Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{grundämne| |namn=aluminium |tecken=Al |atomnr=13 |föreg-namn=[[magnesium]] |nästa-namn=[[kisel]] |föreg-i-serie=[[Bor|B]] |nästa-i-serie=[[Gallium|Ga]] |bild-periodiska-systemet=Al-TableImage.png |head-bgcolor=cccccc |kemisk-serie=övriga metaller |grupp=13 |period=3 |block=p |densitet=2700 |hårdhet=2,75 |utseende=silverfärgad |bild-utseende=Lingot aluminium.jpg |atommassa=26,981538 |atomradie=125 (118) |kovalent-radie=118 |van-der-Waal-radie= |elektronkonfig=[ [[Neon|Ne]] ]3s²3p¹ |e-minus=2,8,3 |oxidationstillstånd-oxid=3, ([[amfoterisk]]) |kristallstruktur=kubisk tätpackning (ccp) |tillstånd=fast |magnetiska egenskaper=[[paramagnetism|paramagnetisk]] |smältpunkt=933,47 [[Kelvin|K]] (660,33 [[Grad Celsius|°C]]) |kokpunkt=2792 K (2519 °C) |molvolym=10,00 |molpotens=-6 |ångbildningsvärme=293,4 |smältvärme=10,79 |ångtryck= 2,42 [[pascal|Pa]] |ljudhastighet=5100 |elektronegativitet=1,61 |värmekapacitet=900 |elektrisk-ledning=37,7&middot;10⁶ |värmeledning=237 |joniseringspot-1=577,5 |joniseringspot-2=1816,7 |joniseringspot-3=2744,8 |joniseringspot-4=11577 |joniseringspot-5=14842 |joniseringspot-6=18379 |joniseringspot-7=23326 |joniseringspot-8=27465 |joniseringspot-9=31853 |joniseringspot-10=38473 |isotoper= {{Grundämne/Isotop |isotop = <sup>26<sup>Al |förekomst = [[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]] |halveringstid = 7,17·10⁵ [[år]] |sönderfallstyp = [[elektroninfångning|ε]] |sönderfallsenergi = 4,004 [[mega|M]][[elektronvolt|eV]] |sönderfallsprodukt = ²⁶[[Magnesium|Mg]] }} {{Grundämne/Isotop |isotop = ²⁷Al |förekomst = 100% |stabil-neutroner = 14 }} }} '''Aluminium''' är [[grundämne]]t med atomnummer 13. Aluminium är en [[lättmetall]]. Det är den vanligaste metallen i [[jordskorpa]]n och det tredje vanligaste grundämnet på [[jorden]] efter syre och kisel. ==Framställning av aluminium== Aluminium framställs av [[bauxit]], som innehåller mellan 50 och 60 % aluminiumoxid. Först tas ren aluminiumoxid fram genom en kemisk process. Aluminiumoxiden löses upp och elektrolyseras vid hög värme, så kallad smältelektrolys, i en speciell ugn. Ren, smält aluminium samlas på elektrolysugnens botten, varifrån den tappas. Denna process är oerhört energikrävande. När man framställer aluminium av aluminiumskrot (till exempel av ölburkar) behövs endast 5 % av den [[energi]] som går åt för tillverkning av aluminium ur bauxit. Bauxit bryts i [[Ghana]], [[Indonesien]], [[Jamaica]], [[Ryssland]] och [[Surinam]]. Smältverk finns i [[Australien]], [[Brasilien]], [[Kanada]], [[Norge]], Ryssland och [[USA]]. ==Fysiska egenskaper== Aluminium är en mjuk lättmetall som är silvrig till grå i färgen. Den är en mycket god ledare för både värme och elektricitet men är inte ferromagnetisk. Ren aluminium har en [[sträckgräns]] på 7-11 [[Pascal|MPa]] medan legeringar har en sträckgräns på 200-600 MPa. Densiteten och [[elasticitetsmodul]]en är en tredjedel av [[stål]]s. Det är [[duktilitet|duktilt]] och kan med fördel berbetas genom skärande bearbetning, [[gjutning]] och [[Extruder|strängpressning]]. Aluminiumatomerna är ordnade i ett ytcentrerat kubiskt gitter (FCC). Forskning i början på nittiotalet pekade på att aluminium vid större intag kan leda till [[Alzheimers sjukdom]], vilket har resulterat i diskussioner om huruvida aluminium-kastruller är den bakomliggande orsaken. ==Korrosion== Aluminium räknas ofta som en icke [[korrosion|korroderande]] metall men felaktigen så. Aluminium korroderar men bildar mellan pH 4 och 9 en passiv [[oxid]]film som skyddar materialet. Utanför detta intervall korroderar aluminium fort. [[Legering]]ar korroderar fortare än rent aluminium och fortast korroderar aluminium när det innehåller koppar. Dock klarar aluminium av att vara i svavelsyra, nitrat och ättiksyra tack vare att det antingen bildas en passiv oxidfilm eller acetater som isolerar aluminiumet från oxidationsmedlet. Vid kontakt med andra metaller kan korrosion uppstå, om miljön är fuktig eller om den skyddande oxidytan nöts bort på grund av friktion. Detta gäller till exempel vid kontakt med koppar och järn. ==Användningsområden== *[[Burk]]ar för dryckesvaror *[[Flygplan]]skroppar *[[Fälg]]ar *Färgämne i livsmedel, E 173 *Förångare, till exempel Ispinnen [[Octopus Energi AB]] *[[båtbyggnad|Båt]]ar *[[Motor]]er *[[Fasad]]- och [[tak]]plåt *Alla sorters konstruktioner och möbler * Matfolie (aluminiumfolie) * Används vid pyrotekniska produkter såsom [[blixtljuspulver]] * Bränsle i booster-raketer till rymdfärjor *[[Maskin]]er * Ytskikt på tablettkartor/medicin ==Historia== 1808 undersökte [[Humphry Davy]] bergarten [[alun]] och kom fram till att den innehöll en okänd metall som han inte lyckades renframställa. 1825 blandade [[Hans Christian Ørsted]] kalium[[amalgam]] med vattenfri [[aluminiumklorid]] och fick fram en metall. Två år senare gjorde [[Friedrich Wöhler]] om experimentet och kom fram till att det var metalliskt [[kalium]]. Han prövade att byta ut kaliumamalgamet mot rent kalium och fick då fram rent aluminium. Eftersom metallen var så svår att renframställa var den dyrare än guld. [[Napoleon III]] lär ha haft aluminiumtallrikar till speciellt fina gäster. Priset sjönk efter 1859 när man lyckades ersätta det dyra kaliumet med billigare [[natrium]]. 1884 var världens största aluminiumstycke [[Washingtonmonumentet]]s 2,85 kg tunga spets och kostade lika mycket som 100 dagars lön för en arbetare. Innan monumentet hann invigas hade priset kollapsat, 1886 uppfann Charles Martin Hall i USA och Paul Héroult i Frankrike oberoende av varandra den nuvarande metoden för aluminiumframställning. ==Referenser== *Mattson, Nyborg, Nylund och Olefjord: ''Materialteknik - Korrosion'' (1998), Institutionen för metalliska konstruktionsmaterial, [[Chalmers tekniska högskola]], [[Göteborg]] ==Se även== *[[Periodiska systemet]] *[[Aluminiumsulfid]] ==Externa länkar== {{Commons|Aluminium}} [[Kategori:Grundämnen]] [[Kategori:Livsmedelsfärgämnen]] [[Kategori:Rilpedia:Basartiklar]] {{Link FA|es}} [[af:Aluminium]] [[an:Aluminio]] [[ar:ألومنيوم]] [[ast:Aluminiu]] [[az:Alüminium]] [[bat-smg:Aliomėnis]] [[be:Алюміній]] [[bg:Алуминий]] [[bn:অ্যালুমিনিয়াম]] [[br:Aluminiom]] [[bs:Aluminijum]] [[ca:Alumini]] [[co:Alluminiu]] [[cs:Hliník]] [[cv:Алюмини]] [[cy:Alwminiwm]] [[da:Aluminium]] [[de:Aluminium]] [[el:Αργίλιο]] [[en:Aluminium]] [[eo:Aluminio]] [[es:Aluminio]] [[et:Alumiinium]] [[eu:Aluminio]] [[fa:آلومینیم]] [[fi:Alumiini]] [[fr:Aluminium]] [[fur:Alumini]] [[fy:Aluminium]] [[ga:Alúmanam]] [[gd:Almain]] [[gl:Aluminio]] [[gv:Ollymin]] [[hak:Lî (鋁)]] [[haw:‘Aluminuma]] [[he:אלומיניום]] [[hi:एलुमिनियम]] [[hr:Aluminij]] [[ht:Aliminyòm]] [[hu:Alumínium]] [[hy:Ալյումին]] [[ia:Aluminium]] [[id:Aluminium]] [[io:Aluminio]] [[is:Ál]] [[it:Alluminio]] [[ja:アルミニウム]] [[jbo:jinmrmalume]] [[jv:Alumunium]] [[kn:ಅಲ್ಯೂಮಿನಿಯಮ್]] [[ko:알루미늄]] [[ksh:Allu]] [[ku:Bafûn]] [[la:Aluminium]] [[lb:Aluminium]] [[lij:Alluminio]] [[lt:Aliuminis]] [[lv:Alumīnijs]] [[mk:Алуминиум]] [[ml:അലൂമിനിയം]] [[mn:Хөнгөн цагаан]] [[mr:ऍल्युमिनियम]] [[ms:Aluminium]] [[myv:Люм]] [[nds:Aluminium]] [[nl:Aluminium]] [[nn:Aluminium]] [[no:Aluminium]] [[nov:Aluminie]] [[oc:Alumini]] [[pam:Aluminiu]] [[pl:Glin]] [[pt:Alumínio]] [[qu:Ch'aqu q'illay]] [[ro:Aluminiu]] [[ru:Алюминий]] [[sah:Алүминиум]] [[scn:Alluminiu]] [[sh:Aluminijum]] [[simple:Aluminium]] [[sk:Hliník]] [[sl:Aluminij]] [[sr:Алуминијум]] [[stq:Aluminium]] [[sw:Alumini]] [[ta:அலுமினியம்]] [[te:అల్యూమినియం]] [[tg:Алюминий]] [[th:อะลูมิเนียม]] [[tr:Alüminyum]] [[uk:Алюміній]] [[uz:Aluminiy]] [[vi:Nhôm]] [[yo:Aluminiọmu]] [[zh:铝]] [[zh-min-nan:Al (goân-sò͘)]] [[zh-yue:鋁]]

Tillbaka till Aluminium.