Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>'''1862 års kommunalförordningar''' om ''kommunal styrelse i stad'' och ''på landet'' lade grunden för dagens [[kommun]]system i [[Sverige]]. [[Förordning]]arna, som trädde i kraft den 1 januari [[1863]] upphöjdes till lag år [[1866]]. [[Kommunalt självstyre]] infördes. Baserat på de gamla socknarna skapades över 2000 kommuner. Reformen visade sig livskraftig och var i kraft till [[Kommunreformer i Sverige#1952|kommunreformen 1952]]. ==Allmänt om vad förändringen innebar== Reformen innebar att det tidigare förvaltningsorganet [[socken|socknen]] ersattes med två olika sorters kommuner: 1. en [[borgerlig]] (civil, medborgerlig) kommun och 2. en [[kyrklig]] kommun; bägge med skilda organ och med skilda uppgifter (skolfrågor tillhörde in på [[1900-talet]] till den kyrkliga kommunen). [[Stad|Städer]] som redan innan reformen var [[juridisk person|juridiska enheter]] bildade efter reformen också borgerliga kommuner, liksom [[köping (samhällsbildning)|köpingar]] (jämför också [[municipalsamhälle]]n). Kyrkliga kommuner i städer och köpingar kom också att omfatta stadsförsamlingarna och den [[församling]] en köping tillhörde. Det fanns alltså från början tre typer av borgerliga kommuner: 1. [[landskommun]]er, 2. städer och 3. köpingar (och senare även municipalsamhällen). I samband med reformen trädde även [[1862]] års förordning om [[landsting]] i kraft varigenom de också infördes, med ansvar för sjuk- och hälsovård i Sverige. Röstetalet i kommunerna grundade sig på hur mycket skatt invånarna betalade. Den kommunala rösträtten omfattade kvinnor med inkomst; skattebetalande kvinnor fick alltså rösta. Ett system med fyrkar (en fyrk motsvarar en röst) infördes och ju mer pengar eller jord man hade, desto fler fyrkar hade man. Företag fick röster i förhållande till hur mycket skatt de betalade. I och med denna reform är det inte längre [[burskap]]et, som i princip har ensamrätt att rösta i städerna. Därmed läggs grunden till de [[ståndsriksdagen|fyra ståndens]] upplösning, eftersom det nu framkommer en rad nya grupper, som inte ingår i något av stånden, men ändå har rösträtt. ==Förhållandena innan reformen== Innan reformen var städer och landsbygd mer direkt styrda av centralmakten, bl.a. genom att [[borgmästare]] sedan [[Gustav Vasa]]s tid utsågs av [[Kungl. Maj:t]]. I [[Stockholm]] utsågs hela [[magistrat]]en av Kungl. Maj:t. På landsbygden fanns [[kronofogde|kronofogdar]]. Kronofogden var bland annat [[åklagare]], exekutor, polischef (det vill säga chef för de så kallade [[länsman|länsmännen]]), och var också högste utmätningsman. Han lydde under den statliga [[länsstyrelsen]]. ==Regler som avskaffades och nya regler== I och med reformen avskaffades den gamla [[sockenstämma]]n (som tidigare bland annat reglerats genom ''kunglig förordning om sockenstämmor och [[kyrkoråd]]'' av år [[1817]]). Kyrkans och prästernas makt minskade därmed. I de nya ''[[kyrklig kommun|kyrkliga kommunerna]]'' ersattes sockenstämman med en [[kyrkostämma]] för kyrkliga frågor, [[kyrkofullmäktige]] fanns dock i större församlingar. I de nya ''borgerliga kommunerna'' som landskommuner och köpingar ersattes sockenstämman med en [[kommunalstämma]] (men med [[kommunalfullmäktige]] i större kommuner). I städer infördes [[stadsfullmäktige]] såsom motsvarighet. [[Allmän rådstuga]] kunde dock ersätta stadsfullmäktige i små städer. == Referenser == *Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, band 5, spalterna 937-941 och 1146 (sistnämnda om "kronofogde"). [[Kategori:Sverige under 1800-talet]] [[Kategori:Kommunreformer]] [[Kategori:Sveriges kommunalhistoria]]

Tillbaka till 1862 års kommunalförordningar.