatyr|250px|Carl von Linnés namnteckning]] Carl von Linné brevväxlade med ett stort antal lärda män, både inom och utanför [[Sverige]]. Särskilt känd är hans livslånga vänskap med [[Abraham Bäck]] i [[Stockholm]], som han ofta kallade "Min Kiäreste Broder". Det finns bevarat över 500 brev, vilka Linné skrev till Bäck. Han höll även kontakt med ett flertal idag mindre kända svenska lärda män, ofta mångsysslare med intresse för botanik, som i vissa sammanhang har kallats för [[Linnés lärjungar| hans lärjungar]], exempelvis [[Gustaf Fredrik Hjortberg]] ifrån [[Vallda]] söder om [[Göteborg]]. ==Hedersbetygelser== Under sin livstid mottog Linné bland annat olika hedersdoktorat. === Filateli === Till [[Kungliga Vetenskapsakademien]]s 200-årsjubileum utgav [[Postverket]] 2 juni 1939 fyra minnesfrimärken. Carl von Linné hedrades med valörerna 15 öre rödbrun (upplaga 177&nbsp;485&nbsp;000) och 50 öre grå (upplaga 2&nbsp;471&nbsp;000). De andra två märkena i serien tillägnades [[Jöns Jacob Berzelius]]. I samband med Linnéfirandet 2007 utgav Posten två olika frimärken. === Numismatik === Carl von Linné pryder framsidan på dagens etthundrakronorssedel i Sverige och både fram- och baksidans har uteslutande bilder förknippade med Linnés arbete.<ref>http://www.linnaeus.uu.se/online/liv/9_2.html</ref> Han fanns även på baksidan på den tidigare svenska femtiokronorssedeln och har även funnits på äldre svenska sedlar.<ref>http://www.linnaeus.uu.se/online/liv/9_22.html</ref> Svenska Medaljgillet gav 1978 ut en medalj i silver och brons - gestaltad av skulptören Olle Adrin - till 200-årsminnet av Linnés död. Framsidan återger Linnés ansiktsprofil i relief på en yta av årsringar från ett träd märkt med födelseåret 1707, dödsåret 1778 och minnesåret 1978. Diverse ytterligare Linné-medaljer finns med i en virtuell utställning på Uppsala universitets myntkabinetts hemsida.<ref>http://www.myntkabinettet.uu.se/utstallning-intro-linne.php</ref> ===Förslag om tillägg till [[Unescos världsarvslista]] === I samband med Linnéjubileet 2007 föreslogs några Linnéminnen tillföras på [[världsarv]]listan.<ref>[http://www.c.lst.se/templates/Page.aspx?id=2981 Linnéminnena som världsarv, Länsstyrelsen i Uppsala]</ref> * Linnés [[Råshult]] i [[Stenbrohult]]s socken, [[Älmhult]] * [[Karolinerhuset]] i [[Växjö]] – se [http://www.svenskakyrkanivaxjo.se/domkyrkan/karolinerhuset Karolinerhuset, Svenska kyrkan i Växjö] * [[Linnéträdgården]] i [[Uppsala]] * [[Linnés Hammarby]] i [[Danmarks socken]], Uppsala * Barockträdgården och Linnéanum i [[Botaniska trädgården, Uppsala]] ==Några viktiga årtal i Linnés liv== [[Fil:Linne CoA.jpg|miniatyr|Linnés adelsvapen.]] *[[1707]] Föds [[23 maj]]. *[[1732]] Genomför sin [[Lappland]]sresa. *[[1734]] Genomför sin resa genom [[Dalarna]]. *[[1735]] Publicerar [[Systema naturae]] *[[1739]] Juni, gifter sig med [[Sara Elisabeth Moræa]] vid gamla bergsmansgården [[Svedens gård|Sveden]] utanför Falun **Juni, grundar tillsammans med fem andra vetenskapsmän [[Kungliga Vetenskapsakademien|Vetenskapsakademien]]. **[[Systema naturae]] används för första gången i Sverige, [[J.J. Ferber]] ger ut sin katalog över trädgården på [[Augerum]]s Herrgård *[[1741]] utnämnd till [[professor]] i [[Uppsala]], där han undervisar i [[naturalhistoria]], [[läkemedel]]slära och [[hälsolära]]. Genomför sin resa genom [[Öland]] och [[Gotland]]. *[[1744]] Anskaffar termometer där [[Anders Celsius| Celsius]] temperaturskala är "rättvänd" ([http://www.linnaeus.uu.se/online/fysik/ordbok/celsius.html Celsius angav] ursprungligen isens smältpunkt som 100° och vattnets kokpunkt som 0°). *[[1746]] Genomför sin resa genom [[Västergötland]]. *[[1749]] Genomför sin resa genom [[Skåne]]. *[[1757]] Adlad [[von Linné]]. <ref>Ätten dör ut med Carl von Linnés sonson, och ingen ny von Linné föds efter 1700-talet.</ref> *[[1758]] Köper godset [[Linnés Hammarby|Hammarby]] i [[Danmarks socken]] söder om Uppsala. Linnés Hammarby drivs idag som museum av Uppsala universitet. *[[1778]] Avlider den [[10 januari]]. Han begravs i [[Uppsala domkyrka]]. ==Bibliografi== * ''[[Systema naturae]] per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species cum caracteribus, differentiis, synonymis, locis'' (1735) * ''Nemesis Divina''; Utgiven och kommenterad av [[Knut Barr]] (1923) * ''Nemesis Divina''; Utgiven i fullständigt skick för första gången av [[Elis Malmeström]] och [[Telemak Fredbärj]] (1968) {{bidrag saknas}} ==Kuriosa== * Linnés mormors farmor Johanne Pedersdotter brändes som häxa i [[Stavanger]], [[Norge]], [[1622]]. * Linnés mormors bröder Simon Visseltoft och Jacob Visseltoft, var [[snapphanar]] under [[Skånska kriget]] 1675-79. * Linné är för närvarande den enda botaniker vars namn refereras till med en enda bokstav; L (tidigare hade namnet förkortats till "Linn"). Inom botaniken listas den vetenskapliga auktoriteten följande det latinska namnet. Till exempel ''Cocos nucifera'' L. är det fullständiga namnet för kokospalm, där '''L''' refererar till Carl von Linné. ==Se även== *[[Linnéträdgården]] *[[Linnés lärjungar]] *[[Linnés sexualsystem]] *[[Linnéparken]] ==Referenser== ===Noter=== <references /> ===Tryckta källor=== *{{Tidskriftsref |författare= Ajanki, Tord |redaktör= |rubrik= Gud skapade, Linné ordnade |url= |år= 2006 |tidskrift= Allt om historia |volym= |utgivningsort= |utgivare= |nummer= nr. 3 |sid= 56-59 |hämtdatum= |id= }} *{{Tidskriftsref |författare= Larsson, L.-O. |redaktör= |rubrik= En småländsk blomsterprins |url= |år= 2007 |tidskrift= Populär Historia |volym= |utgivningsort= |utgivare= |nummer= nr. 2 |sid= 36-40 |hämtdatum= |id= }} *{{Tidskriftsref |författare= Thomas, Lars |redaktör= |rubrik= Linné sätter naturen i system |url= |år= 2001 |tidskrift= Illustrerad Vetenskap |volym= |utgivningsort= |utgivare= |nummer= nr. 6 |sid= 79-84 |hämtdatum= |id= }} ==Externa länkar== {{Commons}} {{Wikisource författare}} *[http://www.linnaeus.se/index.htm Svenska Linnésällskapet] *[http://www.linnean.org/ The Linnean Society of London] *[http://www.linnaeanlandscapes.org/ Linnés historiska landskap] *[http://www.linne2007.se/ Carl von Linné 300 år] * {{Libris namn|Linné|Carl von|år=1707-1778|auth=253377}} {{start box}} {{succession box | företrädare = [[Anders Celsius]] | titel = [[Smålands nation, Uppsala#Inspektorer|Inspektor vid Smålands Nation i Uppsala]] | år = 1744–1778 | efterträdare = [[Johan Floderus]] }} {{succession box | företrädare = [[Anders Berch]] | titel = [[Lista över rektorer för Uppsala universitet|Rektor för Uppsala universitet ]] | år = Vt 1750 | efterträdare = [[Engelbert Halenius]]}} {{end box}} {{STANDARDSORTERING:Linne, Carl von}} [[Kategori:Män]] [[Kategori:Födda 1707]] [[Kategori:Avlidna 1778]] [[Kategori:Personer i 1700-talets historia]] [[Kategori:Svenska biologer]] [[Kategori:Svenska botaniker]] [[Kategori:Svenska läkare]] [[Kategori:Svenska professorer]] [[Kategori:Svenska lärde]] [[Kategori:Svenskspråkiga författare]] [[Kategori:Svenska zoologer]] [[Kategori:Ornitologer]] [[Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet]] [[Kategori:Rektorer vid Uppsala universitet]] [[Kategori:LVA]] [[Kategori:Uppsaliensare]] [[Kategori:Alumner från Uppsala universitet]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] {{Link FA|de}} {{Link FA|nn}} {{Link FA|no}} {{Link FA|id}} {{Link FA|ia}} [[af:Carolus Linnaeus]] [[an:Carl von Linné]] [[ar:كارولوس لينيوس]] [[ast:Carlos Linneo]] [[bar:Carl von Linné]] [[bat-smg:Karls Liniejos]] [[bg:Карл Линей]] [[bn:কার্ল লিনিয়াস]] [[br:Carl von Linné]] [[bs:Carl von Linné]] [[ca:Carl von Linné]] [[cs:Carl Linné]] [[csb:Karol Linneùsz]] [[cy:Carolus Linnaeus]] [[da:Carl von Linné]] [[de:Carl von Linné]] [[el:Κάρολος Λινναίος]] [[en:Carl Linnaeus]] [[eo:Linnaeus]] [[es:Carlos Linneo]] [[et:Carl von Linné]] [[eu:Carl von Linne]] [[fa:کارل لینه]] [[fi:Carl von Linné]] [[fr:Carl von Linné]] [[fy:Carolus Linnaeus]] [[ga:Carl von Linné]] [[gan:卡爾·林奈]] [[gd:Carl Linnaeus]] [[gl:Carl von Linné]] [[he:קארולוס ליניאוס]] [[hr:Carl Linné]] [[hsb:Carl von Linné]] [[hu:Carl von Linné]] [[ia:Carl von Linné]] [[id:Carolus Linnaeus]] [[ilo:Carolus Linnaeus]] [[io:Carolus Linnaeus]] [[is:Carl von Linné]] [[it:Carl von Linné]] [[ja:カール・フォン・リンネ]] [[jv:Carolus Linnaeus]] [[ko:칼 폰 린네]] [[ku:Carl von Linné]] [[la:Carolus Linnaeus]] [[lb:Carl von Linné]] [[lt:Karlas Linėjus]] [[lv:Kārlis Linnejs]] [[mk:Карл Лине]] [[ml:കാള്‍ ലിനേയസ്]] [[nds:Carl von Linné]] [[nds-nl:Carolus Linnaeus]] [[nl:Carolus Linnaeus]] [[nn:Carl von Linné]] [[no:Carl von Linné]] [[oc:Carl von Linné]] [[pam:Carolus Linnaeus]] [[pl:Karol Linneusz]] [[pt:Carolus Linnaeus]] [[qu:Carl von Linné]] [[ro:Carl Linné]] [[ru:Линней, Карл]] [[sah:Карл Линней]] [[scn:Carolus Linnaeus]] [[sco:Carolus Linnaeus]] [[sh:Carolus Linnaeus]] [[simple:Carolus Linnaeus]] [[sk:Carl Linné]] [[sl:Carl Linnaeus]] [[sr:Карл фон Лине]] [[sw:Carl Linnaeus]] [[szl:Carl von Linné]] [[ta:கரோலஸ் லின்னேயஸ்]] [[te:కరోలస్ లిన్నేయస్]] [[th:คาโรลัส ลินเนียส]] [[tl:Carl Linnaeus]] [[tr:Carl Linnaeus]] [[uk:Карл Лінней]] [[ur:لنی اس]] [[vec:Carl von Linné]] [[vi:Carl von Linné]] [[vls:Carolus Linnaeus]] [[vo:Carolus Linnaeus]] [[yi:קארל פאן לינע]] [[zea:Carolus Linnaeus]] [[zh:卡尔·林奈]] [[zh-min-nan:Carolus Linnaeus]]

Tillbaka till Carl von Linné.