Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Beskjutningen av Jugoslaviens ambassad 1971''' var ett skottdrama vid [[Jugoslavien]]s [[ambassad]] i [[Stockholm]] som inträffade den [[7 april]] [[1971]]. Gärningsmännen var två [[kroater]] med kopplingar till efterkrigstidens [[Ustasja]]-rörelse som verkade i delar av Europa som Tyskland, England och Sverige där de begick mord och utförde bombdåd och andra attentat. Vid händelsen skadades [[ambassadör]] [[Vladimir Rolovic]], som senare avled till följd av skadorna. ==Händelseförloppet== De två gärningsmännen, [[Miro Barešić]] och Andjelko Brajkovic, 20 respektive 22 år gamla, tog sig in i ambassaden på Strandvägen, Stockholm, morgonen den 7 april, efter att ha kört dit i en bil tillsammans med tre andra kroater. Inne på ambassaden uppehöll de sig vid en pulpet i vänterummet. De hade innan dess frågat om blanketter för ansökan om sjömanspass och detta var troligtvis för att inte väcka misstankar. När Barešić och Brajkovic såg att ambassadör Rolovic hade anlänt och tagit av sig sin ytterrock i receptionen så drog de två männen sina pistoler, Baresic skrek "vi är beväpnade!" och slog Rolovic över ansiktet med pistolen, trängde in Rolovic i dennes arbetsrum och blockerade dörren. Därefter slogs han återigen över axeln av Baresic och tvingades ned i en stol. De två männen band ambassadören i stolen i armar, ben och kropp och drog ett tjockt läderskärp runt hans hals så att han skulle kvävas av sitt blod. Först avfyrades två skott inne i rummet, ett tredje skott som gick genom dörren träffade ambassadsekreterare Mira Stempilhar, och därefter avlossades ytterligare flera skott. Ambassadören hade träffats av pistolkulor i både ansiktet och magen. Enligt utredningarna efter mordet var det Brajkovic som tog upp sin pistol och satte i ambassadörens mun och avlossade ett skott när Baresic såg att polisen närmade sig. Baresic tog även upp ett porträtt av [[Tito]] som han sedan kastade ut genom fönstret. Under den stund de var inne på Vladimir Rolovics kontor vandrade de också ut till en av balkongerna och tittade ut genom fönstren under vilka folkmassor, media och räddningstjänst nu hade samlats. Enligt Barešićs utsagor i polisens vittnesmål samt Brajkovics egna intervjuer med utredarna så gick Brajkovic ut på balkongen och urinerade på sina händer för att få bort blodet han fick på sig efter att ha bundit fast Rolovic i stolen. Polisen stormade ambassaden omedelbart, och lyckades övertala gärningsmännen att lägga ner sina vapen och låta sig gripas. De kastade ut sina pistoler genom dörren, greps, fördes ut och utanför byggnaden skrek de båda männen "länge leve [[Ante Pavelic]]!" och "leve den [[Oberoende staten Kroatien]]!" Ambulansmän förde ut de skadade efter dådet. De båda andra som blev beskjutna överlevde, men ambassadör Rolovic avled den [[15 april]] av de skador han fått. En ambassadtjänsteman skadades av glassplitter när han hoppade ut genom ett fönster från byggnaden. Tre andra kroater greps senare, bland annat när en av gärningsmännens kompanjoner besökte en polisstation för att försöka få reda på vart gärningsmännen hade tagits, två för delaktighet och en för att ha organiserat händelsen. ==Efterdyningar== Beskjutningen ledde till en diplomatisk kris mellan Sverige och Jugoslavien. Omkring 40 000 jugoslaver levde vid tiden i Sverige, av vilka flera i skräck för [[Ustasja]]. Även den jugoslaviske [[konsul]]n i [[Malmö]] uppgavs leva under en dödsdom av Ustasja, som skulle verkställas den [[10 april]]; denne lämnade Sverige den [[9 april]] för att återvända hem till [[Belgrad]]. Den [[10 februari]] tidigare samma år hade två kroater [[ockupationen av Jugoslaviens konsulat i Göteborg 1971|ockuperat det jugoslaviska konsulatet i Göteborg]]. Den jugoslaviske [[utrikesminister]]n Tepavac krävde med anledning av våldsdåden att Sverige skulle ombesörja dessa jugoslavers trygghet med kraftåtgärder. Skulle inte Sverige göra så, skulle detta leda till allvarliga konsekvenser för relationen mellan länderna, meddelade Tepavac. I jugoslaviska tidningar höjdes röster om att gärningsmännen skulle dömas till döden. Kroater i Sverige uttalade stöd åt Ustasja och mordhotade [[Olof Palme]]. Som en direkt följd av beskjutningen, skärpte [[Sveriges regering]] den [[13 april]] samma år [[straff]]et för [[olaga vapeninnehav]] och tillät ökad [[husrannsakan]]. Utlänningar som dömts för vapenbrott [[utvisning|utvisades]] efter avtjänat straff, en påföljd som beskjutningen resulterade i. Rättegången mot de fem kroaterna inleddes den [[28 juni]] i Stockholm. På grund av bombhot och det politiska läget, blev rättegången den mest bevakade dittills i den svenska historien. De båda kroater som befunnit sig i ambassaden och utfört beskjutningen, dömdes den [[14 juli]] till [[livstids fängelse]], vilket fastställdes av [[Svea hovrätt]] den [[24 september]]. De tre övriga dömdes av Svea hovrätt till 6, 1,5 respektive 1,5 års fängelse. Ur en intervju med gärningsmannen Brajkovic: '''Utredare:''' ''When you tied the ambassador's mouth with a tie, did you soil yourself with blood?'' '''Brajkovic:''' ''No, only while I was tying him up. '''Utredare:''' ''Did anyone tell you to tie the ambassador up?'' '''Brajkovic:''' ''No, nobody told me anything. I told him to lie still but he didn't want to do that. I suppose he didn't understand me. He moved around a bit, so I tied him up.'' '''Utredare:''' ''How did you tie him up?'' '''Brajkovic:''' ''I took a nylon rope, tied both of his legs and an arm. I was covered with blood after that because he was bleeding all over. After that I went to the window, pissed on my bloody hands and wiped them with the curtains. I went back to the center of the room and tried to make a phone call. All this time, Miro was guarding the door. When I came back I fired another bullet...'' Vid [[flygkapningen på Bulltofta]] [[15 september]] [[1972]] fritogs de fem dömda samt de två som utfört ockupationen i Göteborg, och fördes till Spanien, utom en som vägrade lämna Sverige. Terroristlagen som antogs av [[Sveriges riksdag]] 1973, var en direkt följd av denna beskjutning och av flygkapningen. ==Källor== *Janerik Larsson, ''Ustasja: en dokumentation'', kap. "Mordet i Stockholm" och sid. 164, 165, 166, 167, 1972 *[http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=52489 Artikel i Dagens nyheter] *''Anno 71'', s. 19 f *Börje Heed, "Planet är kapat", ''Brottsplats Stockholm 3'', Stockholm: Sveriges radios förlag, 1991, s. 149-153 *Ingela Maechel, "Debatten om terroristlagen", ''När Var Hur 1974'' *''När Var Hur 1972'', s. 66 *"Who will take a monument to take a piss?", av Viktor Ivancic: http://www.ex-yupress.com/feral/feral18.html *http://pavelic-papers.com/documents/baresic/index.html *Intervju med Baresic: http://pavelic-papers.com/documents/baresic/mb0005.html [[Kategori:1971 i Sverige]] [[Kategori:Brott 1971]] [[Kategori:Terrordåd]]

Tillbaka till Beskjutningen av Jugoslaviens ambassad 1971.