Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.basedon.wpsv}}</noinclude> {{rpsv.pseudoimage|LocationAfrica.png|thumb|right|Afrika på världskartan}} '''Afrika''' är en [[världsdel]] som huvudsakligen utgörs av [[jorden]]s näst största [[kontinent]], både vad gäller [[area]] och [[folkmängd]], efter [[Asien]]. Med världsdelens öar inräknade mäter Afrika 30 244 050 km² vilket motsvarar 20,3 % av jordens landmassa eller cirka 6 % av jordens totala area. Omkring 22 miljoner km² av dessa ligger i [[tropikerna]] vilket gör den afrikanska kontinenten till världens varmaste kontinent. I Afrika bor mer än 900 miljoner människor – en sjundedel av jordens befolkning. Dess längd i nordlig-sydlig riktning är omkring 8 000 km och dess största bredd omkring 7 800 km. == Etymologi == Ordet "Afrikas" [[etymologi]]ska bakgrund är dunkel, och ordet har dessutom haft olika betydelse under olika [[epok]]er. I äldre tider kallades allt land väster om [[Egypten]] för ”[[Libyen]]”. Enligt den [[grekisk]]a historieskrivaren [[Herodotos]] berättelse seglade [[fenicisk]]a sjömän på uppdrag av den egyptiska kungen Neko runt Libyen d.v.s. [[kontinent]]en Afrika redan omkring 600 f.Kr. När [[Romerska riket|romarna]] först använde termen ''[[Africa terra]]'' avsåg de före [[andra puniska kriget]] endast trakten kring [[Karthago]], dvs motsvarande ungefär dagens Tunisien där själva staden Karthago låg samt stora delar av Libyen och Algeriet. Romarna uppfattade först [[Egypten]] som en del av [[Asien]], och det var först geografen [[Klaudios Ptolemaios|Ptolemaios]] som drog gränsen vid [[Suez]]. Under kejsartiden kom ''Africa'' att avse hela det området romarna kände till av kontinenten, och allt eftersom européerna har upptäckt mer och mer av kontinenten har termen avsett ett allt större område. Namnet ska ha avsett "landet där ''afri''" (singularis: ''Afer'') bodde. ''Afer'' avsåg namnet på ett folk som kan motsvara dagens [[berber]]. Ordet ''afer'' kan; * härstamma från [[fenikiska]]ns ''´afar'' – damm, stof. * syfta på stammen [[Afridi]] som levde i norra Afrika kring Karthago (jämför ovan). * komma av [[grekiska]]ns ''phrike''. Historikern [[Leo Africanus]] knöt termen till [[grekiska]]ns ''phrike'', (φρικε, kall och hemsk). Prefixet ''a'' negerar denna betydelse och ''aphrike'' betyder isåfall "utan kyla och andra hemskheter". I grekiskan byttes dock "ph" ut till "f" under det första århundradet e.Kr. och detta etymologiska ursprung har därför ifrågasatts. * komma från [[latin]]ets ''aprica'', solig. == Geografi == {{Huvudartikel|Afrikas geografi}} {{rpsv.pseudoimage|Africa satellite orthographic.jpg|thumb|Satellitbild över Afrika}} <noinclude>{{rpsv.basedon.wpsv}}</noinclude> Afrika är namnet på den största av de södra [[kontinent]]er som skjuter ut från [[jorden]]s stora landmassa på det norra halvklotet. Geologiskt är Afrika i huvudsak uppbyggd av [[urberg]]. Inom sina anmärkningsvärt regelbundna kuster rymmer den en total yta på omkring 30 244 050 km² inklusive öarna. Afrika åtskiljs från [[Europa]] av [[Medelhavet]] och förenas med [[Asien]] i sitt nordöstra hörn genom [[näs]]et vid [[Suez]], omkring 130 km i bredd. Omkring 8 000 km skiljer den nordligaste punkten, [[Ras ben Sakka]] i [[Marocko]], från dess sydligaste, [[Kap Agulhas]] i [[Sydafrika]]. Från [[Kap Verde]], dess västligasta punkt, till [[Ras Hafun]] i [[Somalia]] är det omkring 7 400 km. Afrikas kuster mäter omkring 28 000 km (1 km kust på 1 057 km²) varav [[Medelhavet]] står för 5 400 km, [[Atlanten]] 11 000 km, [[Indiska oceanen]] 8 700 km och [[Röda havet]] 2 900 km, och avsaknaden av djupare [[bukt]]er och betydande [[halvö]]ar blir uppenbar om man jämför med Europas 9 700 000 km² som omgärdas av 32 000 km kust (1 km kust på 278 km² land), eller för det [[fjord]]rika [[Norge]], där motsvarande siffra 385 000 km² land och en kuststräcka på 20 000 km (1 km kust per 19 km² land). Afrikas genomsnittliga höjd över havet är omkring 600 m, vilket motsvarar de båda amerikanska kontinenternas höjd men är lägre än den asiatiska på omkring 950 m. Jämfört med de andra kontinenterna utmärker sig Afrika med en liten andel landområden på mycket hög respektive mycket låg höjd. Landområdena under 180 [[möh]] upptar en osedvanligt liten del av den totala landmassan, och även de högsta delarna, som är betydligt lägre än motsvarande i Asien, utgörs av isolerade berg och bergkedjor. Generellt ligger de högre [[platå]]erna i öst och söder och de lägre delarna åt väst och norr och med en linje från ungefär vid [[Röda havet]]s mitt till [[Kongofloden]]s mynning kan kontinenten delas upp i ett lågland i norr och ett högland i söder. Man kan således dela upp Afrika i fyra övergripande landområden: #Slättlanden vid kusterna – ofta med [[mangroveträsk]] insprängda – når aldrig långt in från kusterna utom vid vattendragens nedre delar. Slamrika slättland finns egentligen bara vid de större flodernas deltan, och annars utgör kustområdena det lägsta steget i en serie terrasser som bildar stigningen upp till de inre platåerna. #[[Atlasbergen]] i norr som ligger isolerat av [[Sahara]]öknen som bitvis ligger under havsnivån. #De södra och östra höglanden som ligger på mellan 600-1 000 möh. #De nordliga och västra slättlanden, inklusive Sahara, som kantas och genomfars av stråk med högra landområden, men i allmänhet håller sig under 600 möh. Skog täcker cirka en femtedel av Afrikas yta. Hela Afrika har ett [[tropiskt klimat|tropiskt]] eller [[subtropiskt klimat]]. == Historia == {{Huvudartikel|Afrikas historia}} {{rpsv.pseudoimage|Afryka 1890.jpg|thumb|Politisk karta över Afrika från 1890.}} <noinclude>{{rpsv.basedon.wpsv}}</noinclude> En del tror att den första mänskliga migrationen skedde från Afrika. Ut från kontinenten men även inom Afrikas kuster, försöker man spåra detta [[lingvistisk]]t, kulturellt och genom datoranalyser av [[genetik|genetiskt]] material. Men, det är förstås många fakta som är okända och många tolkningar som är otillfredställande. En av de mest oseriösa tolkningarna man gjort är att människans ursprung började någonstans i [[Östafrika]]. Detta grundas bl a på att man hittade skelett som [[datering|datera]]des till två miljoner år i [[Etiopien]] (se här för problem med [[datering]]ar). Skelettet kallades [[Australopithecus_afarensis|Lucy]]. Men detta skelett ser ut som skelett hos nu levande dvärgschimpanser och var förmodligen en "Luke", dvs en hane. En snabb studie visar att det förmodligen är större skillnad i skelettens uppbyggnad mellan olika hundraser, än mellan "Lucy" och nu levande dvärgschimpanser. === Tidigare civilisationer och handel === Lingvistiska spår tyder på att [[Bantu]]folk emigrerade från [[Västafrika]] in i [[khoisan]]folkets (de som tidigare kalldes [[bushmen]] och [[hottentot]]er) område och undanträngde dem. Bantufolken använde en uppsättning grödor, bland annat [[kassava]] och [[jams]], som var mer lämpade för jordbruk i det [[tropik|tropiska]] Afrika, och med sitt jordbruk kunde bantu försörja en betydligt större befolkningsmängd än de undanträngde jägare eller samlare. Bantufolkens traditionella bosättningsområde sträcker sig från [[Sahara|Saharaöknen]] till de [[Tempererat klimat|tempererade regionerna]] i söder. Historiskt har deras vapen varit spjut, sköld, pil och båge. Det för [[khoisanspråk]]ens karaktäristiska klickljuden återfinns i [[nguni]]- och [[bantu]]språk som till exempel [[xhosa]] och [[zulu]]. Khoisanspråken talas idag främst av utspridda minoritetsgrupper i södra Afrika i länderna kring [[Kalahariöknen]]. Afrika söder om Sahara har bestått olika stater och riken, mindre stadsstater samt [[stam]]mar och [[klan]]er. Den forna egyptiska riket, är en av världens äldsta stater, och den mest kända av de äldre afrikanska [[civilisation]]erna. Det fanns även statsbildningar i [[Nubien]], [[Ghana]], [[Timbuktu]], [[Kanem-Bornu|Kanem-Bornu]] och i nuvarande [[Zimbabwe]]. [[Nordafrika]] kom från och med 600-talet under arabiskt inflytande – en tid av kulturell blomstring – och med kamelens hjälp spreds [[Islam]] och den arabiska kulturen genom Sahara och vidare söderut. Arabiska och persiska handelsmän spred likaså Islam längs med den östafrikanska kusten parallellt med en omfattande svart slavhandel. Detta östafrikanska handelsutbyte med araber och persier sträckte sig ända bort till Java, därmed den etniska, kulturella och språkliga mångfalden på Östafrikas kust, [[Madagaskar]] och [[Komorerna]]. === Arabvärlden och Europa utforskar kontinenten === Det arabiska intresset för Afrika går långt tillbaka, men handel med slavar från centra som Lamu och Zanzibar vid östkusten har pågått åtminstone sedan senare delen av 1000-talet e Kr. De miljoner slavar som exporterades till arabvärlden och österut finns dock inte kvar idag som etnisk grupp där, till skillnad från Västindien och Amerika. Vart de tog vägen är ett mysterium än idag. Slavhandel med svarta pågår fortfarande i vissa arabländer, till exempel Sudan.<ref>[http://www.hrw.org/backgrounder/africa/sudanupdate.htm Human Rights Watch] [http://news.bbc.co.uk/2/hi/programmes/this_world/6458377.stm BBC World] </ref> Under [[1300-talet]] började vissa europeiska handelsexpeditioner få kontakt med Nord- och Västafrika. Från 1500-talets mitt fram till förbudet mot slavhandel i Storbritanninens parlament 1807, som kom att få full kraft först något årtionde senare, handlades slavar från lokala stamledare i främst Väst- och Centralafrika. Flera miljoner afrikaner såldes på detta vis som slavar till främst de Europeiska kolonierna i Amerika. Tidiga kolonisatörer var [[araber]], [[Portugal|portugiser]] och [[Spanien|spanjorer]]. Därefter kom [[England|engelsmän]], [[Frankrike|fransmän]], [[Holland|holländare]], [[Danmark|danskar]], [[Sverige|svenskar]], [[Belgien|belgier]] och [[Tyskland|tyskar]]. {{bidrag saknas}} === Koloniseringen === Från slutet av 1000-talet koloniserade Arabiska köpmän den afrikanska östkusten. Holländarna koloniserade på 1600-talet den då relativt folktomma södra udden av Afrika. Portugiserna grundade flera kolonier i västra afrika och vid nuvarande Mocambique. I mitten av [[1800-talet]] leddes flera expeditioner in i de centrala delarna av Afrika, bland annat av Livingstone och Speke, men också den svenske upptäctksresanden Andersson. Denna kolonisering förändrade i grunden det eknomiska livet på kontinenten, och innebar i flera fall ensidig export av naturresurser. [[Leopold II av Belgien|Kung Leopold]]s rovdrift på sin privata koloni [[Kongostaten]] är ökänd och kostade miljontals afrikanska liv. Flertalet kolonier erhöll [[självständighet]] under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Avkoloniseringen resulterade i flertalet fall med katastrof, där diktatur och etnisk rensning vanligen blev följden, t ex i Rhodesia (nuvarande Zimbabwe), Rwanda, Uganda, Nigeria m fl stater. {{bidrag saknas}} == Politik == {{Huvudartikel|Afrikas politik}} === Prekoloniala Afrika === {{bidrag saknas}} === Kolonialafrika === {{bidrag saknas}} === Postkoloniala Afrika === Afrikas politik har i hög grad präglats av diktatur, statskupper och brist på [[mänskliga rättigheter]]. [[Nation]]erna i Afrika har ofta visat sig vara instabila [[stat]]er som efter självständigheten hemsökts av korruption, våldsamma [[statskupp]]er, [[despotism]] och [[dikatur|militärdiktaturer]]. Under perioden [[1960]]-[[1989]] genomfördes över 70 kupper och 13 [[mord]] på [[president]]er. Under det [[kalla kriget]] kämpade [[USA]] och [[Sovjetunionen]] om makten i Afrika, och tillsammans med länder som [[Frankrike]] och [[Kuba]], stödde de aktivt diktaturer och iscensatte de flera av dessa kupper och illgärningar mot demokratiskt valda regeringar. Enligt en spridd uppfattning beror många [[militär]]a konflikter om [[territorium|territorier]] och [[gräns]]er under Afrikas moderna historia på de gränser från kolonial tid som huvudsakligen drogs upp efter [[Kongokonferensen]], men detta kan inte visas eftersom något jämförelseområde inte finns. Konflikter i Afrika har ofta drivits av tillgången till kontinentens rika [[råvara|råvarutillgångar]] – [[diamant]]er och [[metall]]er som [[guld]], [[platina]], [[uran]] och [[koppar]]. Korruption och havererade politiska program har lett till utbredd [[undernäring]] och undermålig infrastruktur orsakar alljämt brist på mat och rent vatten. Sanitetsproblemen har också orsakat en akut spridning av bland annat [[HIV]]-viruset som leder till [[sjukdom]]en [[AIDS]]. Trots nöd och umbäranden finns vissa positiva tecken – [[demokrati|demokratiskt]] valda [[regering]]ar växer i antal även om de inte utgör någon majoritet ännu. Genom påtryckningar från till exempel [[Internationella valutafonden]] (IMF) har många afrikanska stater lyckats vända en nedåtgående ekonomisk spiral som varat i flera decennier till en positiv tillväxt. Om man beaktar IMF:s katastrofala misslyckanden i länder som [[Argentina]] och [[Filippinerna]] är det dock oklart i vilken omfattning dessa konventionella ekonomiska kriterier ger en rättvis bild av vad Afrika faktiskt behöver. De afrikanska ledarna har i olika omgångar sökt former för samarbete sinsemellan. Hittills har dock detta inte lyckats särskilt väl. Under [[inbördeskrig]]et i [[Kongo-Kinshasa|Kongo]] var det grannstaterna som spädde på konflikten snarare än utomafrikanska stater, och motivet var främst att skaffa kortsiktiga vinster genom att utvinna diamanter och andra mineraler. Antalet döda i konflikten har uppskattats till 3,5 miljoner under en femårsperiod. De politiska samarbetsorganisationer man skapat har inte kunnat leva upp till förväntningarna. Organisationen för afrikansk enighet (OAU 1963-2002) kallades t ex diktatorsklubben för dess tendens att alltid stödja de sittande politiska ledarna och ägna väldigt lite energi åt att främja den vanlige afrikanens mänskliga rättigheter. 2002 skapades i stället ''[[Afrikanska unionen]]'', som är tänkt att underlätta ett framtida samarbete mellan kontinentens stater. Hittills har denna organisation inte klarat att hantera till exempel utrotningskriget i Darfur-provinsen i Sudan, där en arabisk statsledning tillåtit slakt på hundratusentals av bantubefolkningen i sydväst. En avgörande skillnad mellan såväl OAU som AU å ena sidan och EU å den andra, är att EU startades av en grupp länder som satte demokrati och mänskliga rättigheter i fokus för den egna politiken, och som krävt detta av tillkommande medlemsstater. OAU och AU har från början i stället varit territoriellt inriktade, och visserligen haft demokrati och mänskliga rättgheter som skrivelser i sina stadgar, men ytterst sällan satt kraft bakom dessa ord. På så sätt liknar AU mer FN än EU. == Ekonomi == {{Huvudartikel|Afrikas ekonomi}} {{rpsv.pseudoimage|Bakweri cocoyam farmer from Cameroon.jpg|250px|thumb|Jordbrukare på ett cocoyamfält i Kamerun}} Afrikas ekonomi omfattar ungefär 887 miljoner människor i 54 olika stater ([[Juli 2005]]). Afrika är världens fattigaste kontinet, och den är, i medeltal, fattigare än den var för 25 år sedan. På [[FN]]:s Human Development Report från [[2003]] (som rankade världens 175 länder enligt en rad kriterier) var plats mellan 151 och 175 intagna av länder i Afrika. Det finns dock länder som lyckas bra ekonomiskt, bland andra [[Botswana]], [[Ghana]] och [[Sydafrika]]. Sydafrika har en väl fungerande inhemsk aktiehandel och har stora naturtillgångar i bland annat [[guld]] och [[diamanter]] och ett väl fungerande rättsväsen. Det finns i Sydafrika även tillgång till investeringskapital, stora marknader och utbildad arbetskraft. Det finns även andra afrikanska länder, exempelvis [[Egypten]], som länge haft en väl fungerande handelssektor och ekonomi. Kontinentens kust mot [[Atlanten]] återfinns stora fyndigheter av [[Petroleum|olja]]. I [[Nigeria]] finns en av världens mest betydande oljereserver och landets ekonomi är bland de snabbast växande i världen. Afrikas jordbruk sysselsätter drygt hälften av Afrikas befolkning och är den viktigaste näringen. Cirka 6 % av världsdelens yta är uppodlad, mest i savannområdena. I stora delar av de brukningsbara områdena är jordens bördighet ganska låg. De bästa jordarna återfinns i begränsade höglandsområden som i till exempel [[Kamerun]] och [[Östafrika]]. == Demografi == {{Huvudartikel|Afrikas demografi}} Människan, ''[[Homo sapiens|Homo sapiens sapiens]]'', antas härstamma från Afrika och spred sig sen härifrån till de omgivande kontinenterna. Den svarta befolkningen söder om Sahara tillhör den ursprungliga befolkningen som hela tiden levat i Afrika. Norr om Sahara präglar samröret med övriga [[Medelhavet|Medelhavsområdet]] och inte minst s.v. [[Asien]] både befolkning, språk och kultur. På ön [[Madagaskar]], som var obebott under lång tid, härstammar majoriteten av befolkning från människor som emigrerat från [[Indonesien]]. Under kolonialtiden skedde inflyttning från [[Europa]] och [[Asien]] till södra Afrika där den icke-svarta befolkningen idag utgör betydande minoritetsgrupper. Afrikas befolkning uppvisar många av de för utvecklingsregioner typiska drag såsom höga [[födelsetal]] i kombination med sjunkande [[dödstal]] med snabb befolkningsökning och låg medelålder (45 % är under 15 år) som följd. Även om befolkningstätheten varierar kraftigt mellan olika regioner, Afrika är generellt en glestbefolkad kontinent med i genomsnitt 27,8 invånare per km². Afrika är den kontinent som har den lägsta urbaniseringsgraden, med endast 25% boende i städer. Även här är variationerna stora, och i norra och östra Afrika finns en lång urban tradition. == Språk == {{Huvudartikel|Afrikas språk}} {{rpsv.pseudoimage|African languages SV.png|thumb|300px|Språkfamiljer i Afrika}} Uppskattningsvis finns det ungefär 1800 talade [[språk]] i Afrika idag. Vissa av dessa, till exempel [[Swahili]], [[Hausa]], och [[Yoruba (språk)|Yoruba]], talas av flera miljoner människor, medan det finns andra som bara talas av några hundra eller ännu färre. Afrika har även många olika [[teckenspråk]] och dessutom har flera av språken en [[vissling|visslad]] variant, som används i vissa situationer. De flesta afrikaner talar som modersmål ett språk tillhörande någon av de fyra språkfamiljerna; [[Afroasiatiska språk]], [[Nilo-sahariska språk]], [[Niger-Kongospråk]] och [[Khoisanspråk]]. Med några få nämnvärda undantag i östra Afrika, har nästan alla afrikanska länder språk som har sitt ursprung utanför världsdelen som officiellt språk, på grund av kolonialismen och mänsklig migration. Till exempel används i ett stort antal afrikanska länder [[franska]] eller [[engelska]] som administrativt språk för stat, handel, utbildning och media. [[Arabiska]], [[portugisiska]], [[afrikaans]] och [[malagassiska]] är andra exempel på språk med ursprung utanför Afrika som idag används av miljoner afrikaner, både i offentliga och privata sammanhang. == Kultur == {{Huvudartikel|Afrikas kultur}} Afrika har ett stort antal överlappande kulturer, och flera tusen olika etniska grupper. Den mest konventionella distinktionen är den mellan området söder om Sahara och området norr om öknen. De nordliga länderna associerar sig främst med arabkulturen, medan de sydliga länderna består av i sin tur många olika kulturella områden. En av de största är de som talar språket [[bantu]]. Det går också att göra en indelning i gamla franska Västafrika på ena sidan, och resten av Afrika på andra sidan, mer specifikt de brittiska kolonierna i södra och östra Afrika. En annan kulturell linje går mellan de afrikaner som håller kvar vid sina gamla traditionella livsstilar, och de som har anpassat sig till en mer modern livsstil. Det går även att dela upp traditionalisterna i sådana som ägnar sig åt uppfödning av boskap, och sådana som ägnar sig åt jordbruk. [[Afrikansk konst]] och [[afrikansk arkitektur]] reflekterar de afrikanska kulturernas diversitet. De äldsta exemplen på afrikansk konst är 75 000 år gamla pärlsmycken gjorda av [[nassarius]]skal, dessa hittades i [[Blombosgrottan]]. [[Pyramiderna i Giza]] var världens högsta byggnader under 4000 år fram till att [[Eiffeltornet]] byggdes. [[Klippkyrkorna i Lalibela]] i [[Etiopien]], bland vilka [[Church of St. George]] är mest välkänd, är också kända exempel på afrikansk arkitektur. == Religion == {{Huvudartikel|Afrikas religion}} [[Kristendom]] och [[islam]] är de största religionerna i Afrika, 46,3 % av alla afrikaner är kristna och 40,5 % är muslimer. Resten 11,8 % tillhör olika lokala afrikanska religioner som funnits före den europeiska kolonisationen. Ett mindre antal afrikaner är [[Hinduism|hindu]]er, eller har tro från [[Judendom|judisk]] tradition. Exempel på afrikanska folk som tillhör judendomen är [[Beta Israel]], [[Lemba]]folk och [[Abayudaya]] i östra [[Uganda]]. {{Huvudartikel|Kristendomen i Afrika}} {{bidrag saknas}} == Regioner och territorier == [[Bild:Africa-regions.png|thumb|Regioner i Afrika: {{legend|#0000ff|[[Nordafrika]]}} {{legend|#00ff00|[[Västafrika]]}} {{legend|#ff00ff|[[Centralafrika]]}} {{legend|#ffa500|[[Östafrika]]}} {{legend|#ff0000|[[Södra Afrika]]}}]] {{rpsv.pseudoimage|AfricaCIA-HiRes.jpg|thumb|Politisk karta över Afrika}} {{rpsv.pseudoimage|topography_of_africa.jpg|thumb|Fysisk karta över Afrika}} {| border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" style="border:1px solid #aaa; border-collapse:collapse" |- bgcolor="#ECECEC" ! Regioners namn<ref>Enligt [[:Bild:United Nations geographical subregions.png|FN:s regionindelning]] av världen.<br></ref> och<br> territorier, med flagga ! [[Area]]<br>(km²) ! [[Folkmängd]]<br>(2002) ! [[Befolkningstäthet]]<br>(per km²) ! [[Huvudstad]] |- | colspan=5 style="background:#eee;" | '''[[Centralafrika]]''': |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Angola.svg|22x20px}} [[Angola]] | align="right" | 1 246 700 | align="right" | 10 593 171rqr | align="right" | 8,5 | [[Luanda]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Cameroon.svg|22x20px}} [[Kamerun]] | align="right" | 475 440 | align="right" | 16 184 748 | align="right" | 34,0 | [[Yaoundé]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of the Central African Republic.svg|22x20px}} [[Centralafrikanska republiken]] | align="right" | 622 984 | align="right" | 3 642 739 | align="right" | 5,8 | [[Bangui]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Chad.svg|22x20px}} [[Tchad]] | align="right" | 1 284 000 | align="right" | 8 997 237 | align="right" | 7,0 | [[N'Djamena]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of the Republic of the Congo.svg|22x20px}} [[Republiken Kongo|Kongo]] | align="right" | 342 000 | align="right" | 2 958 448 | align="right" | 8,7 | [[Brazzaville]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of the Democratic Republic of the Congo.svg|22x20px}} [[Kongo-Kinshasa|D.R. Kongo]] | align="right" | 2 345 410 | align="right" | 55 225 478 | align="right" | 23,5 | [[Kinshasa]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Equatorial Guinea.svg|22x20px}} [[Ekvatorialguinea]] | align="right" | 28 051 | align="right" | 498 144 | align="right" | 17,8 | [[Malabo]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Gabon.svg|22x20px}} [[Gabon]] | align="right" | 267 667 | align="right" | 1 233 353 | align="right" | 4,6 | [[Libreville]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Sao Tome and Principe.svg|22x20px}} [[São Tomé och Príncipe]] | align="right" | 1 001 | align="right" | 170 372 | align="right" | 170,2 | [[São Tomé]] |- | colspan=5 style="background:#eee;" | '''[[Nordafrika]]''': |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Algeria.svg|22x20px}} [[Algeriet]] | align="right" | 2 381 740 | align="right" | 32 277 942 | align="right" | 13,6 | [[Alger]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Egypt.svg|22x20px}} [[Egypten]]<ref>[[Egypten]] brukar anses ligga i två världsdelar, Nordafrika (enligt FN:s regionindelning) och Västasien; befolknings- och arealuppgifterna avser endast den afrikanska delen, väster om [[Suezkanalen]].</small><br></ref> | align="right" | 1 001 450 | align="right" | 70 712 345 | align="right" | 70,6 | [[Kairo]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Libya.svg|22x20px}} [[Libyen]] | align="right" | 1 759 540 | align="right" | 5 368 585 | align="right" | 3,1 | [[Tripoli]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Morocco.svg|22x20px}} [[Marocko]] | align="right" | 446 550 | align="right" | 31 167 783 | align="right" | 69,8 | [[Rabat]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Sudan.svg|22x20px}} [[Sudan]] | align="right" | 2 505 810 | align="right" | 37 090 298 | align="right" | 14,8 | [[Khartoum]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Tunisia.svg|22x20px}} [[Tunisien]] | align="right" | 163 610 | align="right" | 9 815 644 | align="right" | 60,0 | [[Tunis]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Western Sahara.svg|22x20px}} [[Västsahara]] ([[Marocko]])<ref>[[Västsahara]] är ockuperat av [[Marocko]], som också har anspråk på området.</small><br></ref> | align="right" | 266 000 | align="right" | 256 177 | align="right" | 1,0 | [[El Aaiún]] |- | colspan=5 | ''Southern Europe dependencies in Northern Africa'': |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of the Canary Islands.svg|22x20px}} [[Kanarieöarna]] ([[Spanien]])<ref>De till [[Spanien]] hörande [[Kanarieöarna]], som [[Las Palmas de Gran Canaria]] och [[Santa Cruz de Tenerife]] är gemensamma huvudstäder för, brukar geografiskt räknas till Nordafrika på grund av deras relativa närhet till [[Marocko]] och [[Västsahara]]; befolknings- och arealuppgifterna är från år 2001.<br></ref> | align="right" | 7 492 | align="right" | 1 694 477 | align="right" | 226,2 | [[Las Palmas de Gran Canaria]],<br />[[Santa Cruz de Tenerife]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Ceuta.svg|22x20px}} [[Ceuta]] ([[Spanien]])<ref>Den [[Spanien|spanska]] [[exklav]]en [[Ceuta]] omges på landsidan av Marocko i Nordafrika; befolknings- och arealuppgifterna är från år 2001.<br></ref> | align="right" | 20 | align="right" | 71 505 | align="right" | 3 575,2 | — |- | {{rpsv.pseudoimage|MadeiraFlag.svg|22x20px}} [[Madeira]] ([[Portugal]])<ref>Det till [[Portugal]] hörande [[Madeira]] brukar geografiskt räknas till Nordafrika på grund av deras relativa närhet till [[Marocko]]; befolknings- och arealuppgifterna är från år 2001.<br></ref> | align="right" | 797 | align="right" | 245 000 | align="right" | 307,4 | [[Funchal]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Melilla.svg|22x20px}} [[Melilla]] ([[Spanien]])<ref>Den [[Spanien|spanska]] [[exklav]]en [[Melilla]] omges på landsidan av Marocko i Nordafrika; befolknings- och arealuppgifterna är från år 2001.<br></ref> | align="right" | 12 | align="right" | 66 411 | align="right" | 5 534,2 | — |- | colspan=5 style="background:#eee;" | '''[[Södra Afrika]]''': |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Botswana.svg|22x20px}} [[Botswana]] | align="right" | 600 370 | align="right" | 1 591 232 | align="right" | 2,7 | [[Gaborone]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Lesotho.svg|22x20px}} [[Lesotho]] | align="right" | 30 355 | align="right" | 2 207 954 | align="right" | 72,7 | [[Maseru]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Namibia.svg|22x20px}} [[Namibia]] | align="right" | 825 418 | align="right" | 1 820 916 | align="right" | 2,2 | [[Windhoek]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of South Africa.svg|22x20px}} [[Sydafrika]] | align="right" | 1 219 912 | align="right" | 43 647 658 | align="right" | 35,8 | [[Bloemfontein]], [[Kapstaden]], [[Pretoria]] (Tshwane)<ref>[[Bloemfontein]] är [[Sydafrika]]s judiciella huvudstad, medan [[Kapstaden]] är säte för den lagstiftande församlingen och [[Pretoria]] är administrativ huvudstad. Staden Pretoria har inlett en process för att eventuellt byta namn till Tshwane.<br></ref> |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Swaziland.svg|22x20px}} [[Swaziland]] | align="right" | 17 363 | align="right" | 1 123 605 | align="right" | 64,7 | [[Mbabane]] |- | colspan=5 style="background:#eee;" | '''[[Västafrika]]''': |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Benin.svg|22x20px}} [[Benin]] | align="right" | 112 620 | align="right" | 6 787 625 | align="right" | 60,3 | [[Porto-Novo]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Burkina Faso.svg|22x20px}} [[Burkina Faso]] | align="right" | 274 200 | align="right" | 12 603 185 | align="right" | 46,0 | [[Ouagadougou]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Cape Verde.svg|22x20px}} [[Kap Verde]] | align="right" | 4 033 | align="right" | 408 760 | align="right" | 101,4 | [[Praia]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Cote d'Ivoire.svg|22x20px}} [[Elfenbenskusten]] | align="right" | 322 460 | align="right" | 16 804 784 | align="right" | 52,1 | [[Abidjan]], [[Yamoussoukro]]<ref>[[Yamoussoukro]] är [[Elfenbenskusten]]s officiella huvudstad, men [[Abidjan]] fungerar ''[[de facto]]'' som huvudstad.<br></ref> |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of The Gambia.svg|22x20px}} [[Gambia]] | align="right" | 11 300 | align="right" | 1 455 842 | align="right" | 128,8 | [[Banjul]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Ghana.svg|22x20px}} [[Ghana]] | align="right" | 239 460 | align="right" | 20 244 154 | align="right" | 84,5 | [[Accra]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Guinea.svg|22x20px}} [[Guinea]] | align="right" | 245 857 | align="right" | 7 775 065 | align="right" | 31,6 | [[Conakry]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Guinea-Bissau.svg|22x20px}} [[Guinea-Bissau]] | align="right" | 36 120 | align="right" | 1 345 479 | align="right" | 37,3 | [[Bissau]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Liberia.svg|22x20px}} [[Liberia]] | align="right" | 111 370 | align="right" | 3 288 198 | align="right" | 29,5 | [[Monrovia]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Mali.svg|22x20px}} [[Mali]] | align="right" | 1 240 000 | align="right" | 11 340 480 | align="right" | 9,1 | [[Bamako]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Mauritania.svg|22x20px}} [[Mauretanien]] | align="right" | 1 030 700 | align="right" | 2 828 858 | align="right" | 2,7 | [[Nouakchott]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Niger.svg|22x20px}} [[Niger]] | align="right" | 1 267 000 | align="right" | 10 639 744 | align="right" | 8,4 | [[Niamey]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Nigeria.svg|22x20px}} [[Nigeria]] | align="right" | 923 768 | align="right" | 129 934 911 | align="right" | 140,7 | [[Abuja]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Saint Helena.svg|22x20px}} [[Sankt Helena]] ([[Storbritannien]]) | align="right" | 410 | align="right" | 7 317 | align="right" | 17,8 | [[Jamestown]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Senegal.svg|22x20px}} [[Senegal]] | align="right" | 196 190 | align="right" | 10 589 571 | align="right" | 54,0 | [[Dakar]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Sierra Leone.svg|22x20px}} [[Sierra Leone]] | align="right" | 71 740 | align="right" | 5 614 743 | align="right" | 78,3 | [[Freetown]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Togo.svg|22x20px}} [[Togo]] | align="right" | 56 785 | align="right" | 5 285 501 | align="right" | 93,1 | [[Lomé]] |- | colspan=5 style="background:#eee;" | '''[[Östafrika]]''': |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Burundi.svg|22x20px}} [[Burundi]] | align="right" | 27 830 | align="right" | 6 373 002 | align="right" | 229,0 | [[Bujumbura]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of the Comoros.svg|22x20px}} [[Komorerna]] | align="right" | 2 170 | align="right" | 614 382 | align="right" | 283,1 | [[Moroni]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Djibouti.svg|22x20px}} [[Djibouti]] | align="right" | 23 000 | align="right" | 472 810 | align="right" | 20,6 | [[Djibouti City|Djibouti]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Eritrea.svg|22x20px}} [[Eritrea]] | align="right" | 121 320 | align="right" | 4 465 651 | align="right" | 36,8 | [[Asmara]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Ethiopia.svg|22x20px}} [[Etiopien]] | align="right" | 1 127 127 | align="right" | 67 673 031 | align="right" | 60,0 | [[Addis Abeba]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Kenya.svg|22x20px}} [[Kenya]] | align="right" | 582 650 | align="right" | 31 138 735 | align="right" | 53,4 | [[Nairobi]] |- |{{rpsv.pseudoimage|Flag of Madagascar.svg|22x20px}} [[Madagaskar]] | align="right" | 587 040 | align="right" | 16 473 477 | align="right" | 28,1 | [[Antananarivo]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Malawi.svg|22x20px}} [[Malawi]] | align="right" | 118 480 | align="right" | 10 701 824 | align="right" | 90,3 | [[Lilongwe]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Mauritius.svg|22x20px}} [[Mauritius]] | align="right" | 2 040 | align="right" | 1 200 206 | align="right" | 588,3 | [[Port Louis]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of France.svg|22x20px}} [[Mayotte]] ([[Frankrike]]) | align="right" | 374 | align="right" | 170 879 | align="right" | 456,9 | [[Mamoudzou]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Mozambique.svg|22x20px}} [[Mozambique]] | align="right" | 801 590 | align="right" | 19 607 519 | align="right" | 24,5 | [[Maputo]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of France.svg|22x20px}} [[Réunion]] ([[Frankrike]]) | align="right" | 2 512 | align="right" | 743 981 | align="right" | 296,2 | [[Saint-Denis (Réunion)|Saint-Denis]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Rwanda.svg|22x20px}} [[Rwanda]] | align="right" | 26 338 | align="right" | 7 398 074 | align="right" | 280,9 | [[Kigali]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of the Seychelles.svg|22x20px}} [[Seychellerna]] | align="right" | 455 | align="right" | 80 098 | align="right" | 176,0 | [[Victoria, Seychellerna|Victoria]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Somalia.svg|22x20px}} [[Somalia]] | align="right" | 637 657 | align="right" | 7 753 310 | align="right" | 12,2 | [[Mogadishu]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Tanzania.svg|22x20px}} [[Tanzania]] | align="right" | 945 087 | align="right" | 37 187 939 | align="right" | 39,3 | [[Dodoma]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Uganda.svg|22x20px}} [[Uganda]] | align="right" | 236 040 | align="right" | 24 699 073 | align="right" | 104,6 | [[Kampala]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Zambia.svg|22x20px}} [[Zambia]] | align="right" | 752 614 | align="right" | 9 959 037 | align="right" | 13,2 | [[Lusaka]] |- | {{rpsv.pseudoimage|Flag of Zimbabwe.svg|22x20px}} [[Zimbabwe]] | align="right" | 390 580 | align="right" | 11 376 676 | align="right" | 29,1 | [[Harare]] |- style=" font-weight:bold; " | Total | align="right" | 30 305 053 | align="right" | 842 326 984 | align="right" | 27,8 |} == Fotnoter == <references/> == Se även == * [[Nordafrika]] * [[Västafrika]] * [[Östafrika]] * [[Centralafrika]] * [[Södra Afrika]] == Externa länkar och källor== {{Commonscat-rad|Africa}} {{Wikinews-rad|Afrika}} {{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Africa&oldid=81702686}} * [http://www.courses.psu.edu/aaa_s/aaa_s110_tah/AFIM/Main_HTML/M_EG.html Pennsylvania State University – ''African Ethnic Groups'' och andra kartor] * [http://www.pygmies.info/ Pygméerna i Afrika] Kultur och musik av de första urinvånarna i Afrika {{Afrika}} {{Region}} [[Kategori:Afrika| ]] [[Kategori:Världsdelar]] [[af:Afrika]] [[als:Afrika]] [[am:አፍሪቃ]] [[an:Africa]] [[ang:Africa]] [[ar:أفريقيا]] [[arc:ܐܦܪܝܩܐ]] [[as:আফ্ৰিকা]] [[ast:África]] [[az:آفریقا]] [[bar:Afrika]] [[bat-smg:Afrėka]] [[be:Афрыка]] [[bg:Африка]] [[bm:Afiriki]] [[bn:আফ্রিকা]] [[bo:ཧྥི་ཀྲོའུ་གླིང་]] [[br:Afrika]] [[bs:Afrika]] [[ca:Àfrica]] [[cs:Afrika]] [[csb:Afrika]] [[cy:Affrica]] [[da:Afrika]] [[de:Afrika]] [[diq:Afrika]] [[el:Αφρική]] [[en:Africa]] [[eo:Afriko]] [[es:África]] [[et:Aafrika]] [[eu:Afrika]] [[fa:افریقا]] [[ff:Afirik]] [[fi:Afrikka]] [[fo:Afrika]] [[fr:Afrique]] [[frp:Africa]] [[fur:Afriche]] [[fy:Afrika]] [[ga:An Afraic]] [[gd:Afraga]] [[gl:África]] [[gu:આફ્રિકા]] [[he:אפריקה]] [[hi:अफ़्रीका]] [[hr:Afrika]] [[hsb:Afrika]] [[ht:Afrik]] [[hu:Afrika]] [[ia:Africa]] [[id:Afrika]] [[io:Afrika]] [[is:Afríka]] [[it:Africa]] [[ja:アフリカ]] [[jbo:frikytu'a]] [[jv:Afrika]] [[ka:აფრიკა]] [[kg:Afelika]] [[kn:ಆಫ್ರಿಕಾ]] [[ko:아프리카]] [[ksh:Affrika]] [[ku:Efrîqa]] [[kw:Afrika]] [[la:Africa]] [[lad:Afrika]] [[lb:Afrika]] [[li:Afrika]] [[lij:Africa]] [[ln:Afríka]] [[lo:ອາຟຣິກກາ]] [[lt:Afrika]] [[lv:Āfrika]] [[mg:Afrika]] [[mk:Африка]] [[ml:ആഫ്രിക്ക]] [[ms:Afrika]] [[mt:Afrika]] [[my:အာဖရိက]] [[nds:Afrika]] [[nds-nl:Afrika]] [[ne:अफ्रीका]] [[nl:Afrika]] [[nn:Afrika]] [[no:Afrika]] [[nov:Afrika]] [[nrm:Afrique]] [[pdc:Afrikaa]] [[pih:Afreka]] [[pl:Afryka]] [[pms:Àfrica]] [[pt:África]] [[qu:Afrika]] [[ro:Africa]] [[ru:Африка]] [[rw:Afurika]] [[sa:अफ्रीका]] [[scn:Àfrica]] [[sco:Africae]] [[se:Afrihkká]] [[sh:Afrika]] [[simple:Africa]] [[sk:Afrika]] [[sl:Afrika]] [[sm:Aferika]] [[so:Afrika]] [[sq:Afrika]] [[sr:Африка]] [[sw:Afrika]] [[ta:ஆப்பிரிக்கா]] [[tet:Áfrika]] [[tg:Африқо]] [[th:ทวีปแอฟริกา]] [[tk:Afrika]] [[tl:Aprika]] [[tr:Afrika]] [[ug:Afriqa]] [[uk:Африка]] [[ur:افریقہ]] [[vec:Africa]] [[vi:Châu Phi]] [[wa:Afrike]] [[wo:Afrik]] [[yi:אפריקע]] [[zh:非洲]] [[zh-classical:阿非利加洲]] [[zh-min-nan:Hui-chiu]] [[zh-yue:非洲]]

Tillbaka till Afrika.