Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''Denna artikel behandlar landet Burma, också kallat Myanmar. För kattrasen, se [[burma (kattras)]].'' {{landsfakta |namn=[[Fil:Myanmar long form.svg|235px]]<br>''Pyi-daung-zu Myanma Naing-ngan-daw''<br>Unionen Myanmar |genitiv=Myanmars |flagga=Flag of Myanmar.svg |statsvapen= |motto= |karta=LocationMyanmar.svg |världsdel=[[Asien]] |statsskick=[[militärdiktatur]] |språk=[[burmesiska]] |a/t=t |huvudstad=[[Naypyidaw]]¹ |huvudstad_koordinater={{koor|19|45|N|96|12|E}} |störstastad=[[Rangoon]] |statschef=[[Than Shwe]] |sct=ordföranden |sct2=Ordförande |regeringschef=[[Thein Sein]] |rct=premiärministrar |rct2=Premiärminister |area_rank=40:e |area=676 578 |area_%vatten=3,06 % |folkmängd_rank=24:e |folkmängd=50 519 000 |befolkningstäthet_rank=119:e |invånare/km2=75 |högstapunkt=[[Hkakabo Razi]] |högstapunkt_meter=5 881 |störstasjö= |störstasjö_yta= |längstaflod=[[Irrawaddy]] |längstaflod_längd=2 150 |självständighet=från [[Storbritannien]] |självständighet_dekl=[[4 januari]] [[1948]] |självständighet_erk= |bnp_totalt=$93,77 miljoner |bnp_rank=59:e |bnp/invånare=$1 691 |år=2005 |valuta=[[kyat]] |valutakod=MMK |tidszon=([[UTC]]+6:30) |nationaldag=[[4 januari]] |nationalsång=[[Kaba Ma Kyei]] |landskod=MM |landsnummer=95 |fotnot=¹ Vissa regeringar ser fortfarande Rangoon som huvudstad. }} [[Fil:MINGUN-BELL.JPG|miniatyr|Klockan i [[Mingun]] i Burma är världens största klocka som ännu är i funktion och den väger 97 [[ton]]. Det har dessutom funnits en betydligt större klocka som rapporteras ha vägt omkring 300 ton. Se mer om dessa båda klockor i avsnittet [[Kyrkklocka#Lista över de största klockorna i världen och i historien|"Lista över de största klockorna i världen och i historien"]] i artikeln [[Kyrkklocka]]]] '''Burma''' (officiellt '''Unionen Myanmar''' {{IPA|[ˌmjanˈmaːr]}} eller {{IPA|[mjəmà]}}; Myanmar är en beteckning som införts av den sittande militärregimen; oppositionen använder namnet Burma) <ref>[http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/37/47/32a12063.pdf Landfakta Burma/Myanmar, Sveriges utrikesdepartement]</ref> är det till ytan största landet på det [[Sydostasien|sydostasiatiska]] fastlandet. Det gränsar i norr till [[Kina]], i väst till [[Bangladesh]], till [[Indien]] i nordväst, i öst till [[Laos]] och i sydost till [[Thailand]]. Burmas sydkust sträcker sig längs [[Andamansjön]] och i sydväst finns [[Bengaliska viken]]. [[Yangon]] (även transkriberat [[Rangoon]]) var fram till [[2005]] landets huvudstad; den nuvarande är [[Naypyidaw]]. Burma blev självständigt från [[Storbritannien]] [[1948]] och blev en [[förbundsrepublik]]. Sedan en [[militärkupp]] [[1962]] har landets styre bestått av en rad [[militärjunta|militärjuntor]] som har fört en medveten isolationsstrategi, och Burma räknas idag till världens minst utvecklade länder. Ett omfattande problem är landets stora produktion av [[heroin]] samt spridningen av [[HIV]]/[[aids]]. Landets kultur är i huvudsak baserat på [[theravada]]-riktningen av [[buddhism]]en. ==Namnet== Landets namn vållar ibland bekymmer. Det officiella namnet ''Myanmar'' antogs [[1989]] av den sittande militärregimen, varvid oppositionen motsatte sig namnbytet, då de inte ansåg att diktaturen har mandat att byta landets namn, och ville att omvärlden skulle förkasta förändringen. Olika namn används därför i olika sammanhang. [[FN]] använder det officiella namnet, i [[EU]]-sammanhang används "Burma/Myanmar" och officiella myndigheter i till exempel [[Sverige]], [[USA]], [[Storbritannien]] och [[Irland]] fortsätter att kalla landet "Burma". Kompromisser som ofta används är "Myanmar, tidigare känt som Burma" eller "Burma, också kallat Myanmar". <ref>[http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=954261 sr.se - Det rör sig i Burma – men åt vilket håll?]</ref> ==Historia== {{Huvudartikel|Burmas historia}} Burmas äldre historia domineras till stor del av de många olika etniska folkgrupperna. Under [[1800-talet]] blev Burma en brittisk koloni och var det till [[1948]] även om britterna under [[andra världskriget]] förlorat kontrollen över Burma då den [[Japans armé|japanska armén]] ockuperade landet. Landets senare historia har framförallt kretsat kring [[Ne Win]]s [[militärkupp]] 1962 och den militärjunta som styrt landet sedan dess. ===Äldre historia=== Förfäder till dagens [[sydostasiatiska folk]] levde i områdena vid dagens Burma för över 40&nbsp;000 år sedan. Troligtvis livnärde man sig på [[jakt]] och [[fiske]]. Med hjälp av stenyxor tillverkade man träredskap som med tiden kom att bli allt mer avancerade. Efter att man börjat med [[jordbruk]] för cirka 10&nbsp;000 år sedan blev folk bofasta. Den första identifierbara civilisationen organiserades av [[Mon (folk)|mon]]folket. De invandrade för runt 4000 år sedan och byggde efterhand flera städer i landets södra delar. För omkring 2000 år sedan fick de kontakt med [[buddhism]]en, först via sjöfarare och sedan via munkar utsända av den indiske kungen [[Ashoka]]. Vid ungefär samma tid invandrade [[pyu]]folket från norr och byggde efterhand upp flera små kungariken längs [[Irrawaddy]]floden. Burma var under den här tiden inget enat land utan ett område för handelsresor mellan [[Kina]] och [[Indien]]. Pyufolket beskrevs som humana och fredliga{{källa behövs}} men deras riken ersattes i mitten av 900-talet till förmån för de nyanlända [[burmeser]]na som dominerat Burma politiskt och kulturellt sedan dess. Burmeserna grundade kungariket [[Pagan]], som växte och, efter att ha besegrat monfolket i söder, kom att innefatta stora delar av Sydostasien. Kungariket föll efter nederlaget mot [[mongolerna]] i slutet av 1200-talet. Mongolerna erövrade stora delar av riket och tillsatte en kung som styrdes från Mongoliet. Efter detta splittrades Burma och led av ständiga krig mellan framförallt mellan [[Ava]] i norr och [[Pegu]] i söder. Efter att Ava fallit för en invasion av [[shan]]folket från Kina 1527 flyttade många burmeser från Ava till [[Toungoo]] som blev ett nytt maktcentrum i Burma. Burma expanderade och intog flera områden under 1700-talet och början av 1800-talet tills landet kom i konflikt med engelska intressen i [[Assam]]. Genom en serie krig 1824-1886 erövrade [[Brittiska imperiet]] Burma, som därefter styrdes som en provins i [[Brittiska Indien]]. ===Modern historia=== Burma var från 1886 en del av det [[Storbritannien|brittiska]] kolonialväldet men blev självständigt 1948, året efter [[Indien]] och [[Pakistan]]. [[General]] [[Ne Win]] genomförde [[1962]] en [[militärkupp]] och upprättade ett militärt revolutionsråd som landets regering. Landets federala uppbyggnad behölls, men kompletterades med en hierarki av arbetar- och bonderåd. Ett nytt parti under namnet [[Myanmars socialistiska programparti]] grundades och fick status som enda tillåtna parti. Näringslivet förstatligades efter [[Sovjetunionen|sovjetiskt]] mönster, och landet isolerade sig från omvärlden. Flera [[gerilla]]grupper har sedan dess verkat i landet, och det kanske allvarligaste hotet mot den burmesiska varianten på kommunism kom från "Vita Flaggan", en prokinesisk [[Maoism|kommunistisk]] gerilla. Det har förekommit stridigheter mellan trupper ifrån Burma och [[Indien]] över [[Andamanerna]], men dessa stridigheter har avslutats. Burma har de senaste årtiondena plågats av [[inbördeskrig]]. Mot [[militärdiktatur]]en kämpar flera minioritetsarméer som vill ha mer självständighet. Dessa gerillarörelser tjänar mycket pengar på odling och smuggling av [[narkotika]]. Burma är efter [[Afghanistan]] världens största producent av [[heroin]]. [[1988]] utbröt stora protester och oroligheter i Burma. Samtidigt återvände [[Aung San Suu Kyi]], dotter till frihetskämpen [[Aung San]], från 30 år i exil och blev snart ledande i revolten. Armén slog dock ned protesterna med tusentals dödsoffer som följd. [[Saw Maung]] ledde en kupp och blev premiärminister och ledare för den styrande [[junta]]n som då tog över, [[State Law and Order Restoration Council]] (SLORC). Han utlovade fria [[val]]. Aung San Suu Kyi sattes i [[husarrest]] den [[20 juli]] [[1989]], men hennes parti [[Nationella demokratiska förbundet]] segrade i de första fria valen på nästan 30 år men valet ogiltigförklarades. Aung San Suu Kyi släpptes inte förrän 1995 men har sedan satts i husarrest upprepade gånger. 1991 fick hon [[Nobels fredspris]].<ref>http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/asia-pacific/1950505.stm</ref> Saw Maung avsattes [[1992]] och ledarskapet i juntan togs över av [[Than Shwe]]. 1997 tillkännagav juntan att man bytt namn till [[State Peace and Development Council]], förkortat SPDC. 2005 meddelade Than Shwe att Burmas huvudstad skulle flyttas från Rangoon till den nybyggda staden [[Naypyidaw]]. Juntan invigde den nya huvudstaden i mars 2006. ====Demonstrationer==== {{Huvudartikel|Protesterna i Burma 2007}} I september 2007 inträffade [[Protesterna i Burma 2007|stora demonstrationer]] i Burma, ledda av buddhist[[munkar]]. Protesterna, som var de största sedan [[1988]], riktades mot den styrande militärjuntan. ==Politik== De socialistiska dragen i Burmas styre minskade markant från mitten av [[1970-talet]]. Ett försök med [[demokrati]]ska [[val]] 1990 avslutades snabbt när regimen visade sig förlora. Oppositionsledaren [[Aung San Suu Kyi]], dotter till en av ledarna för frihetsrörelsen under kolonialtiden, sitter i [[husarrest]] sedan många år. Landet styrs av [[State Peace and Development Council]] och är en [[auktoritär]] [[militärregim]], och har cirka 500&nbsp;000 soldater i tjänst. Detta innebär att landet har en av de största arméerna i [[Asien]].<ref>http://burmacampaign.org.uk/aboutburma.html</ref> ==Militär== {{Huvudartikel|Burmas militär}} ==Kultur== Burmas majoritetsbefolkning kallas [[burmeser]] och bekänner sig till [[theravada]]-[[buddhism]]en. Tro på andeväsen kallade [[nat (andeväsen)|nat]] finns också. Majoritetsspråket är [[burmesiska]]. ==Geografi== Burma ligger i [[Sydostasien]] vid [[Andamanhavet]] och [[Bengaliska viken]], mellan [[Bangladesh]] och [[Thailand]]. [[Geografiska koordinater]]: {{koor|22|00|N|98|00|E|type:country}} '''Area:'''<br /> ''totalt:'' 678 500 km&sup2;<br /> ''land:'' 657 740 km&sup2;<br /> ''vatten:'' 20 760 km&sup2; ===Administrativ indelning=== [[Fil:Burma en.png|miniatyr|220px|De fjorton delstaterna och indelningarna av Burma.]] Burma består av sju indelningar och sju [[delstat]]er.<ref>[https://www.cia.gov/cia/publications/factbook/fields/2051.html ''The World Factbook '' - Administrative divisions (CIA)]</ref> Delstaterna överensstämmer i stort sett med de områden vars befolkning tillhör [[Etnicitet|etniska]] minoriteter. Indelningarna är [[Ayeyarwady]], [[Bago]], [[Magway]], [[Mandalay]], [[Sagaing]], [[Tanintharyi]] och [[Yangon]]. Delstaterna är [[Chinstaten]], [[Kachinstaten]], [[Kayinstaten]], [[Kayahstaten]], [[Monstaten]], [[Rakhinestaten]] och [[Shanstaten]]. ==Ekonomi== Burma var mycket länge en mötespunkt för handelsvägar mellan [[Kina]], [[Indien]], [[Tibet]] och sydöstra Asien. I samband med den brittiska [[kolonisering]]en på [[1800-talet]] så utvecklades landet främst mot [[jordbruk]], och blev en av världens ledande exportörer av [[ris]]. Landet har ansenliga naturresurser inom [[mineral]]er ([[bly]], [[zink]], [[koppar]], [[tenn]]), [[ädelsten]]ar ([[pärla|pärlor]], [[rubin]]er), [[timmer]], [[olja]] och [[naturgas]]. [[George Orwell]] (som arbetade i Burma mellan 1922-1927) förutspådde en gång att av alla de länder som koloniserats av Storbritannien så var sannolikt Burma det som skulle klara sig bäst självständigt. När landet blev självständigt [[1948]], var Burma fortfarande känt som "Asiens risskål" tack vare sin stora export, trots de stora skadorna från andra världskriget. Avskärmningen från omvärlden under militärregimen har allvarligt bromsat utvecklingen i den burmesiska ekonomin. I Burma odlas också [[opiumvallmo]]. Landets bergsfolk har länge använt [[opium]] som [[läkemedel]], men även som [[drog]]. Opium är också deras ekonomiskt viktigaste gröda. Idag odlas vallmo framför allt för illegal framställning av [[heroin]]. Flera av de politiskt radikala grupperna i Burma tjänar stora pengar på att handla med opium och heroin, pengar som gett dem stor makt i samhället. För ett land som redan har problem med diktatur och instabil inrikespolitik, utgör droghandeln ett ytterligare problem. Denna verksamhet har visat sig vara svår att stoppa, eftersom militärjuntan ofta samarbetar med narkotikabaronerna. I början av 2000-talet rankade den engelska tidningen [[The Economist]] Burma och [[Etiopien]] som världens fattigaste länder. De kom på delad förstaplats. ==Referenser== ===Källor=== <references /> ==Externa länkar== * [http://ec.europa.eu/comm/external_relations/myanmar/intro/index.htm The EU:s relations with Burma/Myanmar] (engelska) * [http://www.travel-images.com/myanmar.html Myanmar - Bilder ] * [http://www.mingalaba.net mingalaba.net - Myanmar's Online Guide and Forum for Independent Travellers] * [http://www.reise-photografie.de/myanmar Fotografier från Myanmar] {{Asien}} {{ASEAN}} [[Kategori:Asiens länder]] [[Kategori:Burma| ]] [[Kategori:Tidigare brittiska kolonier]] {{Link FA|hr}} {{Link FA|it}} {{Link FA|nl}} [[af:Mianmar]] [[als:Myanmar]] [[an:Myanmar]] [[ar:بورما]] [[ast:Myanmar]] [[az:Myanma]] [[bat-smg:Mianmars]] [[be:М'янма]] [[be-x-old:М'янма]] [[bg:Мианмар]] [[bn:মায়ানমার]] [[bo:འབར་མ]] [[bpy:মায়ানমার]] [[br:Myanmar]] [[bs:Mijanmar]] [[ca:Myanmar]] [[ceb:Myanmar]] [[crh:Myanmar]] [[cs:Myanmar]] [[csb:Myanmar]] [[cv:Мьянма]] [[cy:Myanmar]] [[da:Burma]] [[de:Myanmar]] [[diq:Myanmar]] [[dv:ބަރުމާ]] [[dz:མེ་མར་]] [[el:Μιανμάρ]] [[en:Burma]] [[eo:Birmo]] [[es:Birmania]] [[et:Birma]] [[eu:Myanmar]] [[fa:میانمار]] [[fi:Myanmar]] [[fo:Burma]] [[fr:Birmanie]] [[frp:Birmanie]] [[fy:Birma]] [[ga:Maenmar]] [[gan:緬甸]] [[gd:Mianmar]] [[gl:Myanmar - ဴမန္မာ]] [[got:𐌼𐌾𐌰𐌽𐌼𐌰𐍂]] [[gv:Myanmar]] [[hak:Mién-thien]] [[haw:Puruma]] [[he:מיאנמר]] [[hi:म्यान्मार]] [[hif:Myanmar]] [[hr:Mjanma]] [[hsb:Burma]] [[ht:Bimani]] [[hu:Mianmar]] [[hy:Մյանմա]] [[ia:Myanmar]] [[id:Myanmar]] [[ie:Myanmar]] [[ilo:Myanmar]] [[io:Myanmar]] [[is:Mjanmar]] [[it:Birmania]] [[ja:ミャンマー]] [[jv:Myanmar]] [[ka:მიანმარი]] [[kk:Мианма]] [[km:មីយ៉ាន់ម៉ា]] [[ko:미얀마]] [[ks:म्‍यन्मार]] [[ksh:Müjanmaar]] [[ku:Myanmar]] [[kv:Мьянма]] [[kw:Byrmani]] [[ky:Мьянма]] [[la:Birmania]] [[lb:Myanmar]] [[li:Burma]] [[lij:Myanmar]] [[lmo:Myanmar]] [[lt:Mianmaras]] [[lv:Mjanma]] [[map-bms:Myanmar]] [[mk:Мјанмар]] [[ml:മ്യാന്‍‌മാര്‍]] [[mn:Мьянмар]] [[mr:म्यानमार]] [[ms:Myanmar]] [[my:မြန်မာပြည်]] [[nah:Mianma]] [[nds:Myanmar]] [[ne:म्यानमार]] [[nl:Myanmar]] [[nn:Myanmar]] [[no:Burma]] [[nov:Myanmar]] [[oc:Birmania]] [[os:Мьянмæ]] [[pam:Myanmar]] [[pl:Birma]] [[pms:Myanmar]] [[ps:ماينامار(برما)]] [[pt:Myanmar]] [[qu:Myanmar]] [[ro:Birmania]] [[ru:Мьянма]] [[sa:म्यन्मार]] [[sah:Мьянмар]] [[scn:Myanmar]] [[se:Burma]] [[sh:Mianmar]] [[simple:Myanmar]] [[sk:Mjanmarsko]] [[sl:Mjanmar]] [[sq:Birmania]] [[sr:Мјанмар]] [[su:Myanmar]] [[sw:Myanmar]] [[szl:Birma]] [[ta:மியான்மார்]] [[te:మయన్మార్]] [[tet:Birmánia]] [[tg:Мянма]] [[th:ประเทศพม่า]] [[tk:Mýanma]] [[tl:Myanmar]] [[tr:Myanmar]] [[udm:Мьянма]] [[ug:بىرما]] [[uk:М'янма]] [[ur:میانمار]] [[uz:Birma]] [[vec:Birmania]] [[vi:Myanma]] [[vo:Mianmarän]] [[war:Myanmar]] [[wo:Miyanmaar]] [[wuu:缅甸]] [[zea:Myanmar]] [[zh:缅甸]] [[zh-min-nan:Myanma]] [[zh-yue:緬甸]]

Tillbaka till Burma.