Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''Carl ''Arvid'' Gumælius''' (i [[Sveriges riksdag|riksdagen]] kallad "[[Gumaelius|Gumælius]] i [[Örebro]]"), född [[25 november]] [[1833]] i Örebro, död [[23 februari]] [[1908]] i [[Stockholm]], var en svensk [[publicist]], politiker och affärsman. Han var brorson till [[Wilhelm Gumælius]]. Arvid Gumælius anställdes efter studier vid [[Uppsala universitet]] i [[Televerket|telegrafverkets]] tjänst och var telegrafkommissarie i Örebro [[1856]]–[[1887]]. Parallellt med detta var han i princip oavbrutet under perioden [[1855]]–[[1881]] huvudredaktör för ''[[Nerikes Allehanda]]'', som genom hans energi och påpasslighet vann stor spridning och intog en inflytelserik ställning inom landsortspressen samt fick namn om sig att vara en god skola för tidningsmäns tekniska utbildning. Därjämte utgav han 1872–1889 en mycket spridd prisbillig [[veckotidning]], ''[[Allehanda för folket]]''. Han var utpräglat frisinnad och var livligt engagerad i stadens politiska liv, bland annat som ledamot i [[stadsfullmäktige]] [[1863]]–[[1866]] och [[1879]]–[[1882]] samt som ordförande i [[drätselkammaren]] [[1863]]. Han var [[riksdagsledamot]] i [[andra kammaren]] [[1870]]–[[1877]] och [[1882]]–[[1890]] för [[Örebro valkrets]], samt [[1891]]–[[1893]] för [[Stockholms kommuns valkrets|Stockholms stads valkrets]]. I riksdagen var han bland annat ledamot i [[bankoutskottet]] [[1873]]–[[1877]], [[1882]]–[[1887]] och [[1891]]–[[1893]]; han var också utskottets vice ordförande [[1873]]–[[1877]] samt [[1891]]–[[1893]]. Åren [[1870]]–[[1871]] tillhörde han det [[nyliberala partiet]], varefter han periodvis tillhörde [[lantmannapartiet]] eller betecknade sig som [[Politisk vilde|vänstervilde]]. Vid [[1886]] års riksdag anslöt han sig till [[Andra kammarens vänster|vänstern]], och riksdagarna [[1891]]–[[1893]] tillhörde han [[andra kammarens center]]. Arvid Gumælius deltog gärna i riksdagsdebatterna. Han var starkt engagerad i [[ekonomisk politik]] men också i andra ämnen, bland annat [[norrlandsfrågan]]. Han ägnade sig även med stor framgång åt affärsverksamhet. Han bragte till stånd den första svenska folkbanken, [[Örebro folkbank]], som öppnades 1867 och snart fick flera efterföljare. År 1887 trädde han i spetsen för det av honom grundade [[Allmänna livförsäkringsbolaget]], och kvarstod som dess chef till sin död. ==Källor== * ''Tvåkammarriksdagen 1867–1970'' (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 483 * {{ugglan}} {{DEFAULTSORT:Gumaelius, Arvid}} [[Kategori:Ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare]] [[Kategori:Svenska publicister]] [[Kategori:Svenska liberala politiker]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Födda 1833]] [[Kategori:Avlidna 1908]] {{Illustrationsbehov-person}}

Tillbaka till Arvid Gumælius.