Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Regeringschef| |namn=Boris Jeltsin |bild=[[Fil:Boris Yeltsin.jpg|200px|center|Boris Jeltsin]] |ämbetsperiod=[[10 juli]] [[1991]] – <br />[[31 december]] [[1999]] |företrädare=(ingen) |efterträdare=[[Vladimir Putin]] |födelsedatum=[[1 februari]] [[1931]] |födelseplats={{flaggbild|Sovjetunionen}} [[Butka]], [[Sverdlovsk oblast]], [[Sovjetunionen]] |dödsdatum=[[23 april]] [[2007]] |maka=Naina Jeltsina |a/e=a |parti=''Obunden'' }} '''Boris Nikolajevitj Jeltsin''' (på [[ryska]]: Борис Николаевич Ельцин; uttal: [bɐˈris ˈjelʲtsin]), född [[1 februari]] [[1931]] i [[Butka]] i [[Sverdlovsk oblast]] i [[Sovjetunionen]] (i nuvarande [[Ryssland]]), död [[23 april]] [[2007]] i [[Moskva]], Ryssland, var en rysk [[politiker]]. Han var [[Ryssland]]s förste demokratiskt valde [[president]] och satt vid makten från [[10 juli]] [[1991]] till [[31 december]] [[1999]] då han efterträddes av [[Vladimir Putin]]. == Ungdomsåren == Boris Jeltsin föddes i byn [[Butka]], i [[Talitskij rajon|Talitskij]]-distriktet i [[Sverdlovsk oblast]] i nuvarande Ryssland. Hans far, Nikolaj Jeltsin, fälldes för motstånd mot Sovjetstaten i enlighet med artikel 58 i RSFSR:s straffkod. Han dömdes därför [[1934]] till tre års [[straffarbete]] i en [[gulag]]. Efter att han släppts fri var han arbetslös en tid för att sedan få anställning som byggnadsarbetare. Boris Jeltsins mor, Klavdija Vasiljevna Jeltsina, arbetade som sömmerska. Boris Jeltsin studerade vid Pusjkin-skolan i [[Berezniki]] i [[Perm kraj]]. Han gillade sport (speciellt [[skidåkning]], [[gymnastik]], [[volleyboll]], [[friidrott]], [[boxning]] och [[brottning]]) trots det att han förlorade en tumme och pekfinger då han och några vänner smög in i ett vapenförråd tillhörande [[Röda armén]] och stal ett flertal granater som de försökte montera isär.<ref>[http://www.bbc.co.uk/blogs/magazinemonitor/2007/04/10_things_we_didnt_know_last_w_21.shtml 10 things we didn't know last week], [http://www.bbc.co.uk BBC], [[10 april]] [[2007]].</ref> Jeltsin erhöll sin högre utbildning vid [[Urals polytekniska institut]] i [[Sverdlovsk]], med konstruktion som huvudämne. Han tog examen [[1955]]. Rubriken på hans examensarbete var "TV-torn". {{bidrag saknas}} == Tiden under Sovjetunionen == Jeltsin blev medlem i [[Sovjetunionens kommunistiska parti]] [[1961]]. År [[1985]] kom han med i [[politbyrå]]n och året därpå utnämndes han av [[Michail Gorbatjov]] till partichef i [[Moskva]]. Han avsattes dock från båda dessa poster [[1987]] eftersom han kritiserat Gorbatjov och sagt att denne genomförde [[perestrojka]]n för långsamt. I [[mars]] [[1989]] valdes han till kongressen och fick en plats i [[Högsta sovjet]]. I [[maj]] [[1990]] blev han talman för [[RSFSR]]s högsta sovjet men när Ryssland förklarade sig självständigt i [[juni]] lämnade han i [[juli]] kommunistpartiet för gott. {{bidrag saknas}} == Presidenttiden == Den [[12 juni]] [[1991]] valdes Jeltsin till Rysslands president med 57 procents majoritet. I [[augusti]] lyckades han med folkligt stöd avstyra ett kuppförsök utfört av kommunisten [[Vladimir Krjutjkov]] och mot denna bakgrund förbjöd han i [[november]] kommunistpartiet att verka i Ryssland. En kort tid ledde Jeltsin även regeringen egenhändigt. Det första stora ekonomiska beslutet han tog var att förklara handeln vara fri och därmed ersätta planekonomin med marknadsekonomin. === Sovjetunionens upplösning === Den [[8 december]] [[1991]] undertecknade Jeltsin tillsammans med [[Ukraina]]s president [[Leonid Kravtjuk]] och [[Vitryssland]]s ledare [[Stanislau Sjusjkevitj]] ett dokument som förklarade [[Sovjetunionens upplösning|Sovjetunionen upplöst]] samt dess ersättning av [[Oberoende staters samvälde]]. Dåvarande presidenten [[Michail Gorbatjov]] förklarade det hela vara en olaglig [[statskupp]]. Några veckor senare, den [[25 december]], avgick Gorbatjov som president i Sovjetunionen och avlämnade all makt som fanns kvar i ämbetet till Rysslands nya president Boris Jeltsin. Dagen efter, den [[26 december]], upplöste den [[högsta sovjeten]] sig själv. === President över Ryska federationen === Efter Sovjetunionens sönderfall satte Boris Jeltsin igång med att radikalt reformera landets ekonomi. Den [[2 januari]] [[1992]] trädde lagen om prisernas liberisering i Ryssland i kraft. Men problem med försörjning av befolkningen med mat och andra varor avlöstes med problem i samband med [[hyperinflation]]. Medborgarnas besparingar förlorade sitt värde, medan priser och valutakurser steg gångvis under några månader; man lyckades att stoppa hyperinflation bara [[1993]]. Dessutom drabbades landet av stagnation och försenade utbetalningar av den offentliga sektorn. Ryssland befann sig i en djup ekonomisk kris. Korruption i statens myndigheter ökade avsevärt. Förutom ekonomiska bekymmer hade landet fått en politisk kris. I det forna Sovjetunionens många regioner förstärktes separatisternas influenser. [[Tjetjenien]] vägrade att erkänna Rysslands makt över sitt territorium, i [[Tatarstan]] tänkte man införa egen valuta och slutade att betala skatt i den federala budgeten. Boris Jeltsin lyckades att övertyga regionernas guvernörer att skriva under Federationens avtal. Avtalet undertecknades den 31 mars 1992 av alla delrepubliker utom Tjetjenien och Tatarstan. Den 10 april samma år inkluderades det i Rysslands nya författning. Jeltsin har blivit kraftigt kritiserad för sin insats som president i Ryssland; en insats som innefattar flera regeringskriser och krig i [[Tjetjenien]]. Studier har gjorts som har dragit slutsatsen att under åren 1992-2001 dog drygt 2,5 miljoner fler ryssar i förtid än normalt.<ref>{{Tidskriftsref |författare=Men T, Brennan P, Boffetta P, Zaridze D. |rubrik=Russian mortality trends for 1991-2001: analysis by cause and region |url=http://www.bmj.com/cgi/content/full/327/7421/964 |tidskrift=British Medical Journal |år=2003 |volym=327 |sid=964- |id=doi:10.1136/bmj.327.7421.964}}</ref> === Den konstitutionella krisen === Den [[10 december]] [[1992]], dagen efter att parlamentet röstat ner förslaget om att utse [[Jegor Gajdar]] till premiärminister, utsatte Boris Jeltsin parlamentets arbete för hård kritik och försökte att sabotera dess arbete genom att uppmana alla sina anhängare att lämna sammanträdet, varpå en konstitutionell kris utbröt. Efter förhandlingar mellan Boris Jeltsin, [[Ruslan Chasbulatov]] och [[Valerij Zorkin]], beslutade parlamentet att en folkomröstning om den nya ryska konstitutionen skulle hållas i april 1993. Jeltsin skulle få behålla det mesta av sin makt fram till folkomröstningen. Vid detta tillfälle utsågs även [[Viktor Tjernomyrdin]] till premiärminister. Vid parlamentets åttonde sammanträde, som pågick mellan 10 och 16 mars 1993, beslutade man att avskaffa mycket av regeringen Jeltsins makt och ställa in den planerade omröstningen om konstitutionen. Detta ledde till att Jeltsin uppträdde i TV med ett meddelande till det ryska folket, där han förklarade att direktstyre skulle införas. Direktivet om direktstyre blev dock aldrig påskrivet, men Rysslands konstitutionella domstol erkände Jeltsins handlingar som okonstitutionella och fann skäl till att avstänga honom från tjänsten. Den [[28 mars]] gjorde parlamentet ett försök att suspendera honom, men endast 617 av 1097 ledamöter röstade för [[riksrätt]], medan det behövdes 699 röster. Dagen efter parlamentets misslyckade försök att suspendera Jeltsin, bestämdes att en allrysk [[folkomröstning]] om fyra frågor (förtroende till president Jeltsin, till hans social-ekonomiska politik, om nytt presidentval och nytt parlamentval) skulle hållas den 25 april. Jeltsin uppmanade sina anhängare att rösta "ja alla fyra gångerna", medan anhängarna själva för det mesta ville rösta "ja-ja-nej-ja". Enligt omröstningen om förtroende fick Jeltsin 58,7 % av rösterna, samtidigt som 53,0 % röstade för ekonomiska reformer. Besluten gällande frågan om nyval blev inte fattade. Efter framgången vid folkomröstningen koncentrerades Jeltsins krafter på utarbetandet av den nya grundlagen. Han avbröt dock nästan alla kontakter med styrelsen för Högsta rådet, som en tid fortsatte att skriva under lagar som Jeltsin stiftade. Jeltsin förlorade även förtroendet för vicepresidenten [[Aleksandr Rutskoj]] och befriade honom från alla uppgifter. Den 2 sentember avstängde han honom tillfälligt från tjänst på grund av misstänkt korruption. Kvällen den [[21 september]] [[1993]] meddelade Boris Jeltsin i sitt tv-uppträdande om att parlamentet och Högsta rådet skulle upplösas och att val till [[Duma]]n skulle hållas 11-12 december och skrev under direktiv № 1400, som dock inte överensstämmde med den då gällande konstitutionen. Konstitutionella domstolen som samlades på eget initiativ natten 21 till 22 september fann återigen skäl till att suspendera presidenten, och det upplösta Högsta rådets styrelse förklarade ett upphörande av Jeltsins befogenhet. Vicepresidenten Rutskoj förklarade sig vara "tillförordnad president", svor presidenteden och satte igång med att utse sina ministrar. Därefter inleddes en militär konflikt mellan Jeltsins styrkor och Rutskojs anhängare. 3-4 oktober skedde blodiga sammandrabbningar mellan de båda sidorna i Moskva. Rutskojs anhängare tog borgmästeriets byggnad under kontroll och begav sig efteråt mot [[Ostankinotornet]]. Den 4 oktober införde Jeltsin undantagstillstånd och efter konsulteringar med Viktor Tjernomyrdin och försvarsministern [[Pavel Gratjov]] beordrade han stormningen av Statsrådets hus (det så kallade "ryska Vita huset"). Stormningen krävde mångtaliga offer (enligt officiella uppgifter dödades fler än 150 personer). Aleksandr Rutskoj, [[Ruslan Chasbulatov]] och vissa andra deltagare i händelserna fängslades, men blev alla amnesterade i februari [[1994]]. En kort tid efter dessa händelser hade Boris Jeltsin hela statsmakten under kontroll och fattade en rad administrativa beslut. Den nya författningen enligt vilken presidenten fick stora befogenheter, medan parlamentets befogenheter blev kraftigt reducerade, trädde i kraft den 25 december. Den 11 januari 1994 började åter den federala samlingens båda kammare sitt arbete. Den konstitutionella krisen tog därmed slut. == Påstådd alkoholism == Enligt en rad rapporter så kämpade Jeltsin med [[alkoholism|alkoholproblem]]. Ämnet har vid ett flertal tillfällen skapat rubriker, inte minst då Jeltsin vid en resa i [[USA]] [[1989]] höll en rad föreläsningar om det sociala och politiska livet i Sovjetunionen. Resan beskrevs i en vågad artikel av den italienska tidningen ''[[La Repubblica]]''. Artikeln berättade att Jeltsin ofta var full vid offentliga framträdanden och den publicerades senare också i den sovjetiska tidningen ''[[Pravda]]'', vilket ledde till häftiga reaktioner i hemlandet. Misstankarna kring alkoholism var inte något nytt, när demonstranter stormade vaktstyrkorna vid [[Vita huset (Moskva)|Vita huset]] så sägs det att det var en inte fullt så nykter president Boris Jeltsin som hämtades hem från sitt sommarställe där han hade tillbringat eftermiddagen.<ref>{{tidningsref |url=http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=399&a=341331 |rubrik=Jeltsin lyckades förändra världen |tidning=[[GP]] |datum=[[4 maj]] [[2007]] }}</ref> Jeltsins påstådda alkoholism blev också ett föremål för en häftig mediadiskussion efter hans besök hos USA:s vice statssekreterare [[Strobe Talbott]] efter [[Bill Clinton|Clintons]] installation [[1993]], och efter ett möte med den irländska [[taoiseach]]en (premiärministern) [[Albert Reynolds]] [[1994]]. == Avgång och död == [[Fil:Grust elcin.jpg|200px|miniatyr|Jeltsins grav]] Jeltsins ohälsa och alkoholproblem bidrog till att han sade upp sin presidentpost den [[31 december]] [[1999]]. Han efterträddes av sin premiärminister, Vladimir Putin, som valdes till Rysslands president den [[26 mars]] följande år. Många trodde att Jeltsin skulle fortsätta att agera från kulisserna, men han valde ett stilla pensionärsliv i sitt residens väster om Moskva. Boris Jeltsin dog 23 april 2007 av en [[hjärtattack]] på ett sjukhus i Moskva.<ref>{{tidningsref |url=http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=642440 |rubrik=Boris Jeltsin är död |tidning=[[Dagens Nyheter]] |datum=[[23 april]] [[2007]] }}</ref> Han begravdes på [[Novodevitjekyrkogården]] som den förste ryske statsmannen på 113 år att bli begraven i en kyrklig ceremoni efter [[Alexander III av Ryssland]].<ref>{{webbref |url=http://www.newsru.com/russia/25apr2007/first.html |titel=Jeltsins jordfästelse såg traditionsenlig rysk tsarbegravning |utgivare=newsru.com}}, <small>ung. översättning från ryska</small></ref> Han låg på [[lit de parade]] i [[Kristus Frälsarens katedral]]. == Källor == {{enwp|url=http://en.wikipedia.org/wiki/Boris_Yeltsin}} <references/> {{commonscat|Boris Yeltsin}} {{successionsbox | företrädare = [[Vitalij Vorotnikov]] | titel = [[Lista över Sovjetunionens ledare|Ordförande i Högsta Sovjet för Ryska SFSR]] | år = [[1990]]–[[1991]] | efterträdare = _{Siste ämbetsinnehavaren} | företrädare2 = _{Förste ämbetsinnehavaren} | titel2 = [[Lista över Rysslands statsöverhuvuden|Rysslands president]] | år2 = [[1991]]–[[1999]] | efterträdare2 = [[Vladimir Putin]] | företrädare3 = [[Oleg Lobov]] | titel3 = [[Lista över Rysslands premiärministrar|Rysslands premiärminister]] | år3 = [[1991]]–[[1992]] | efterträdare3 = [[Jegor Gajdar]]}} {{STANDARDSORTERING:Jeltsin, Boris}} [[Kategori:Sovjetiska politiker]] [[Kategori:Rysslands presidenter]] [[Kategori:Födda 1931]] [[Kategori:Avlidna 2007]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Personer från Sverdlovsk oblast]] [[ar:بوريس يلتسن]] [[az:Boris Yeltsin]] [[bat-smg:Borisos Jelcins]] [[be:Барыс Мікалаевіч Ельцын]] [[be-x-old:Барыс Ельцын]] [[bg:Борис Елцин]] [[br:Boris Yeltsin]] [[bs:Boris Jeljcin]] [[ca:Borís Ieltsin]] [[cs:Boris Jelcin]] [[cv:Ельцин Борис Николаевич]] [[cy:Boris Yeltsin]] [[da:Boris Jeltsin]] [[de:Boris Nikolajewitsch Jelzin]] [[el:Μπορίς Γιέλτσιν]] [[en:Boris Yeltsin]] [[eo:Boris Jelcin]] [[es:Borís Yeltsin]] [[et:Boriss Jeltsin]] [[eu:Boris Jeltsin]] [[fa:بوریس یلتسین]] [[fi:Boris Jeltsin]] [[fr:Boris Eltsine]] [[ga:Boris Yeltsin]] [[gl:Boris Ieltsin]] [[he:בוריס ילצין]] [[hi:बोरिस येल्तसिन]] [[hr:Boris Jeljcin]] [[hu:Borisz Nyikolajevics Jelcin]] [[id:Boris Yeltsin]] [[io:Boris Yelcin]] [[is:Boris Jeltsín]] [[it:Boris Nikolaevič El'cin]] [[ja:ボリス・エリツィン]] [[ka:ბორის ელცინი]] [[ko:보리스 옐친]] [[ku:Borîs Yeltsîn]] [[ky:Борис Ельцин]] [[la:Boris Ieltsin]] [[lb:Boris Nikolajewitsch Jelzin]] [[lt:Borisas Jelcinas]] [[lv:Boriss Jeļcins]] [[mk:Борис Елцин]] [[ml:ബോറിസ് യെല്‍ത്സിന്‍]] [[mn:Борис Ельцин]] [[mr:बोरिस येल्त्सिन]] [[nl:Boris Jeltsin]] [[nn:Boris Jeltsin]] [[no:Boris Jeltsin]] [[oc:Borís Ieltzin]] [[os:Ельцин, Николайы фырт Борис]] [[pl:Borys Jelcyn]] [[pt:Boris Iéltsin]] [[qu:Boris Yeltsin]] [[ro:Boris Elţîn]] [[ru:Ельцин, Борис Николаевич]] [[sah:Борис Ельцин]] [[scn:Boris Eltsin]] [[se:Boris Jeltsin]] [[sh:Boris Jeljcin]] [[simple:Boris Yeltsin]] [[sk:Boris Nikolajevič Jeľcin]] [[sl:Boris Jelcin]] [[sr:Борис Јељцин]] [[sw:Boris Yeltsin]] [[ta:போரிஸ் யெல்ட்சின்]] [[th:บอริส เยลซิน]] [[tl:Boris El’cin]] [[tr:Boris Yeltsin]] [[tt:Boris Yeltsin]] [[uk:Єльцин Борис Миколайович]] [[ur:بورس یلسن]] [[uz:Boris Yeltsin]] [[vi:Boris Nikolayevich Yeltsin]] [[zh:鲍里斯·叶利钦]] [[zh-min-nan:Boris Yeltsin]] [[zh-yue:葉利欽]]

Tillbaka till Boris Jeltsin.