Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Broder Cadfael''' är namnet på den medeltida munken och detektiven i [[Edith Pargeter]]s bokserie. ==Cadfael== ===En walesisk munk i ett engelskt kloster=== Cadfael är en [[Benediktinorden|benediktinermunk]] och [[Kryddgård|örtagårdsmästare]] i klostret i [[Shrewsbury]] i [[Shropshire]] i [[Storbritannien]]. Cadfael själv är av [[Wales|walesiskt]] ursprung, hans fullständiga namn är ''Cadfael ap'' (son till) ''Meilyr ap Dafydd'' och han föddes cirka [[1080]] som son till en [[Torp|torpare]] ([[Livegenskap|livegen]]) familj i [[Trefriw]] i [[Gwynedd]] i norra Wales. ===Historisk bakgrund=== Böckerna utspelar sig mellan ca [[1135]] och [[1145]] under [[Inbördeskrig|inbördeskriget]] mellan [[Stefan I|kung Stefan]] och [[Matilda av England|kejsarinnan Maud]]. Böckerna refererar till flera historiska händelser. Till exempel är [[Bisättning|bisättningen]] av [[Winifrid|Sankta Winifrid]] till klostret i Shrewsbury ämnet för handlingen i boken ''[[Ett helgon till varje pris]]'', och belägringen av Shrewsbury [[1138]] skildras i boken ''[[Ett lik för mycket]]''. ===Cadfael och den allmänna världen=== Cadfael blev munk i medelåldern efter att ha deltagit i [[Korståg|det första korståget]], först som soldat, senare även som sjöman. Som ett resultat av detta är han mer bekant med den allmänna världen jämfört med många av sina klosterbröder. Till detta kommer att hans personlighet ofta framstår som ganska modern i sin omvärldsuppfattning och etik, något som ofta gör att Cadfael kommer i konflikt med sina bröder då det rör sig om rättvisa och samvetsfrågor. Några exempel på detta är när han väljer att bryta mot sina överordnade (i ''[[Baneman i örtagård]]''), när han inte låtsas om att ett ungt par har samlag i klosterkyrkan (i ''[[Gycklarens nådatid]]'') och ger [[Eutanasi|dödshjälp]] åt en döende man med mycket svåra smärtor (I TV-versionen av ''Rosenmysteriet''). Denna hans bakgrund gör honom till en värdig motpart till Hugh Beringar, vicesheriff i Shropshire. Gradvis lär sig Beringar, Heribert och Radulfus (de två sistnämnda [[abbot]]ar i klostret) att Cadfael är en verklig resurs som detektiv, obducent och diplomat (som sändebud till det walesiska hovet) samt förtrogen. ===Olivier, Cadfaels son=== Efter hand utvecklar Pargeter historien kring Oliver, Cadfaels son som han ovetande fick under sina korstågsdagar. Cadfael möter bara sin son vid ett fåtal, men mycket lyckliga tillfällen, då han gradvis inser den unge mannens ursprung. Hans son, Olivier de Bretagne, är en idealbild av den sanne [[Riddare|riddaren]] och ädlingen. Han är duktig i vapenföring, alltid rådig oavsett hur svårt det predikament är i vilket han befinner sig, samt generös och chevaleresk, t.ex. då han riskerar sitt liv för att rädda en man som nyss hållit Olivier som fånge. Det är inte utan anledning som han omnämns som nära vän till [[Rolandssången|Roland]], den kanske störste hjälten i medeltida litteratur. Olivier kommer kanske närmast i Pargeters illustration av den fransk-normandiska kulturen, sannolikt eftersom Pargeter låter honom växa upp i denna kultur snarare än helt enligt sitt ursprung. Hans mor hette Marjam och var [[Syrien|syrisk]] [[Islam|muslim]] och berättade aldrig i detalj vem Oliviers far var, men såg till att i barnet inpränta en beundran för sin far, en man som han skulle möta först som vuxen man. ===Korstågen=== [[Korståg|Korstågen]] utgör en viktig bakgrund i böckerna. Cadfaels egna minnen blandas med de historier som Pargeter låter såväl avresande som återvändande korstågsfarare berätta eller medverka till i flera böcker. Till detta kommer omständigheterna kring Cadfaels son. Alla dessa korstågsfarare framställs som fina män, duktiga soldater med mod och heder som alla ser korstågen som en rätt och riktig sak. Pargeter redogör aldrig närmare för några av de [[Krigsförbrytelse|krigsförbrytelser]] som förekom under korstågen, till exempel massakern på [[Jerusalem]]s muslimska och [[Judendom|judiska]] befolkning efter stadens fall [[1099]], även om hon låter antyda att Cadfael var med vid Jerusalem (i ''Ett helgon till varje pris''). Cadfael får ofta markera sitt starka ogillande med barbari, men det är sällan som läsarna i detalj får veta något mer om de historier som otvetydligen ägde rum under tiden. Inte heller låter Pargeter Cadfael eller någon av de andra figurerna uttrycka några åsikter huruvida det verkligen var rätt att ge sig ut i korstågen eller ej, men sådana synpunkter skulle sannolikt ha nedsatt trovärdigheten hos dessa figurer. Inte heller riktas någon kritik mot islam eller enskilda muslimer - tvärtom låter Pargeter en av de återvändande korstågsfararna uttrycka sin beundran för personer som hållit honom som fånge i många år, t.ex. genom att rädda hans liv då han låg svårt sjuk. Vid den här tiden ansågs de arabiska läkarna vara bäst i världen. ===Kärlekstemat=== Cadfael har en tidigare fästmö från tiden innan han gav sig ut på korstågen. Denna kvinna, ''Richildis'', återkommer i boken ''Baneman i örtagård''. Han har också ett rent platoniskt förhållande med en nunna i ett systerkloster i samma orden. Genom Cadfaels mycket handfasta inblandning i hemförandet av Sankt Winifreds reliker till Shrewsbury (Den första boken i serien, ''Ett helgon till varje pris'') låter Pargeter Cadfael få ett mycket speciellt förhållande till helgonet; inte bara talar han till henne på deras gemensamma tungomål walesiska utan han tänker också på henne som ''min flicka''. En nästan i alla böcker genomgående företeelse är ett eller flera älskande par som oundvikligen får Cadfaels och läsarens sympati. Genom sitt sätt att lösa de mord som han ställs parallellt med att hjälpa det älskande paret att få varandra påminner han närmast om [[William Shakespeare|Shakespeares]] figur [[Broder Lawrence]] i [[Romeo och Julia]] som gör sitt yttersta för att hjälpa dem. Cadfael lyckas betydligt bättre i nästan alla fall, utom i de fall som en av de älskande visar sig vara den eftersökte mördaren. I en av böckerna visar det sig att Cadfael, trots att han är medveten om att en av de älskande är en mördare, hjälper dem till en lycklig återförening. De älskande i Pargeters böcker om Cadfael möter många och stora svårigheter som i vissa fall verkar oöverstigliga. I samtliga fall rör det sig inte om att det skulle vara någon skillnad i parets sociala status, utan adel blir förälskad i adel, en lärling blir förälskad i en hantverkardotter och i en bok får en ung vandrande gycklare en kökspiga till sin maka. ===Social kompetens=== Cadfael är anmärkningsvärt kapabel vad det gäller social kompetens och att komma överens med alla slags människor. Han är på hemmaplan med alla; med normander och saxare (en skillnad som vid den här tiden var oerhört viktig), mellan fria och ofria bönder, med rika och fattiga borgare och med medlemmar av både låg- och högadel. Man kan dra slutsatsen att detta har sitt ursprung från Cadfaels ungdom då han levde tillsammans med en muslimsk kvinna, samtidigt som han som sjöman besökte ett mycket stort antal medelhavsländer med många olika kulturer. Detta kan också förmodas bero på hans walesiska ursprung, eftersom Wales i de flesta av böckerna beskrivs som ett land med ett samhälle bestående av rivaliserande släkter snarare än en feodal uppbyggnad. Cadfael har bra kontakt med andra walesare i staden, till exempel med färjkarlen Madog som har en viktig roll i flera böcker. Cadfael talar mer än gärna sitt eget tungomål och tar alla chanser att få återvända till Wales. Han är, även om han inte låter det synas eller höras, övertygad om att walesiska sätt att lösa en del frågor är bättre än de engelska metoderna, till exempel i frågan om arvsrätt, där Wales lagstiftning låter såväl äkta som oäkta barn ärva. På samma sätt kan man i Wales visa mildhet mot en mördare medan man i England utan att tveka verkställer dödsstraffet, även om det är aldrig så motvilligt beordrat av Cadfaels vän Hugh Beringar. Anledningen till att Cadfael valt att gå i kloster i England skulle kunna vara att hans kringflackande liv bidragit till att han helt enkelt inte känner sig riktigt hemma ens i sin hemtrakt. ==Serierna om Broder Cadfael== ===Noveller=== * Publicerade i ''A Rare Benedictine'' ([[Litteraturåret 1988|1988]]): ** ''A Light on the Road to Woodstock'' (Utspelar sig hösten [[1120]]) ** ''The Price of Light'' (Utspelar sig julen [[1135]]) ** ''Eye Witness'' (Utspelar sig [[1139]]) ===Romaner=== #''[[Ett helgon till varje pris]]'' (''A Morbid Taste for Bones'') ([[Litteraturåret 1977|1977]], romanen utspelar sig [[1137]]) #''[[Ett lik för mycket]]'' (''One Corpse Too Many'') ([[Litteraturåret 1979|1979]], utspelar sig i augusti [[1138]]) #''[[Baneman i örtagård]]'' (''Monk's Hood'') ([[Litteraturåret 1980|1980]], utspelar sig i december [[1138]]) #''[[Sankt Pers marknad]]'' (''Saint Peter's Fair'') ([[Litteraturåret 1981|1981]], utspelar sig i juli [[1139]]) #''[[Främlingen i Sankt Giles]]'' (''The Leper of Saint Giles'') ([[Litteraturåret 1981|1981]], utspelar sig i oktober [[1139]]) #''[[Mördande vinter]]'' (''The Virgin in the Ice'') ([[Litteraturåret 1982|1982]], utspelar sig i november [[1139]]) #''[[Galgenfrist för en gycklare]]'' eller ''[[Gycklarens nådatid]]'' (''The Sanctuary Sparrow'') ([[Litteraturåret 1983|1983]], utspelar sig våren [[1140]]) #''[[Djävulens novis]]'' (''The Devil's Novice'') ([[Litteraturåret 1983|1983]], utspelar sig i september [[1140]]) #''[[Lösen för den döde]]'' (''Dead Man's Ransom'') ([[Litteraturåret 1984|1984]], utspelar sig i februari [[1141]]) #''[[Hatets pilgrim]]'' (''The Pilgrim of Hate'') ([[Litteraturåret 1984|1984]], utspelar sig i maj [[1141]]) #''[[Ett utsökt mysterium]]'' (''An Excellent Mystery'') ([[Litteraturåret 1985|1985]], utspelar sig i augusti [[1141]]) #''[[Korpen i klosterbyn]]'' (''The Raven in the Foregate'') ([[Litteraturåret 1986|1986]], utspelar sig i december [[1141]]) #''[[Rosenmysteriet]]'' (''The Rose Rent'') ([[Litteraturåret 1986|1986]], utspelar sig i juni [[1142]]) #''The Hermit of Eyton Forest'' ([[Litteraturåret 1988|1988]], utspelar sig i oktober [[1142]]) #''The Confession of Brother Haluin'' ([[Litteraturåret 1988|1988]], utspelar sig i december [[1142]]) #''The Heretic's Apprentice'' ([[Litteraturåret 1990|1990]], utspelar sig i juni [[1143]]) #''The Potter's Field'' ([[Litteraturåret 1990|1990]], utspelar sig i august [[1143]]) #''The Summer of the Danes'' ([[Litteraturåret 1991|1991]], utspelar sig i april [[1144]]) #''The Holy Thief'' ([[Litteraturåret 1992|1992]], utspelar sig i augusti [[1144]]) #''Brother Cadfael's Penance'' ([[Litteraturåret 1994|1994]], utspelar sig i november [[1145]]) *Många av böckerna är också utgivna som talböcker på engelska. Bland uppläsarna finns [[Derek Jacobi|Sir Derek Jacobi]], [[Patrick Tull]] och [[Johanna Ward]]. ===Radioteater ([[BBC Radio 4]])=== Med [[Glyn Houston]] som Cadfael #''[[Ett helgon till varje pris]]'' #''[[Ett lik för mycket]]'' Producerade av [[Bert Coules]] och med [[Philip Madoc]] som Cadfael tillsammans med motspelarna [[Geoffrey Whitehead]] och [[Timothy Bateson]]. #''[[Baneman i örtagård]]'' #''[[Mördande vinter]]'' #''[[Lösen för den döde]]'' ===TV=== Producerade av [[Central Independent Television]] för [[ITV]] i tvåtimmarsavsnitt. Avsnitten spelades in i [[Ungern]] och som Cadfael ses Sir Derek Jacobi. Säsong 1 ([[TV-året 1994|1994]]): #''[[Ett lik för mycket]]'' (Avsnitt 1.01 - Bok 2) #''[[Gycklarens nådatid]]'' (Avsnitt 1.02 - Bok 7) #''[[Främlingen i Sankt Giles]]'' (Avsnitt 1.03 - Bok 5) #''[[Baneman i örtagård]]'' (Avsnitt 1.04 - Bok 3) Säsong 2 ([[TV-året 1995|1995]]-[[TV-året 1996|1996]]): #''[[Mördande vinter]]'' (Avsnitt 2.01 - Bok 6) #''[[Djävulens novis]]'' (Avsnitt 2.02 - Bok 8) #''[[Ett helgon till varje pris]]'' (Avsnitt 2.03 - Bok 1) Säsong 3 ([[TV-året 1997|1997]]): #''[[Rosenmysteriet]]'' (Avsnitt 3.01 - Bok 13) #''[[Sankt Pers marknad]]'' (Avsnitt 3.02 - Bok 4) #''[[Korpen i klosterbyn]]'' (Avsnitt 3.03 - Bok 12) Säsong 4 ([[TV-året 1998|1998]]): #''The Holy Thief'' (Avsnitt 4.01 - Bok 19) #''The Potter's Field'' (Avsnitt 4.02 - Bok 17) #''[[Hatets pilgrim]]'' (Avsnitt 4.03 - Bok 10) ==Olikheter mellan böcker och filmer== 13 av böckerna bearbetades till en TV-serie med [[Derek Jacobi|Sir Derek Jacobi]] i huvudrollen, även om avsnittens inbördes ordning skiljer sig från böckernas. Avsnitten är ganska trogna böckerna och har anpassats för att minska på utgifter för antal medverkande, [[dramaturgi]] och specialeffekter. Ett avsnitt, ''The Pilgrim of Hate'', har nästan ingen likhet alls med sin förlaga. I ''The Holy Thief'' görs en av huvudrollsinnehavarna till skurk medan hans litterära motsvarighet inte alls är det. I ''[[Ett helgon till varje pris (film)|Ett helgon till varje pris]]'' ändras upplösningen så att Cadfael får en mer utpräglad talad roll. ==Referenser== *Whiteman, Robin (1995). The Cadfael Companion: The World of Brother Cadfael. Mysterious Press. ISBN 0-89296-513-4 ==Externa länkar== * [http://www.classiccrimefiction.com/ellis-peters.htm Ellis Peters-bibliografi över de första utgåvorna] [[Kategori:Litterära figurer]] [[Kategori:Deckare]] [[Kategori:Historiska deckare]] [[de:Cadfael]] [[en:Cadfael]] [[fr:Frère Cadfael]] [[ja:修道士カドフェル]] [[la:Cadfael]] [[lb:Brudder Cadfael]] [[nl:Cadfael]]

Tillbaka till Broder Cadfael.