Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''Den här artikeln behandlar landet Australien, för kontinenten Australien, se [[Australien (kontinent)]].'' {{landsfakta| |namn=Commonwealth of Australia |genitiv=Australiens |flagga=Flag of Australia.svg |statsvapen=Australian Coat of Arms.png |motto=''Inget'' |nationalsång=''[[Advance Australia Fair]]'' |karta=Australia (orthographic projection).svg |världsdel=[[Oceanien]] |statsskick=[[Monarki]] |språk=[[Engelska]] ''de facto'' |a/t=t |huvudstad=[[Canberra]] |huvudstad_koordinater={{coord|35|18|S|149|08|E|display=inline|type:city}} |störstastad=[[Sydney]] |statschef=[[Elizabeth II]] |sct=regenter |sct2=Drottning |regeringschef=[[Kevin Rudd]] |rct=premiärministrar |rct2=Premiärminister |area_rank=6:e |area=7&nbsp;692&nbsp;024<ref>{{webbref|url=http://www.ga.gov.au/education/facts/dimensions/areadime.htm|författare=Geoscience Australia|publdatum=2005|titel=Area of Australia, states, and territories|hämtdatum=2006-08-17}}</ref> |area_%vatten=1% |folkmängd_rank=52:a |folkmängd=21 620 000<!-- OBS, denna siffra måste inte vara precis eftersom källan uppdateras var 90:e sekund. Det är en uppskattning. Vid uppdatering av antalet, uppdatera även åtkomstdatumet i referensen.--><ref name=pop-clock>{{webbref | år = | url =http://www.abs.gov.au/ausstats/abs%40.nsf/94713ad445ff1425ca25682000192af2/1647509ef7e25faaca2568a900154b63?OpenDocument | titel = Population clock | verk = | utgivare =[[Australian Bureau of Statistics]] | hämtdatum = 2009-03-16}}</ref> |befolkningstäthet_rank=191:a |invånare/km2=2,8 |högstapunkt=[[Mount Kosciuszko]]<ref>{{webbref|url=http://www.ga.gov.au/education/facts/landforms/highmtns.htm|författare=Geoscience Australia|publdatum=2004|titel=Highest mountains|hämtdatum=2006-08-17}}</ref> |högstapunkt_meter=2&nbsp;228 |störstasjö=[[Eyresjön]]<ref>{{webbref|url=http://www.ga.gov.au/education/facts/landforms/larglake.htm|författare=Geoscience Australia|publdatum=2004|titel=Largest lakes and reservoirs|hämtdatum=2006-08-17}}</ref> |störstasjö_yta=9&nbsp;500 |längstaflod=[[Murray River]]<ref>{{webbref|url=http://www.ga.gov.au/education/facts/landforms/longrive.htm|författare=Geoscience Australia|publdatum=2004|titel=Longest rivers|hämtdatum=2006-08-17}}</ref> |längstaflod_längd=2&nbsp;520 |självständighet=Från [[Storbritannien]] |självständighet_dekl= |självständighet_erk=[[1 januari]] [[1901]] |bnp_rank=13:e |bnp_totalt=799,130 miljarder <ref name="imf">{{webbref|url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=193&s=NGDPD,NGDPDPC,PPPGDP,PPPPC,LP&grp=0&a=&pr.x=58&pr.y=18 | publdatum=2008| utgivare=[[Internationella valutafonden]] | titel=IMF GDP report |hämtdatum=2009-01-30}}</ref> |bnp/invånare=37&nbsp;478 <ref name="imf" /> |år=2008 |hdi={{öka}} 0,965 |hdi_rank=3:e |hdi_nivå=<font color=#009900>hög</font> |hdi_år=2006 |valuta=[[Australisk dollar]] |valutakod=AUD |tidszon=[[UTC]]+8 till UTC+11 |nationaldag=[[26 januari]] (''Australia Day'') |landskod=AU, AUS |landsnummer=61 |fotnot= }} '''Australien''', officiellt '''Australiska statsförbundet''' (engelska: ''Commonwealth of Australia''), är ett land i den [[södra hemisfären]] bestående av fastlandet av kontinenten [[Australien (kontinent)|Australien]], ön [[Tasmanien]] samt ett stort antal mindre öar i [[Indiska oceanen]] och [[Stilla havet]]. Bland grannländerna finns [[Indonesien]], [[Östtimor]] och [[Papua Nya Guinea]] i norr, [[Salomonöarna]], [[Vanuatu]] och [[Nya Kaledonien]] i nordöst samt [[Nya Zeeland]] i sydost. Fastlandet och Tasmanien har varit befolkat under omkring 40&nbsp;000 år av ursprungsbefolkningen [[aboriginer]]. Efter sporadiska besök av fiskare och handelsmän från norr, europeisk upptäckt av [[Nederländerna|holländska]] upptäcktsresande år 1606, gjorde [[Kungariket Storbritannien|britterna]] anspråk på de östra delarna av Australien år 1770. Snart påbörjades en omfattande transport av fångar till kolonin [[New South Wales]], grundad 1788. Befolkningen ökade stadigt över de kommande åren, kontinenten utforskades och under 1800-talet etablerades ytterligare fem större brittiska kolonier. Den 1 januari 1901 blev de sex kolonierna en [[federation]] och det Australiska statsförbundet grundades. Australien har sedan dess fortsatt vara en del av det [[brittiska samväldet]] med ett stabilt [[liberal demokrati|liberalt demokratiskt]] politiskt system. Befolkningen är ungefär 21,6 miljoner stor med omkring 60% koncentrerade i storstäderna [[Sydney]], [[Melbourne]], [[Brisbane]], [[Perth]] och [[Adelaide]]. Huvudstaden är [[Canberra]] som är belägen i [[Australian Capital Territory]]. Australien är idag ett multikulturellt, teknologiskt avancerat och högt industrialiserat land som ofta placerar sig mycket högt i internationella jämförelser avseende sjukvård, livslängd, livskvalitet, politiska rättigheter med mera.<ref name="World Audit">{{cite web |url=http://www.worldaudit.org/countries/australia.htm |title=Australia: World Audit Democracy Profile |work=WorldAudit.org |accessdate=2008-01-05}}</ref> == Etymologi == Namnet Australien kommer av det [[latin]]ska ordet ''australis'', som betyder ''sydlig''. Legender om ett okänt sydligt land, [[Terra Australis]], cirkulerade redan under [[Romarriket]], och var vanliga i medeltida geografi, men de baserades inte på någon faktisk kunskap om kontinenten. Det nederländska adjektivet ''australische'', i betydelsen ''sydlig'', användes först av nederländska politiker i [[Jakarta|Batavia]] som referens till det nyupptäckta landet i södern, så tidigt som 1638. Den första engelska skribenten som använde ordet "Australia" var [[Alexander Dalrymple]] i ''An Historical Collection of Voyages and Discoveries in the South Pacific Ocean'', som publicerades 1771. Med termen syftade han på hela södra Stilla havsområdet, inte specifikt kontinenten Australien. 1793 publicerade [[George Shaw]] och [[James Edward Smith]] ''Zoology and Botany of New Holland'', där de skrev om "den stora ön, eller egentligen kontinenten, Australien, Australasien eller Nya Holland". Namnet "Australien" populariserades i boken ''A Voyage to Terra Australis'' av [[Matthew Flinders]] (1814). Guvernör [[Lachlan Macquarie]] av [[New South Wales]] använde sedan ordet i sina rapporter till England. 1817 rekommenderade han att ordet skulle bli officiellt, och 1824 gick förslaget igenom. == Historia == {{Huvudartikel|Australiens historia}} Kontinenten anses ha varit bebodd av människor under mellan 42&nbsp;000 och 48&nbsp;000&nbsp;år.<ref>{{tidskriftsref | författare = Gillespie, Richard | rubrik = Dating the First Australians | url = http://www.ingentaconnect.com/content/arizona/rdc/2002/00000044/00000002/art00004 | tidskrift = Radiocarbon | volym = 44 | nummer = 2 | år = 2002 | sid = 403-630 }}</ref> Ursprungsbefolkningen bredde ut sig över större delen av kontinenten och hade flera hundra olika språk och dialekter.<ref name="ausgov">{{webbref | url = http://www.dfat.gov.au/aib/history.html | titel = Ancient heritage, modern society | utgivare = Australian Government, Department of Foreign Affairs and Trade | hämtdatum = 2008-12-27 }}</ref> Deras kultur var starkt präglad av kopplingen till jorden och naturen och väl utvecklade traditioner.<ref name="ausgov" /> Andra folk i [[Asien]] och öar i [[Stilla havet]] hade under flera hundra år före européernas ankomst kontakt med befolkningen i de norra delarna av kontinenten och utförde även handel med dem.<ref name="ausgov" /> Den första europé som nådde Australien var den nederländske upptäcktsresanden [[Willem Janszoon]], [[1606]], men regelrätta expeditioner dit inleddes inte förrän senare delen av [[1700-talet]].<ref name="ausgov" /> [[1770]] gick den brittiske kaptenen [[James Cook]] i land vid [[Botany Bay]] i närheten av dagens [[Sydney]] och tog kontinentens östra två tredjedelar i besittning för [[Storbritannien]]. [[1788]] inleddes Australiens tid som straffkoloni och under tiden fram till 1868 då bruket upphörde hade totalt 160&nbsp;000 män och kvinnor förts till ön som fångar.<ref name="ausgov" /> Efter 1850 skedde en stor invandring av britter som ett resultat av [[ull]]industrin och [[guldrush]]er.<ref name="ausgov" /> Under 1800-talet styrdes Australiens sex delar som kronkolonier. Den [[1 januari]] [[1901]] bildades Australiska statsförbundet och landet blev en självstyrande del inom det [[Brittiska samväldet]].<ref name="ausgov" /> Australien deltog i såväl [[första världskriget|första]] som [[andra världskriget]]. Under första världskriget deltog uppemot 400&nbsp;000 av Australiens dåtida manliga befolkning på 3 miljoner i kriget, varav uppskattningsvis 60&nbsp;000 dog och tiotusentals skadades.<ref name="ausgov" /> Även under andra världskriget deltog större australiska styrkor såväl i kriget i [[Asien]] och [[Stilla havet]] som vid [[Västfronten under andra världskriget|västfronten]] i [[Europa]].<ref name="ausgov" /> Efter andra världskrigets slut upplevde Australien en period av stark ekonomisk tillväxt och stor invandring av flyktingar och andra från olika delar av världen.<ref name="ausgov" /> Under 1950-talet, en period som präglades av stor framtidstro, startades en rad stora nationella projekt, bland andra det kända vattenkraftsystemet [[Snowy Mountains Scheme]].<ref name="ausgov" /> == Politik == [[Fil:NewParliamentHouseInCanberra.jpg|miniatyr|höger|250px|Parlamentsbyggnaden i [[Canberra]] öppnades 1988 och ersatte den gamla parlamentsbyggnaden som öppnades 1927.]] Australien är en [[konstitutionell monarki]] och den brittiska drottningen [[Elizabeth II]] innehar titeln [[Drottning av Australien]] (och är därmed statsöverhuvud), en roll som är skild ifrån hennes roll som drottning över [[Storbritannien]]. Drottningen är i dagliga uppgifter representerad av [[Australiens generalguvernör|generalguvernören]] och även om [[Australiens konstitution|konstitutionen]] ger mycket [[verkställande makt]] till generalguvernören används den generellt bara efter inrådan av [[Australiens premiärminister|premiärministern]]. Det har funnits tillfällen då generalguvernören agerat utan premiärministerns inrådan, ett exempel var avskedandet av Whitlam-administrationen under [[Australiens konstitutionella kris 1975|1975 års konstitutionella kris]].<ref>Parliamentary Library (1997).[http://www.aph.gov.au/library/pubs/rn/1997-98/98rn25.htm The Reserve Powers of the Governor-General]</ref> Statens makt delas på den federala nivån in i tre skilda områden och grupperingar: * Den lagstiftande församlingen: [[Australiens parlament]], bestående av drottningen (representerad av generalguvernören), [[Australiens representanthus|representanthuset]] och [[Australiens senat|senaten]]. * Den verkställande: Det [[Australiens federala verkställande råd|Federala verkställande rådet]] (generalguvernören, rådgiven av medlemmarna i rådet); i praktiken är medlemmarna i rådet premiärministern och de olika ministrarna, vars råd generalguvernören generellt sett alltid följer. * Den rättsliga: [[Australiens högsta domstol]] och andra federala domstolar. Parlamentet är ett [[tvåkammarparlament]] och består av drottningen, senaten (överhuset) bestående av 76 senatorer och representanthuset (underhuset) bestående av 150 medlemmar som alla valts i enmansvalkretsar runtom i landet. Representation i representanthuset är direkt byggt på befolkning (varje ledamot representerar en viss mängd befolkning som valt denna), medan senatorerna representerar de olika staterna (12 per stat, medan de federala distrikten, [[Northern Territory]] och [[Australian Capital Territory]] båda har 2 senatorer). Båda kamrarna väljs via val vart tredje år; men eftersom senatens medlemmar sitter på 6 år så väljs hälften av dess medlemmar i varje val. Partiet med majoritet i representanthuset bildar regering. Det finns tre större politiska partier: [[Australian Labor Party]], [[Liberal Party of Australia]] och [[National Party of Australia]]. Oberoende politiker och flera mindre partier har uppnått viss representation i de olika delstatsparlamenten men fenomenet har generellt sett haft litet genomslag. 2007 vann [[Kevin Rudd]]s [[Australian Labor Party]] valet och tog makten från den förra koalitionen som styrt sedan 1996. Australien har [[obligatoriskt valdeltagande]] med undantag för [[South Australia]].<ref>{{cite web |url=http://aec.gov.au/FAQs/Voting_Australia.htm#What%20happens%20if%20I%20do%20not%20vote |title=What happens if I do not vote? |work=Voting Australia - Frequently Asked Questions |publisher=[[Australian Electoral Commission]] |accessdate=2008-01-08}}</ref> == Stater och territorier == [[Fil:Map of Australia.png|höger|miniatyr|250px|Karta över Australien.]] :''Huvudartikel: [[Australiens stater och territorier]] Australien består av sex delstater och två större fastlandsterritorier. Det finns även mindre territorier som administreras direkt av den federala statsmakten. Staterna är [[New South Wales]], [[Queensland]], [[South Australia]], [[Tasmanien]], [[Victoria, Australien|Victoria]] och [[Western Australia]]. De två större territorierna är [[Northern Territory]] och [[Australian Capital Territory]] (ACT). Generellt sett fungerar territorierna på samma sätt som delstaterna, men det federala parlamentet kan åsidosätta territoriernas lagstiftning. I kontrast till det åsidosätter enbart den federala lagstiftningen staternas lagstiftning i vissa områden, dessa områden definieras i den australiska konstitutionen. Frågor av lokalt intresse, till exempel sjukvård, utbildning, polis och vägnät, regleras av staternas parlament. Varje stat och större fastlandsterritorium har sitt eget lagstiftande [[parlament]]: [[Enkammarparlament]] i Northern Territory, ACT och Queensland, [[tvåkammarparlament]] i de övriga. Staterna är självständiga men står under viss makt från Samväldet som definierat i konstitutionen. Drottningen representeras i varje stat av en [[guvernör]], en administratör i Northern territory och en general-guvernör i ACT. Australien har flera mindre territorier, den federala statsmakten administrerar ett separat område i New South Wales, [[Jervis Bay Territory]], som ska fungera som huvudstadens hamn. Övriga mer eller mindre befolkade externa territorier är [[Norfolkön]], [[Julön]], [[Heard- och McDonaldsöarna]], [[Kokosöarna]], [[Ashmore- och Cartieröarna]], [[Korallhavöarna]] och [[Australiens antarktiska territorium]]. == Internationella relationer och försvar == {{Huvudartikel|Australian Defence Force}} [[Fil:War memorial 01.jpg|miniatyr|250px|[[Australian War Memorial]] i [[Canberra]].]] Under de senaste årtiondena har Australiens internationella relationer präglats av ett nära samarbete med USA genom [[ANZUS|ANZUS-pakten]] och av en stark önskan att utveckla relationerna med Asien och Stilla havet, främst genom [[ASEAN]] och [[Pacific Islands Forum]]. År 2005 fick Australien ett inträdesmedlemskap i [[East Asia Summit]] (EAS) sedan man undertecknat ett avtal om vänskap och samarbete. Australien är en medlem av [[Samväldet]] (tidigare ''brittiska samväldet'') där möten mellan medlemsstaternas ledare skapar ett forum för samarbete. Man har intensivt arbetat för en ökad liberalisering inom internationell handel och ledde bildandet av [[Cairnsgruppen]] samt [[Asia-Pacific Economic Cooperation]] (APEC). Australien är en medlem av [[OECD]] och [[WTO]] och har där arbetat för framtagandet av ett flertal frihandelsavtal, senast ett frihandelsavtal mellan USA och Australien (AUSTFA) samt ett avtal om närmare ekonomiska relationer med [[Nya Zeeland]]. Australien förhandlar också om ett frihandelsavtal med [[Japan]] som man har nära ekonomiska förbindelser med.<ref>[http://www.mofa.go.jp/region/asia-paci/australia/index.html Japan-Australia Relations], www.mofa.go.jp</ref> Som ett av de grundande medlemmarna av [[Förenta nationerna]] har Australien arbetat energiskt för [[multilateralism]] tillsammans med främst [[Kanada]] och de [[Norden|nordiska staterna]], samtidigt som man upprätthåller ett internationellt hjälpprogram till ungefär 60 olika länder. I budgeten för 2005-06 fanns 2,5 miljarder [[Australisk dollar|dollar]] avsatt för hjälpinsatser.<ref name = "budget">Australian Government. (2005). [http://www.budget.gov.au/ Budget 2005–2006]</ref> Räknat i procent av BNP är detta mindre än vad som rekommenderas i FN:s [[Millenniemål]]. Australiens försvarsmakt, [[Australian Defence Force]] (ADF) består av [[Royal Australian Navy]] (RAN), [[Australian Army]] och [[Royal Australian Air Force]] (RAAF), med totalt omkring 51&nbsp;000 anställda.<ref name="military">Nation Master [http://www.nationmaster.com/red/country/as-australia/mil-military&all=1]</ref> Alla delar av Australiens försvarsmakt har deltaigt i olika fredsinsatser inom FN:s regi och regionalt (senast i [[Östtimor]], [[Salomonöarna]] och [[Sudan]]), katastrofinsatser och väpnade konflikter, inklusive [[Irakkriget|invasionen av Irak 2003]]. Regeringen utser en befälhavare över försvaret, ''Chief of the Defence Force'', från en av de tre försvarsgrenarna. För närvarande kommer befälhavaren från flygvapnet, Air Chief Marshal [[Angus Houston]]. Medan generalguvernören tekniskt sett är överbefälhavare över försvaret har han eller hon ingen aktiv roll i praktiken. Istället kontrolleras försvaret av den valda australiska regeringen.<ref>{{cite book |title=Australian Defence Almanac 2004–05 |last=Khosa |first=Raspal |year=2004 |publisher=[[Australian Strategic Policy Institute]] |location=Canberra|isbn= |page=4}} </ref> I budgeten 2006-07 spenderades 22 miljarder [[Australisk dollar|dollar]] på försvaret.<ref>Australian Department of Defence (2006).[http://www.defence.gov.au/budget/06-07/pbs/index.htm ''Portfolio Budget Statements 2006–07.'']Page 19.</ref> Australien placerades 2008 på 27:e plats på [[fredsindex]]et, främst på grund av närvaron i kriget i [[Afghanistan]].<ref>Everingham, Sara. [http://www.abc.net.au/news/stories/2008/05/21/2251569.htm Australia ranks 27th on peace index] (2008), www.abc.net.au Retrieved on 23 January 2008</ref> == Geografi och klimat == [[Fil:Australia-climate-map MJC01 sv.png|höger|miniatyr|250px|Klimatzoner i Australien.]] Australien har en landyta på 7&nbsp;617&nbsp;930 kvadratkilometer<ref name="Size">{{cite web | url = http://www.ga.gov.au/education/facts/dimensions/compare.htm | title = Australia's Size Compared | publisher = Geoscience Australia | accessdate = 2007-05-19 }}</ref> och ligger på den [[indoaustraliska plattan]]. Landet omges av [[Indiska oceanen]], [[Antarktiska oceanen]] och [[Stilla havet]] och separeras från Asien av [[Arafurahavet]] och [[Timorhavet]]. Australien har en kustlinje på totalt 34&nbsp;218&nbsp;kilometer (exklusive öar),<ref name="Coast">{{cite web | url = http://www.environment.gov.au/soe/2006/publications/drs/indicator/142/index.html | title = State of the Environment 2006 | publisher = Department of the Environment and Water Resources | accessdate = 2007-05-19 }}</ref> och gör anspråk på en ekonomisk zon på 8&nbsp;148&nbsp;250&nbsp;km², vilket inte inkluderar [[Australiensiska Antarktis]]. Det [[stora barriärrevet]], världens största [[korallrev]],<ref name = UNEP>{{cite web |author=UNEP World Conservation Monitoring Centre |year=1980 |title=Protected Areas and World Heritage - Great Barrier Reef World Heritage Area |url=http://sea.unep-wcmc.org/sites/wh/gbrmp.html |publisher=[[Department of the Environment and Heritage]] |accessdate=2007-05-19}}</ref> ligger inte långt från den nordöstra kusten och sträcker sig över 2&nbsp;000&nbsp;kilometer. [[Mount Augustus National Park|Mount Augustus]], världens största [[monolit]],<ref name="Monolith">{{cite web | url = http://www.smh.com.au/news/Western-Australia/Mount-Augustus/2005/02/17/1108500208314.html | title = Mount Augustus| publisher = The Sydney Morning Herald | accessdate = 2007-05-19 }}</ref> ligger i [[Western Australia]]. [[Mount Kosciuszko]] är fastlandets högsta berg, med en höjd på 2&nbsp;228&nbsp;meter över havet, men [[Mawson Peak]] i territoriet [[Heard- och McDonaldsöarna]] är högre, och sträcker sig 2&nbsp;745&nbsp;meter över havet. Bland Australiens mest kända klippformationer finns också [[Uluru]] (även känt som ''Ayers Rock'') i [[Northern Territory]]. Australiens röda sand är röd för att det finns så mycket malm och metaller i sanden, som har rostat. Större delen av Australien består av [[savann]] eller [[öken]], populärt kallat [[Outback]]. Australien är världens torraste och plattaste bebodda kontinent, och har de äldsta och minst bördiga jordarna. Bara sydöstra och sydvästra hörnen av kontinenten upplever ett tempererat klimat. Den största delen av befolkningen bor längs med den sydöstra kusten. Norra delen av landet, med ett tropiskt klimat, hyser [[regnskog]]ar, skogar, gräsmarker och öken. Landets klimat influeras kraftigt av havsströmmar, inklusive [[El Niño]], vilket skapar en periodisk torka och tropiska lågtryckssystem som skapar [[cyklon]]er över norra Australien.<ref>[http://www.theage.com.au/news/climate-watch/no-more-drought-its-a-permanent-dry/2007/09/06/1188783415754.html No more drought: it's a "permanent dry"]; [http://news.independent.co.uk/world/australasia/article2465960.ece Australia's epic drought: The situation is grim].</ref> [[Klimatförändring]] har blivit ett mycket uppmärksammat ämne i Australien under de senaste åren.<ref>[http://www.environment.gov.au/soe/2006/publications/commentaries/atmosphere/climate-change.html Atmosphere: Major issue: climate change], Australian State of the Environment Committee, 2006</ref> Mängden nederbörd har ökat under det senaste århundradet, både sett över hela landet och för samtliga fyra kvadranter.<ref>http://www.bom.gov.au/climate/change/rerain.shtml</ref> Trots detta har flera regioner och städer i Australien ständig vattenbrist på grund av tillväxt av befolkningen och lokal [[torka]].<ref>[http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/7361210.stm Saving Australia's water], BBC News, April 23, 2008</ref> {{commonsbilder|Kategori:Geography of Australia|Australiens geografi och klimat}} == Natur == [[Fil:Koala climbing tree.jpg|höger|miniatyr|250px|[[Koala]]n och [[eukalyptus]]en är ett typiskt par för den australiska floran och faunan.]] {{Huvudartikel|Australiens natur}} De mest utbredda naturtyperna i Australien är [[savann]] och [[öken]]. Därutöver finns också en stor variation av olika naturtyper av mindre omfattning, allt från alpina slätter till tropiska [[regnskog]]ar. På grund av kontinentens höga ålder, dess mycket varierande vädermönster, och dess långa geografiska isolering är mycket av Australiens flora och fauna unik och innehåller många mycket olika organismer. Runt 85% av blomväxterna, 84% av däggdjuren, mer än 45% av fåglarna och 89% av de kustnära fiskarna är [[endemisk]]a.<ref>{{cite web | url = http://www.deh.gov.au/biodiversity/about-biodiversity.html | title = About Biodiversity | accessdate = 2007-09-18 | publisher = Department of the Environment and Heritage | archiveurl = http://web.archive.org/web/20070205015628/www.environment.gov.au/biodiversity/about-biodiversity.html | archivedate = 2007-02-05 }} </ref> Australien har bland annat flest [[reptil]]arter av alla länder med totalt 755 arter.<ref>[http://www.press.uchicago.edu/Misc/Chicago/468283.html Lambertini, A Naturalist's Guide to the Tropics, excerpt<!-- bot-generated title -->] at www.press.uchicago.edu</ref> Många av Australiens ekologiska regioner, och arterna inom dessa regioner, hotas av mänsklig aktivitet och importerade växter och djur. Den federala ''Environment Protection and Biodiversity Conservation Act 1999''<ref>{{webbref | url = http://www.environment.gov.au/epbc/index.html | titel = Environment Protection and Biodiversity Conservation Act | utgivare = Australian Government, Department of the Environment, Water, Heritage and the Arts | hämtdatum = 2008-12-27 }} </ref> är ett antal lagar som tagits fram för att skydda hotade arter. Många naturreservat och skyddade områden har skapats för att skydda och bevara Australiens flora och fauna. De flesta av de australiska växterna är gröna året om och många är vana vid eld och torka, inklusive [[eukalyptus]]en och [[akacia]]n. Australien har ett stort antal endemiska [[baljväxt]]er som frodas i näringsfattig jord tack vare dess symbios med [[rhiozobia]]bakterien och [[mykorrhiza]]svampar. Välkänd australisk fauna inkluderar [[koala]]n, [[känguru]]n, [[vombat]]en och fåglar såsom [[emu]]n, [[kakadua]]n och andra papegojor samt [[kookaburra]]n. Australien är hem till flera av jordens giftigaste ormar.<ref>"Snake Bite", ''[http://www.avru.org/compendium/biogs/A000084b.htm The Australian Venom Compendium]''.</ref> [[Dingo]]n introducerades av austronesiska folkslag som handlade med aboriginer runt 4000 f.Kr.<ref name="savolainen2004">Savolainen, P. et al. 2004. A detailed picture of the origin of the Australian dingo, obtained from the study of mitochondrial DNA. ''Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America''. 101:12387–12390 PMID</ref> Många växter och djur dog ut efter det att människan slog sig ner i Australien, inklusive den [[australisk megafauna|australiska megafaunan]], och många fler dog ut efter att européerna slog sig ner i Australien, exempelvis [[pungvarg]]en.<ref name="NW">{{cite web |url=http://www.naturalworlds.org/thylacine/additional/persecution/image_6.htm |title=Additional Thylacine Topics: Persecution |publisher=The Thylacine Museum |year=2006|accessdaymonth=27 November |accessyear=2006}};</ref><ref>{{cite web |url=http://www.deh.gov.au/biodiversity/threatened/ts-day/index.html |title=National Threatened Species Day |publisher=Department of the Environment and Heritage, Australian Government |year=2006 |accessdaymonth=21 November |accessyear=2006}}</ref> {{Commonsbilder|Kategori:Nature of Australia|Australiens natur}} == Ekonomi == [[Fil:Kalgoorlie The Big Pit DSC04498.JPG|mini|Australien är en av världens stora [[guld]]producenter. Guldgruvan [[Super Pit gold mine|The Super Pit]] i [[Kalgoorlie]] är Australiens största [[dagbrott]] av guld.]] Australien använder sig av en framgångsrik västerländsk [[marknadsekonomi]], med en [[BNP]] per capita något högre än i [[Storbritannien]], [[Tyskland]] och [[Frankrike]]. Landets [[bruttonationalprodukt|BNP]] var 630 miljarder [[USD]] 2005, vilket motsvarar 30&nbsp;900 USD per capita.<ref name="dfat">{{webbref|url=http://www.dfat.gov.au/geo/fs/aust.pdf|författare=Australian Government Department of Foreign Affairs and Trade|publdatum=2006|titel=Australia fact sheet|hämtdatum=2006-08-17}}</ref> Landet placerades på tredje plats i [[Förenta nationerna]]s [[HDI]] för 2005, och på sjätte plats i [[The Economist]]s index över livskvalité, också denna 2005. På 1980-talet startade arbetarpartiet, lett av Australiens dåvarande premiärminister [[Bob Hawke]], en reform som gick ut på att låta den [[australisk dollar|australiska dollarn]] flyta fritt från och med 1983, tillsammans med en avreglering av det finansiella systemet.<ref>Macfarlane, I. J. (1998). [http://www.rba.gov.au/PublicationsAndResearch/Bulletin/bu_oct98/bu_1098_2.pdf Australian Monetary Policy in the Last Quarter of the Twentieth Century]. ''Reserve Bank of Australia Bulletin'', October</ref> [[John Howard|Howard-regeringen]] följde upp med mikroekonomiska reformer, inklusive en avreglering av arbetsmarknaden och en privatisering av statligt ägda företag, vilket märks främst inom den australiska [[telekom]]branschen.<ref>Parham, D. (2002). [http://www.pc.gov.au/research/confproc/mrrag/mrrag.pdf Microeconomic reforms and the revival in Australia’s growth in productivity and living standards]. ''Conference of Economists'', Adelaide, 1 October</ref> Skattesystemet reformerades i juli 2000 med införandet av en skatt på varor och tjänster på 10&nbsp;%.<ref>{{webbref | år = 1999 | url = http://www.austlii.edu.au/au/legis/cth/consol_act/antsasta1999402/ | titel = A NEW TAX SYSTEM (GOODS AND SERVICES TAX) ACT 1999 | verk = | utgivare = Commonwealth Consolidated Acts | hämtdatum = 2009-04-24 }}</ref> Den australiska ekonomin har inte lidit av [[recession]] sedan det tidiga 1990-talet, men i samband den [[Finanskrisen 2008–2009|globala finanskrisen]] förväntas landet gå in i recession under 2009.<ref>[http://www.iht.com/articles/ap/2009/01/19/business/AS-Australia-Economy.php Australia seen sliding into recession in 2009], International Herald Tribune, 19 januari, 2009</ref> I januari 2007 befann sig 10&nbsp;033&nbsp;480 i arbete med en öppen arbetslöshet på 4,6&nbsp;%.<ref>Australian Bureau of Statistics. Labour Force Australia. Cat#6202.0</ref> Ekonomins tjänstesektor, inklusive [[turism]], [[utbildning]] och finansiella tjänster, utgör 69&nbsp;% av landets BNP, medan jordbruket och olika naturresurser enbart utgör tre respektive fem procent av BNP, men står för en stor del av landets export.<ref>Department of Foreign Affairs and Trade (2003). ''Advancing the National Interest'', [http://www.dfat.gov.au/ani/appendix_one.pdf Appendix 1]</ref> Australiens största exportmarknader inkluderar [[Japan]], [[Kina]], [[USA]], [[Sydkorea]] och [[Nya Zeeland]].<ref name="Year Book 2005">Australian Bureau of Statistics. [http://www.abs.gov.au/ausstats/abs@.nsf/94713ad445ff1425ca25682000192af2/1a79e7ae231704f8ca256f720082feb9!OpenDocument Year Book Australia 2005]</ref> Den [[australisk dollar|australiska dollarn]] är valutan i Australien, inklusive [[Julön]], [[Kokosöarna]] och [[Norfolkön]], samt i de oberoende staterna [[Kiribati]], [[Nauru]] och [[Tuvalu]]. De största [[aktiebörs]]erna i Australien är [[Australian Securities Exchange]] och [[Sydney Futures Exchange]]. == Demografi == {| class="wikitable" align="right" style="margin-left:0.8em;margin-bottom:0.4em" ! colspan="3" | '''Befolkningsutveckling'''<ref>{{Cite web|url=http://populstat.info/Oceania/australc.htm|title=<!-- Do not remove the following capitalisation. This is the actual title of the page. See the citation for clarification! -->AUSTRALIA: population growth of the whole country|publisher=populstat.info|accessdate=2008-07-22}} Siffror tidigare än 1900 inkluderar inte ursprungsbefolkningen.</ref> |- ! År || Befolkning || Ökning |- | align="center" | 1788 || align="right" | 900 || align="center" |&nbsp;— |- | align="center" | 1800 || align="right" | 5&nbsp;200 || align="right" | 477,8% |- | align="center" | 1850 || align="right" | 405&nbsp;400 || align="right" | 7&nbsp;696,2% |- | align="center" | 1900 || align="right" | 3&nbsp;765&nbsp;300 || align="right" | 828,8% |- | align="center" | 1910 || align="right" | 4&nbsp;525&nbsp;100 || align="right" | 20,2% |- | align="center" | 1920 || align="right" | 5&nbsp;411&nbsp;000 || align="right" | 19,6% |- | align="center" | 1930 || align="right" | 6&nbsp;501&nbsp;000 || align="right" | 20,1% |- | align="center" | 1940 || align="right" | 7&nbsp;078&nbsp;000 || align="right" | 8,9% |- | align="center" | 1950 || align="right" | 8&nbsp;307&nbsp;000 || align="right" | 17,4% |- | align="center" | 1960 || align="right" | 10&nbsp;392&nbsp;000 || align="right" | 25,1% |- | align="center" | 1970 || align="right" | 12&nbsp;663&nbsp;000 || align="right" | 21,9% |- | align="center" | 1980 || align="right" | 14&nbsp;726&nbsp;000 || align="right" | 16,3% |- | align="center" | 1990 || align="right" | 17&nbsp;169&nbsp;000 || align="right" | 16,6% |- | align="center" | 2000 || align="right" | 19&nbsp;169&nbsp;100 || align="right" | 11,6% |- | align="center" | 2009 (uppsk.) || align="right" | 21&nbsp;620&nbsp;000 || align="right" | 12,8% |- |} Huvuddelen av Australiens 21,6 miljoner invånare härstammar från den koloniala tidens bosättare och därpå följande immigration från [[Europa]], främst från [[Storbritannien]] och [[Irland]]. Befolkningen har fyrdubblats sedan slutet på [[andra världskriget]],<ref>{{cite web | url = http://www.abs.gov.au/AUSSTATS/abs@.nsf/DetailsPage/3105.0.65.0012006?OpenDocument | title = 3105.0.65.001—Australian Historical Population Statistics, 2006 | accessdate = 2007-09-18 | date = 23 May 2006 | format = [[Microsoft Excel|XLS]] | publisher = [[Australian Bureau of Statistics]] | quote = Australian population: (1919) 5,080,912; (2006) 20,209,993 }} </ref> påskyndat av ett ambitiöst immigrationsprogram, vilket har inneburit att nästan var fjärde australier (23,1%) inte föddes i Australien.<ref name="Immigration">{{cite web | url = http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2698.htm | title = Background note: Australia| publisher = US Department of State| accessdate = 2007-05-19}}</ref> De flesta immigranterna är väl utbildade,<ref name="immig">[http://www.immi.gov.au/media/fact-sheets/20planning.htm Australian Immigration Fact Sheet]</ref> men till invandrarna hör även familjemedlemmar till arbetskraftinvandrare samt [[flykting]]ar.<ref name="immig"/> Av den fjärdedel som är födda i andra länder kommer de fem största grupperna från [[Storbritannien]], [[Nya Zealand]], [[Italien]], [[Vietnam]] och [[Kina]].<ref name="Year Book 2005" /><ref>[http://elecpress.monash.edu.au/pnp/free/pnpv7n4/v7n4_3price.pdf Australian Population: Ethnic Origins]</ref> Sedan policyn ''[[White Australia]]'' avskaffades 1973 har ett antal initiativ av staten genomförts för att uppmuntra samlevnad i samhället mellan olika raser i en ny policy baserad på [[mångkultur]].<ref>{{cite web | url = http://www.immi.gov.au/facts/06evolution.htm | title = The Evolution of Australia's Multicultural Policy | accessdate = 2007-09-18 | year = 2005 | publisher = Department of Immigration and Multicultural and Indigenous Affairs | archiveurl = http://web.archive.org/web/20060219130703/http://www.immi.gov.au/facts/06evolution.htm | archivedate = 2006-02-19 }} </ref> [[Fil:Surfers Paradise Beach Queensland.jpg|mini|vänster|Nästan tre fjärdedelar av australierna bor i storstäder och kustnära områden. Stranden är en viktig del av den australiska identiteten.<ref>[http://www.cultureandrecreation.gov.au/articles/beach/ The Beach], www.cultureandrecreation.gov.au. Hämtad 31 januari 2009</ref>]] Under 2008-2009 ökade Australien kraftigt sin invandring till ungefär 300&nbsp;000 per år, den högsta nivån sedan immigrationsmyndigheten bildades efter andra världskriget,<ref>[http://www.abc.net.au/lateline/content/2007/s2272014.htm Immigration intake to rise to 300,000], 11/06/2008</ref><ref>[http://www.news.com.au/story/0,23599,23714642-421,00.html 300,000 skilled workers needed - Evans] </ref> vilket kan jämföras med 131&nbsp;000 invandrare för 2006-2007.<ref>[http://www.minister.immi.gov.au/media/media-releases/2006/v06297.htm Settler numbers on the rise]</ref> Ursprungsbefolkningen, [[aboriginer]] från fastlandet och öbor på [[Torres Strait Islands]], var år 2001 totalt 410&nbsp;000 stor (2,2% av den totala befolkningen), vilket är en kraftig ökning från folkräkningen 1976 som visade på en ursprungsbefolkning på cirka 116&nbsp;000. Ursprungsbefolkningen har drabbats av en högre andel arbetslöshet och fängelsedomar, lägre nivåer av utbildning och en förväntad livslängd som är ungefär 17 år lägre än för den övriga befolkningen.<ref name="Year Book 2005" /> Precis som många andra utvecklade industriländer genomgår Australien en omvandling mot en allt äldre befolkning, med fler pensionärer och färre i arbetsför ålder. År 2004 var medelåldern i befolkningen 38,8 år.<ref>Parliament of Australia, Parliamentary Library (2005). [http://www.aph.gov.au/Library/pubs/rn/2004-05/05rn35.pdf Australia’s aging workforce]</ref> En stor del av australierna (759&nbsp;849 under 2002-2003) bor utanför Australien.<ref>Parliament of Australia, Senate (2005). [http://www.aph.gov.au/Senate/committee/legcon_ctte/expats03/ Inquiry into Australian Expatriates]</ref> === Språk === Australien har inget officiellt språk ''de jure'', men engelska anses vara det ''de facto'' officiella och nationella språket.<ref name=language>{{Cite web|url=http://www.immi.gov.au/media/publications/multicultural/confer/04/speech18b.htm|title=Pluralist Nations: Pluralist Language Policies?|work=1995 Global Cultural Diversity Conference Proceedings, Sydney|publisher=[[Department of Immigration and Citizenship (Australia)|Department of Immigration and Citizenship]]|accessdate=2009-01-11}} "English has no de jure status but it is so entrenched as the common language that it is de facto the official language as well as the national language."</ref> [[Australisk engelska]] är den lokala varianten av det engelska språket med ett eget uttal och vokabulär (vissa av dessa ord har senare överförts till andra varianter av engelskan). Lokala skillnader inom den australiska engelskan är dock mindre än för både brittisk och amerikansk engelska. Grammatik och stavning bygger till stor del på den brittiska engelskan. Enligt folkräkningen 2001 är engelska det enda språket som talas i hemmet för 80% av befolkningen. De därefter vanligaste språken är kinesiska (2,1%), italienska (1,9%) och grekiska (1,4%). En stor del av de sentida invandrarna är tvåspråkiga. Det anses ha funnits mellan 200 och 300 [[australiska språk]] innan den europeiska kolonisationen. Endast ungefär 70 av dessa språk har överlevt och samtliga utom 20 anses vara [[hotade språk|hotade]]. Olika australiska språk är idag första språk för ungefär 50 000 (0,25%) av befolkningen. Australien har ett eget [[teckenspråk]] benämnt [[auslan]] vilket är första språk för omkring 6&nbsp;500 döva. [[Fil:Barossa Valley South Australia.jpg|vänster|mini|Den vinproducerande dalen [[Barossa Valley]] i South Australia. Färre än 15% av australierna bor på landsbygden.]] === Religion === Australien har ingen [[statsreligion]]. I en undersökning 2006 ansåg sig 64% av australierna som kristna varav 26% som [[Romersk-katolska kyrkan|katolik]]er och 19% som [[anglikan]]er. 19% ansågs inte ha någon religion, till detta räknades [[sekulär humanism|humanism]], [[ateism]], [[agnosticism]] och [[rationalism]]. Ytterligare 12% svarade inte på frågan eller gav ett svar som inte kunde tolkas. Den snabbast växande och näst största religionen i Australien är [[buddism]], följt av [[hinduism]] och [[islam]]. Totalt bekände sig knappt 6% till icke kristna religioner.<ref name=religion>{{Cite web|url=http://www.abs.gov.au/AUSSTATS/abs@.nsf/bb8db737e2af84b8ca2571780015701e/636F496B2B943F12CA2573D200109DA9?opendocument|title=Cultural Diversity|work=1301.0 - Year Book Australia, 2008|publisher=[[Australian Bureau of Statistics]]|date=7 February 2008|accessdate=2009-01-23}} (See subsection titled "Religion")</ref> Undersökningar har visat på Australien som ett av de minst religiösa länderna, och religion anses inte som en viktig del av många australiers liv.<ref>Morris, Lindy. [http://www.smh.com.au/news/world-youth-day/gods-ok-its-just-the-religion-bit-we-dont-like/2008/07/10/1215658037568.html God's OK, it's just the religion bit we don't like] (2008), ''Sydney Morning Herald''. Retrieved on 5 January 2008.</ref> Som i många västerländska länder besöker få invånare gudstjänster och denna andel minskar.<ref>[http://www.ad2000.com.au/articles/2004/apr2004p3_1581.html National Church Life Survey: church-going declines further], www.ad2000.com.au. Retrieved on 5 January 2008.</ref> Under 2004 besökte i genomsnitt 1,5 miljoner (7,5% av befolkningen) veckogudstjänster.<ref>[http://www.ncls.org.au/default.aspx?docid=2250&track=82083 NCLS releases latest estimates of church attendance], National Church Life Survey, Media release, 28 February 2004</ref> === Utbildning === Skolbarn börjar sin utbildning när de är 5-6 år gamla och Australien har en allmän skolplikt på totalt 11 år, förutom South Australia och Tasmanien som har 10 år, vilket följs av 2 valfria år. Detta har lett till en andel läs- och skrivkunniga på 99%. [[PISA (utbildningsstudie)|PISA]] (''Programme for International Student Assessment''), koordinerat av [[OECD]], har rankat Australiens utbildning som den åttonde bästa av de 30 medlemmarna i OECD.<ref>[http://www.oecd.org/dataoecd/42/8/39700724.pdf OECD 42/8/39700724]</ref> Staten har finansiellt bidragit till grundandet av Australiens 38 universitet och även om flera privata universitet har etablerats mottar de flesta universiteten statlig finansiering. Det finns också ett system av yrkes- och fackutbildningar kallade ''TAFE Institutes''. Ungefär 58% av australierna i åldern 25 till 64 år har någon form av yrkes- eller universitetsutbildning.<ref name="Year Book 2005" /> Andelen utländska studenter i australiska universitet och högskolor är den högsta av alla OECD-länder.<ref>[http://www.ecs.org/html/offsite.asp?document=http%3A%2F%2Fwww%2Eoecd%2Eorg%2Fdataoecd%2F20%2F25%2F35345692%2Epdf Education at Glance 2005] by [[OECD]]: Percentage of foreign students in tertiary education.</ref> == Kultur == [[Fil:Aboriginal song and dance.jpg|mini|upright|Uppträdande av aboriginsk sång och dans på [[Australian National Maritime Museum]] i [[Sydney]].]] Sedan Australien koloniserades av britterna har kulturen grundat sig i den [[Anglo-Celtisk]]a, men företeelser av tydligt australiskt ursprung är framträdande, hämtade från landets miljö och usprungsbefolkning. Sedan mitten av 1900-talet har den australiska kulturen påverkats av den amerikanska, framförallt genom filmer och TV, samt av storskalig immigration från icke engelskspråkiga länder. === Musik === Musiken i Australien är, med undantag för urinvånarnas, västerländsk. [[AC/DC]], [[Architecture in Helsinki]], [[Cut Copy]], [[INXS]], [[Men at Work]], [[John Farnham]], [[Midnight Oil]], [[Nick Cave]],[[Savage Garden]], [[Wolfmother]], [[Silverchair]], [[Kylie Minogue]] och [[Airbourne]] kommer från Australien. Australien har också ett [[folkmusik]]arv, med kända sånger som [[Waltzing Matilda]] som till och med varit föreslagen som nationalsång. Australiens nationalsång heter Advance Australia fair. Men at Works hit ''[[Down Under]]'' från [[1983]] betraktas främst av den yngre generationen som en slags nationalsång. == Sport == [[Fil:Afl ruckwork.jpg|miniatyr|höger|upright|clear:both|[[Australisk fotboll]] spelades först i [[Victoria (Australien)|Victoria]] och är en mycket populär sport.]] Sport spelar en viktig roll i den australiska kulturen, vilket till viss del beror på ett klimat som främjar utomhusaktiviteter. 23,5% av befolkningen över 15 år deltar regelbundet i organiserade sportaktiviteter.<ref name="Year Book 2005">Australian Bureau of Statistics. [http://www.abs.gov.au/ausstats/abs@.nsf/94713ad445ff1425ca25682000192af2/1a79e7ae231704f8ca256f720082feb9!OpenDocument Year Book Australia 2005]</ref> På en internationell nivå har man framgångsrika lag inom bland annat [[cricket]], [[landhockey]], [[netball]], speedway och [[rugby]], samt har skickliga idrottare inom [[cykelsport|cykel]], [[rodd]] och [[simsport|simning]]. Bland Australiens mest kända idrottspersoner finns simmarna [[Dawn Fraser]] och [[Ian Thorpe]], löperskan [[Cathy Freeman]], tennisspelarna [[Ken Rosewall]], [[Samantha Stosur]] och [[Lleyton Hewitt]] samt cricketspelaren [[Donald Bradman]], vars slagsnitt har ansetts vara den statistiskt främsta bedriften inom samtliga större sporter.<ref name="Bigclaim">{{cite book|last=Hutchins|first=Brett|title=Don Bradman: Challenging the Myth|publisher=Cambridge University Press|year=2002|pages=21|isbn=0521823846}}</ref> Andra nationellt populära sporter inkluderar [[australisk fotboll]], [[hästkapplöpning]], [[fotboll]], [[segling]] och [[motorsport]]. Australien har deltagit i varje [[Olympiska spelen|Olympiska sommarspel]] under modern tid och samtliga [[Samväldesspelen|Samväldesspel]]. Australien var värd för [[Olympiska sommarspelen 1956]] i [[Melbourne]] och [[Olympiska sommarspelen 2000]] i [[Sydney]]. Andra stora idrottsevenemang är tennisturneringen [[Australian Open]] som spelas i början av varje år i [[Melbourne]] och Formel 1-tvälingen [[Australiens Grand Prix]]. == Världsarv == Se [[UNESCO:s världsarvslista#Australien|UNESCO:s världsarvslista]]. ==Internationella rankningar== {| class="wikitable" |- ! Organisation ! Undersökning ! Rankning |- | [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]'' | [http://www.heritage.org/index/Ranking.aspx Index of Economic Freedom 2009] | 3 av 179 |- | [[Reportrar utan gränser]] | [http://www.rsf.org/article.php3?id_article=29031 Pressfrihetsindex 2008] | 28 av 173 |- | [[Transparency International]] | [http://www.transparency.org/news_room/in_focus/2008/cpi2008/cpi_2008_table Korruptionsindex 2008] | 9 av 180 |- | [[United Nations Development Programme]] | [http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf Human Development Index 2006] | 4 av 179 |} == Referenser == === Noter === <references /> {{Region}} {{Bra artikelsymbol}} {{Navigeringsmallar Australien}} [[Kategori:Australien]] [[Kategori:Oceaniens länder]] [[Kategori:Samväldet]] [[Kategori:Tidigare brittiska kolonier]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] {{Link FA|de}} {{Link FA|en}} {{Link FA|af}} {{Link FA|sr}} {{Link FA|fa}} [[af:Australië]] [[als:Australien]] [[an:Australia]] [[ang:Australia]] [[ar:أستراليا]] [[arc:ܐܘܣܛܪܠܝܐ (ܐܬܪܐ)]] [[arz:اوستراليا]] [[ast:Australia]] [[az:Avstraliya (dövlət)]] [[ba:Австралия]] [[bar:Australien]] [[bat-smg:Australėjė]] [[be:Аўстралія]] [[be-x-old:Аўстралія]] [[bg:Австралия]] [[bi:Ostrelia]] [[bn:অস্ট্রেলিয়া]] [[bo:ཨོ་སེ་ཐེ་ལི་ཡ]] [[bpy:অস্ট্রেলিয়া]] [[br:Aostralia]] [[bs:Australija]] [[ca:Austràlia]] [[cdo:Ó̤-ciŭ]] [[ceb:Awstralya]] [[crh:Avstraliya]] [[cs:Austrálie]] [[cv:Австрали]] [[cy:Awstralia]] [[da:Australien]] [[de:Australien]] [[diq:Awıstralya]] [[dsb:Awstralska]] [[dv:އޮސްޓަރުލިޔާ]] [[dz:ཨས་ཊེཡེ་ལི་ཡ]] [[ee:Australia]] [[el:Αυστραλία]] [[en:Australia]] [[eo:Aŭstralio]] [[es:Australia]] [[et:Austraalia]] [[eu:Australia]] [[ext:Austrália]] [[fa:استرالیا]] [[fi:Australia]] [[fo:Avstralia]] [[fr:Australie]] [[frp:Ôstralie]] [[fur:Australie]] [[fy:Austraalje (lân)]] [[ga:An Astráil]] [[gan:澳大利亞]] [[gd:Astràilia]] [[gl:Australia]] [[gu:ઑસ્ટ્રેલિયા]] [[gv:Yn Austrail]] [[ha:Asturaliya]] [[hak:O-thai-li-â]] [[haw:‘Aukekulelia]] [[he:אוסטרליה]] [[hi:ऑस्ट्रेलिया]] [[hif:Australia]] [[hr:Australija]] [[hsb:Awstralska]] [[ht:Ostrali]] [[hu:Ausztrália]] [[hy:Ավստրալիա]] [[ia:Australia]] [[id:Australia]] [[ie:Australia]] [[ig:Australia]] [[io:Australia]] [[is:Ástralía]] [[it:Australia]] [[iu:ᐊᔅᑦᕌᓕᐊ/astraalia]] [[ja:オーストラリア]] [[jbo:sralygu'e]] [[jv:Australia]] [[ka:ავსტრალია]] [[kk:Аустралия]] [[kl:Australia]] [[km:អូស្ត្រាលី]] [[kn:ಆಸ್ಟ್ರೇಲಿಯ]] [[ko:오스트레일리아]] [[ku:Awistralya]] [[kv:Австралия]] [[kw:Ostrali]] [[ky:Австралия]] [[la:Australia]] [[lb:Australien]] [[li:Australië]] [[lij:Australia]] [[lmo:Australia]] [[lo:ປະເທດອົດສະຕາລີ]] [[lt:Australija]] [[lv:Austrālija]] [[mdf:Австралия]] [[mg:Aostralia]] [[mi:Ahitereiria]] [[mk:Австралија]] [[ml:ഓസ്ട്രേലിയ]] [[mn:Австрали]] [[mr:ऑस्ट्रेलिया]] [[ms:Australia]] [[mt:Awstralja]] [[my:ဩစတေးလျနိုင်ငံ]] [[na:Otereiriya]] [[nah:Australlān]] [[nds:Australien]] [[ne:अस्ट्रेलिया]] [[nl:Australië (land)]] [[nn:Australia]] [[no:Australia]] [[nov:Australia]] [[nrm:Australie]] [[oc:Austràlia]] [[om:Australia]] [[os:Австрали]] [[pa:ਆਸਟ੍ਰੇਲੀਆ]] [[pam:Australia]] [[pdc:Australie]] [[pih:Ostrielya]] [[pl:Australia]] [[pms:Australia]] [[pnt:Αυστραλία]] [[ps:آسټراليا]] [[pt:Austrália]] [[qu:Awstralya]] [[rm:Australia]] [[ro:Australia]] [[ru:Австралия]] [[sa:आस्ट्रेलिया]] [[sah:Аустралия]] [[scn:Australia]] [[sco:Australie]] [[se:Austrália]] [[sh:Australija]] [[simple:Australia]] [[sk:Austrália (štát)]] [[sl:Avstralija]] [[sm:Ausetalia]] [[sq:Australia]] [[sr:Аустралија]] [[stq:Australien (Lound)]] [[su:Australia]] [[sw:Australia]] [[szl:Australijo]] [[ta:ஆஸ்திரேலியா]] [[te:ఆస్ట్రేలియా]] [[tet:Austrália]] [[tg:Австралия]] [[th:ประเทศออสเตรเลีย]] [[tl:Australya]] [[tpi:Ostrelia]] [[tr:Avustralya]] [[tt:Австралия]] [[ty:Autereraria]] [[ug:ئاۋستىرالىيە]] [[uk:Австралійський Союз]] [[ur:آسٹریلیا]] [[uz:Avstraliya Hamjamiyati]] [[vec:Austrałia]] [[vi:Úc]] [[vls:Australië]] [[vo:Laustralän]] [[war:Australya]] [[wo:Óstraali]] [[wuu:澳大利亚]] [[yi:אויסטראליע]] [[yo:Australia]] [[za:Audaihleihya]] [[zea:Australië]] [[zh:澳大利亚]] [[zh-classical:澳大利亞]] [[zh-min-nan:Australia]] [[zh-yue:澳洲]] [[zu:I-Ostreliya]]

Tillbaka till Australien.