Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''För andra personer med samma namn, se [[Anton Nilsson]]'' [[Bild:AntonNilson.jpg|thumb|200px|right|Anton Nilson under början av 1930-talet.]] '''Anton Nilson''', född [[11 november]] [[1887]] i [[Norra Sandby]], [[Kristianstads län]], död [[16 augusti]] [[1989]] i [[Enskede]], [[Stockholms län]], var en svensk [[socialist]] som bland annat deltog i det så kallade [[Amaltheadådet]] natten mellan den [[11 juli]] och den [[12 juli]] [[1908]]. ==Amaltheadådet== Sommaren [[1908]] strejkade hamnarbetarna i [[Malmö]] för bättre arbetsvillkor. [[Polis]] och [[militär]] kallades in för att upprätthålla ordningen samtidigt som [[arbetsgivare|arbetsgivarna]] kallade in brittiska [[strejkbrytare]] vilket ledde till ännu större spänningar och de arbetarna tog det som en stor provokation. De brittiska strejkbrytarna bodde tillfälligt på skeppet [[Amalthea]]. På natten mellan den [[11 juni]] och [[12 juni]] rodde Anton Nilson, medlem i [[Ungsocialisterna]], ut och satte en bomb på Amaltheas skrov. Bomben sprängdes vilket resulterade i att en brittisk strejkbrytare dog, samtidigt som 23 skadades. Anton Nilson dömdes till döden och hans två medhjälpare [[Algot Rosberg]] och [[Alfred Stern]], som precis som Anton var unga och arbetslösa medlemmar i Ungsocialisterna, dömdes till livstids [[straffarbete]] för dådet. Nilson benådades dock och fick straffet omvandlat till livstids straffarbete. Till en början var den folkliga opinionen och arbetarrörelsen starkt emot bombdådet. Opinionen vände dock i takt med att [[arbetarrörelsen]] växte sig starkare i Sverige. En massiv kampanj för att fria de dömda startades. Kampanjen fick stort internationellt genomslag och hundratals möten om de fängslade hölls bland annat i USA med [[Joe Hill]] i spetsen. I Sverige samlades 130&nbsp;000 namn in för att frige ungsocialisterna. Namnlistan lämnades in till [[högsta domstolen]]. Ett större fritagningsförsök skedde också [[1 maj]] [[1917]] då över 10&nbsp;000 arbetare tågade till det fängelse i [[Härnösand]], en stad som då hade ca 8&nbsp;000 invånare, där Anton Nilson satt fängslad. Vakter och soldater, beväpnade med [[kulspruta|kulsprutor]] och med order om att hellre skjuta Nilson än att låta honom fritas, var utposterade längs fängelsemuren. Det hela slutade med att demonstranterna fick ge upp och demonstrationen upplöstes. {{kb}} Till slut, i oktober [[1917]] beordrade den nytillträdda regeringen Edén-Branting att Anton Nilson skulle släppas, vilket var det första beslut som den nytillträdda koalitionsregeringen med [[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokrater]] och [[liberaler]] fattade. Detta beslut dämpade till viss del den sociala oro som hotade att brisera vid tidpunkten. Med stöd av bankiren [[Olof Aschberg]] kunde Nilson förverkliga sin dröm om att flyga; Aschberg köpte en plats för Nilson vid [[Thulins flygskola|Ljungbyheds flygskola]], där han genomgick en [[civil]] flygförarutbildning på ett [[Albatross]][[flygplan]] av [[Nils Kindberg]]. ==Ryska inbördeskriget== Efter att han medverkat vid ett möte i Malmö Folkets Park och hört [[Angelica Balabanoff]] berätta om [[Ryska inbördeskriget|kampen]] i Ryssland bestämde han sig för att delta i kriget. Balabanova ordnade ett visum till [[Petrograd]], men Nilson kunde inte erhålla något utresetillstånd från Sverige eftersom han vägrat värnplikt. Han kontaktade då personligen krigsministern [[Erik Nilson]], varefter hans utresetillstånd kom en vecka senare. 1918 infann han sig, efter en kort utbildning i ryska, i staden [[Gatjina]] för att tillträda en tjänst i [[Röda Armén]] som spaningsflygare. Under de strider som tog fart mellan [[Estland]] och [[Sovjetryssland]] förflyttades han till Torosina utanför [[Pskov]]. På sin flygchefs rekommendation blev han medlem i RKP (det allryska kommunistpartiet). Han nådde kaptens grad och var under en period tillförordnad chef för sin flygspanavdelning. För sina tjänster blev han bland annat belönad av [[Lev Trotskij]] med en skinnjacka som han dock inte kunde ta emot personligen eftersom han vid Trotskijs besök var förhindrad att närvara pågrund av tjänstgöring. Nilson hann däremot under sin tid i Ryssland träffa [[Lenin]] och skaka hand med [[Stalin]]. [[1921]], mitt under oroligheterna i revolutionen och inbördeskriget hjälpte han delar av [[Nobel]]-familjen att lämna [[Baku]] sedan de själva misslyckats med att lämna landet. Senare, när [[stalinism]]en växte sig starkare, flyttade Anton Nilson [[1926]] tillbaka till Sverige. Nilson såg [[Stalin]] som en förrädare till revolutionen och arbetarklassen och hävdade att han endast gjort [[Sovjetunionen]] till en [[polisstat]] som fängslade och förtryckte de verkliga socialisterna.<ref>Anton Nilson: ''Från Amalthea till ryska revolutionen''. Pogo Press 1980, s. 295. ISBN 91-7386-051-4 </ref> ==Senare liv== [[Bild:Anton1.jpg|thumb|250px|Anton Nilsons grav, utsmyckad i samband med 100-årsdagen av Amaltheasprängningen]] I Sverige blev Anton Nilson [[1931]] medlem i [[Socialistiska partiet (1934-1944)|Socialistiska partiet]] för att sedan, som många andra, lämna det för [[Vänstersocialistiska partiet]] när Socialistiska partiet tog ställning för [[Tyskland]] i andra världskriget. Nilson anslöt sig senare till [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] för att stanna kvar där i resten av sitt liv. Han var dock något sovjetvänlig, även om han hade kvar den starka kritiken mot det [[auktoritär]]a systemet. Anton Nilson blev 101 år gammal och var aktiv in i det sista, bl.a. med att berätta för yngre generationer om händelser i sitt växlingsrika liv. Anton Nilsson var också hedersmedlem i [[Offensiv]], den [[trotskistiska]] vänstern inom socialdemokratin, och motsatte sig uteslutningarna av Offensiv-medlemmar på slutet av 80-talet. ==Källor== *Gyllenhaal, Lars & Westberg, Lennart (2006): ''Svenskar i krig 1914-1945'', ISBN 91-85377-98-8, s 96-101 (Källa för Nilsons tid som flygare) ==Referenser== <references/> ==Se även== *[[Junikravallerna]] *[[Hunger- och militärdemonstrationerna 1917]] ==Externa länkar== {{wikiquote}} *[http://www.sr.se/laddahem/podradio/SR_sr_minnen_071129110027.mp3 Ladda hem poddradio i mp3-format från Sveriges Radio, där Anton Nilson i radioprogrammet 'Möte med Trotskij, Lenin och Stalin' från 1961 berättar om sina resor till Sovjetunionen under 1920-talet] *[http://offensiv.socialisterna.org/sv/731/analys/1084 Amaltheamannen Anton Nilson] *[http://www.socialisten.se/content/view/371/104/ Anton Nilson berättar själv om Amalthea] ==Film== ''Filmen om Anton Nilson. Till arbetarklassens barn.'' [[Maj Wechselmann]] 1980. {{DEFAULTSORT:Nilson, Anton}} [[Kategori:Födda 1887]] [[Kategori:Avlidna 1989]] [[Kategori:Personer inom svensk kommunism]] [[Kategori:Personer inom svensk arbetarrörelse]] [[Kategori:Svenska socialdemokrater]] [[Kategori:Hundraåringar]] [[Kategori:Svenska frivilligsoldater]] [[Kategori:Svenska flygare]] [[Kategori:Svenskar dömda för mord]] [[Kategori:Sovjetiska militärer]] [[Kategori:Män]] [[de:Anton Nilson]] [[en:Anton Nilson]] [[fi:Anton Nilson]] [[no:Anton Nilson]] [[ru:Нильсон, Антон]]

Tillbaka till Anton Nilson.