Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :'''''Dubbelmonarkin''' omdirigerar hit. För unionen mellan [[Sverige]] och [[Norge]], som ibland också kallas '''Dubbelmonarkin''', se [[Svensk-norska unionen]].'' ---- {| border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse;" align="right" width="306px" |+ <font size="+"><big>'''Österreich-Ungarn'''<br />'''Osztrák-Magyar Monarchia'''</big></font> |----- | style="background:#efefef;" align="center" colspan="2" | {| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0" |----- | align="center" valign="center" width="140px" | [[Fil:Flag of Austria-Hungary 1869-1918.svg|150px|Österrike-Ungerns flagga från år 1869 till 1918]] | align="center" width="140px" | [[Fil:Austria-Hungaria transparency.png|150px|Österrike-Ungerns riksvapen, antaget 1915 för att betona rikets enhet under första världskriget]] |----- | align="center" width="140px" | ([[Österrike-Ungerns flagga|om flaggan]]) | align="center" width="140px" | ([[Österrike-Ungerns riksvapen|om riksvapnet]]) |} |----- | align="center" colspan="2" | [[Fil:Location-Austria-Hungary-01.png|300 px|Österrike-Ungern cirka 1913.]] |----- | align="center" colspan="2" style="border-bottom:3px solid gray;" | <font size="-1">''[[Valspråk|motto]]: - ''</font> |----- | width="150px" | [[Officiellt språk|Officiella språk]] | [[Tyska]], [[ungerska]] |----- | [[Statskyrka]] || [[Romersk-katolska kyrkan]] |----- | [[Huvudstad]] och största stad || [[Wien]],<br />1 675 000 inv. (1907) |----- | [[Lista över Österrikes statsöverhuvuden|Siste statsöverhuvud]] | [[Karl I av Österrike|Karl I]] |----- | [[Area]] | 680 887 [[kvadratkilometer|km&sup2;]] (1907) |----- | valign="top" | [[Folkmängd]]<br />&nbsp;- totalt<br />&nbsp;- [[befolkningstäthet]] | valign="bottom" | <br /> 48 592 000 ([[1907]])<br /> 71,37 inv/km² (1907) |----- | Grundad || [[1867]] |----- | Upplöst || [[1918]] |----- | [[Valuta]] || 1 ''krone'' = 100 ''heller'' |} '''Österrike-Ungern''' ([[tyska]]: ''Österreich-Ungarn''; [[ungerska]]: ''Osztrák-Magyar Monarchia''), officiellt '''De i riksrådet företrädda kungarikena och länderna och den heliga ungerska Stefanskronans länder''' (tyska: ''Die im Reichsrat vertretenen Königreiche und Länder und die Länder der heiligen ungarischen Stephanskrone''; ungerska: ''A birodalmi tanácsban képviselt királyságok és országok és a magyar Szent Korona országai'') även kallat bland annat '''dubbelmonarkin''' och '''Donaumonarkin''', är benämningen på den [[stat]] som bestod av [[kejsardömet Österrike]] och [[kungarike]]t [[Ungern]], vilka var förenade i en [[personalunion]] under åren [[1867]]-[[1918]]. Det officiella namnet var "De konungariken och länder som företrädes i riksrådet och den heliga ungerska Stefanskronans länder" ([[tyska]] ''Die im Reichsrat vertretenen Königreiche und Länder und die Länder der heiligen ungarischen Stephanskrone''). Österrike-Ungern bestod av två "rikshälfter", av vilka den så kallade ''cisleithanska'' delen (det vill säga den på denna sidan, från [[Wien]] räknat, om floden [[Leitha]] belägna delen av monarkin), det österrikiska området, omfattade de i österrikiska riksrådet representerade länderna och den så kallade ''transleithanska'', kungariket Ungern i vidsträckt mening, ungerska statsområdet, omfattade den ungerska kronans länder. Under gemensam förvaltning stod de [[1908]] med monarkin införlivade provinserna [[Bosnien och Hercegovina]]. Till ''Cisleithanien'' ([[kejsardömet Österrike]]) hörde ärkehertigdömet Österrike (delat i kronländerna Övre och Nedre Österrike), hertigdömena [[Salzburg]], [[Steiermark]], [[Kärnten]] och [[Krain]], Kustlandet (innefattande markgrevskapet [[Istrien]], furstgrevskapet Görz och Gradiska samt staden [[Trieste]]), furstgrevskapet [[Tyrolen]] med [[Vorarlberg]], kungariket [[Böhmen]], markgrevskapet [[Mähren]], hertigdömet [[Schlesien]], kungariket [[Galizien]] och Lodomerien med storhertigdömet [[Kraków]] (Krakau), hertigdömet [[Bukovina]] och kungariket [[Dalmatien]]. ''Transleithanien'' (den ungerska kronans land) utgjordes av kungariket [[Ungern]] (vilket inkluderade nuvarande [[Slovakien]]) med [[Siebenbürgen]] ([[Transsylvanien]]), staden [[Rijeka|Fiume]] med område samt [[kungariket Kroatien-Slavonien]]. [[Bosnien-Hercegovina]] var från 1908 ett gemensamt område, ett så kallade [[kondominium]], för Österrike och Ungern. Den cisleithanska riksdelen omfattade 300 007 km² med 29 193 299 invånare ([[1913]]) och den transleithanska 325 411 km² med 21 480 829 invånare ([[1915]]). [[Bosnien-Hercegovina]] omfattade 51 199 km² med 1 931 802 invånare ([[1910]]). == Statsskick == Vardera rikshälften hade sina [[grundlag]]ar, men genom uppgörelsen (''[[Ausgleich]]'') [[1867]] hade stadgats, i båda rikshälfterna med grundlags helgd, att vissa ärenden skulle för dem vara gemensamma, nämligen #utrikesärenden jämte utrikes diplomatisk och konsulär representation #krigsväsen och marin (dock ej [[värnplikt]]slagarna och till följd av dem nödiga utgifter) #finansväsendet i vad som rörde gemensamma utgifter. Gemensamt förvaltades enligt tid efter annan träffade avtal (''Ausgleiche'') en mängd kommersiella angelägenheter, särskilt [[tull]]agstiftningen och [[lagstiftning]]en om en del indirekta skatter, [[mynt]]väsen, bägge rikshälfterna berörande [[järnväg]]ar m.m. Inom ungerska riksdelen ägde Kroatien-Slavonien [[autonomi]] rörande inre förvaltning, rättsväsen, kultur- och undervisningsväsen. De båda riksdelarnas folkrepresentationer - österrikiska riksrådet ([[Tyska|ty.]] ''der Reichsrat'', omfattande två kammare, ''das Herrenhaus'' och ''das Haus der Abgeordneten'') och ungerska riksdagen - utövade sin lagstiftningsrätt i gemensamma frågor genom särskilda utskott, delegationerna. För gemensamma ärendens förvaltning fanns i [[Wien]] tre gemensamma ministerier: ministeriet för kejserliga huset och utrikes ärenden, rikskrigsministeriet och riksfinansministeriet, av vilka det sistnämnda även hade högsta ledningen av förvaltningen utav [[Bosnien och Hercegovina]]. Kontroll över de gemensamma ministeriernas kassa utövades av en gemensam kontrollbyrå (''oberster Rechnungshof i Wien''). == Historia == ''Se även [[Österrikes historia]] och [[Ungerns historia]].'' '''Österrikisk-ungerska monarkin''', ''Österrike-Ungern'', var den officiella benämning, som enligt kejserlig handskrivelse av [[14 november]] [[1868]] tillades förutvarande kejsardömet [[Österrike]], d.v.s. samtliga under kejsaren av Österrike och kungen av Ungerns spira förenade länder. Genom [[första världskriget]]s resultat och särskilt en rad revolutioner i skilda landsdelar sprängdes i [[oktober]]-[[november]] [[1918]] denna statsbildning. Av riket uppstod staterna Österrike, Ungern och Tjeckoslovakien, utöver att stora delar även tillföll det nybildade Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike ([[Jugoslavien]]), det återupprättade [[Polen]] respektive [[Rumänien]]. == Geografi == === Riksdelar och länder === <div class="floatcenter" style="font-size:x-small; width:370px; margin-left:1em; border:thin solid grey; padding:5px;"> {| | [[Fil:Austria-Hungary map.svg|höger|350px|Karte Österreich-Ungarns]] |- | {| | colspan="2" | * '''Cisleithanien''' |- | : 1. [[Böhmen]] : 2. [[Bukovina]] : 3. [[Kärnten]] : 4. [[Krain]] : 5. [[Dalmatien]] : 6. [[Galizien och Lodomerien]] : 7. Kustlandet (det gemensamma förvaltningsområdet för [[Görz]], [[Trieste]] och [[Istrien]]) : 8. Österreich unter der Enns eller [[Niederösterreich]] | valign="top" | : 9. [[Mähren]] : 10. [[Salzburg]] : 11. österrikiska [[Tjeckiska Schlesien|Schlesien]] : 12. [[Steiermark]] : 13. [[Tyrolen]] : 14. Österreich ob der Enns eller [[Oberösterreich]] : 15. [[Vorarlberg]] |- | colspan="2" | * '''Transleithanien''' |- | : 16. [[Ungern]] med [[Vojvodina]] och [[Siebenbürgen]] | : 17. [[Kungariket Kroatien-Slavonien|Kroatien och Slavonien]] |- | colspan="2" | * 18. '''[[Bosnien]] och [[Hercegovina]]''' |} |} </div> {| | {| class="wikitable sortable" width="100%" |+ '''Cisleithanien 1910''' |- ! Land ! Huvudstad (Invånarantal) ! Yta (km²) ! Invånarantal |- | Konungariket [[Böhmen]] | [[Prag]] (224.000) | align="right" | 51.948 | align="right" |6.769.000 |- | Konungariket [[Dalmatien]] | [[Zadar]] (14.000) | align="right" |12.833 | align="right" |646.000 |- | Konungariket [[Galizien|Galizien och Lodomerien]] | [[Lemberg]] (206.000) | align="right" |78.493 | align="right" |8.025.000 |- | Ärkehertigdömet[[Niederösterreich]] | [[Wien]] (2.031.000) | align="right" |19.822 | align="right" |3.532.000 |- | Ärkehertigdömet [[Oberösterreich]] | [[Linz]] (71.000) | align="right" |11.981 | align="right" |853.000 |- | Hertigdömet [[Bukovina]] | [[Czernowitz]] (87.000) | align="right" |10.442 | align="right" |800.000 |- | Hertigdömet [[Kärnten]] | [[Klagenfurt]] (29.000) | align="right" |10.327 | align="right" |396.000 |- | Hertigdömet [[Krain]] | [[Ljubljana]] (47.000) | align="right" |9.955 | align="right" |526.000 |- | Hertigdömet [[Salzburg]] | [[Salzburg]] (36.000) | align="right" |7.153 | align="right" |215.000 |- | Hertigdömet [[Tjeckiska Schlesien|Schlesien]] | [[Opava]] (31.000) | align="right" |5.147 | align="right" |757.000 |- | Hertigdömet [[Steiermark]] | [[Graz]] (152.000) | align="right" |22.426 | align="right" |1.444.000 |- | Markgrevskapet [[Mähren]] | [[Brno]] (126.000) | align="right" |22.222 | align="right" |2.622.000 |- | Furstliga grevskapet [[Tyrolen]] | [[Innsbruck]] (53.000) | align="right" |26.683 | align="right" |946.000 |- | Österrikisk-[[Kungariket Illyrien|illyriska]] kustlandet | [[Trieste]] (161.000) | align="right" |7.969 | align="right" |895.000 |- | [[Vorarlberg]] | [[Bregenz]] (9.000) | align="right" |2.601 | align="right" |145.000 |} |- | {| class="wikitable sortable" width="100%" |+ '''Transleithanien 1910''' |- ! Land ! Huvudstad(Invånarantal) ! Yta (km²) ! Invånarantal |- | Konungariket [[Ungern]] | [[Budapest]] (882.000) | align="right" |282.297 | align="right" |18.265.000 |- | [[Kungariket Kroatien-Slavonien|Konungariket Kroatien och Slavonien]] | [[Zagreb]] (80.000) | align="right" |42.534 | align="right" |2.622.000 |- | [[Fiume]] med omnejd | [[Rijeka]] (39.000) | align="right" |21 | align="right" |48.800 |} |- | {| class="wikitable" width="100%" |+ '''Under de båda riksdelarnas gemensamma förvaltning 1910''' |- ! Land ! Huvudstad (Invånarantal) ! Yta (km²) ! Invånarantal |- | [[Bosnien-Hercegovina]] | [[Sarajevo]] (52.000) | align="right" |51.082 | align="right" |1.932.000 |} |} === Dagens politiska karta === Enligt dagens politiska karta har hela eller delar av följande idag självständiga länder under större delen eller någon del av sin historia varit en del av Österrike-Ungern. * [[Österrike]] * [[Ungern]] * [[Tjeckien]] * [[Slovakien]] * [[Slovenien]] * [[Rumänien]] * [[Kroatien]] * [[Polen]] * [[Bosnien-Hercegovina]] * [[Italien]] Enligt dagens politiska karta har följande områden/landsdelar under större delen eller någon del av sin historia varit en del av Österrike-Ungern. * [[Vojvodina]] * [[Transsylvanien]] * [[Galizien]] * [[Bukovina]] * [[Sydtyrolen]] * [[Trieste]] och mindre områden i östligaste [[Italien]]. * [[Kotorbukten]] == Försvarsväsen == [[Fil:Franz Josef I in Kaiserjägeruniform.jpg|miniatyr|100px|Kejsar [[Frans Josef av Österrike|Frans Josef I]], den österrikisk-ungerska krigsmaktens högste befälhavare, i en tyrolsk jägaröverstes paraduniform 1879]] [[Fil:Jger Winter1.PNG|miniatyr|100px|Fältjägarlöjtnant i vinterfältdräkt 1912]] [[Fil:RtdLdsschtz 1.jpg|miniatyr|100px|Löjtnant vid en ridande landsskyttebataljon 1912]] [[Fil:Honved2.PNG|miniatyr|100px|Hónvedinfanterist i paraduniform 1901]] [[Fil:SMS Tatra.jpg|miniatyr|200px|Den österrikisk-ungerske [[jagare]]n ''S.M.S. Tatra'' 1916]] [[Fil:Austria-Hungary Naval Ensign1918.gif|miniatyr|200px|Österrike-Ungerns [[örlogsflagga]] 1915-1918]] Den österrikisk-ungerska krigsmakten, '''die Bewaffnete Macht''', bestod av dubbelmonarkins armé, '''k.u.k. Armee''', och flotta, '''k. u. k. Kriegsmarine''', samt den österrikiska riksdelens armé, '''k.k. Landwehr''', och den ungerska riksdelens armé, '''Magyar Királyi Honvédség''' (k.u. Landwehr). Allmän [[värnplikt]] infördes 1866. Vapenföra män var värnpliktiga från och med det nittonde till och med det fyrtioandra levnadsåret. De tilldelades antingen armén, lantvärnet eller ersättningsreserven. De som tilldelades armén hade först att tjänstgöra tre år i aktiv tjänst, följt av sju år i reserven, två år i lantvärnets inaktiva del och tio år i landstormen. De som tilldelades lantvärnet gjorde en första tjänstgöring om ett år i Österrike (huvudsakligen frivilliga) eller 19 eller 24 månader i Ungern, följt av 11 (10 år) i lantvärnets inaktiva del. De som tilldelades arméns eller lantvärnets ersättningsreserv utbildades under åtta veckor. För alla kategorier förekom repetitionsövningar. Marinens värnpliktiga kom enbart från tre rekryteringsområden vid Medelhavskusten. De hade först att tjänstgöra tre år i aktiv tjänst och sedan sju år i reserven.<ref>''Nordisk familjebok/ 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen, spalt 744-746. http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=nfar&page=0374 2009-04-17</ref> === K.u.k. Armee === Den österrikisk-ungerska armén rekryterades från hela dubbelmonarkin. Språkförhållandena i armén var 1902 sådana, att 29 % av de värnpliktiga talade [[tyska]], 18 % [[ungerska]], 15 % [[tjeckiska]], 9 % [[polska]], 8 % [[ukrainska]], 7 % [[kroatiska]]/[[serbiska]], 5 % [[rumänska]], 5 % [[slovakiska]], 3 % [[slovenska]] och 1 % [[italienska]]. <ref> Johann Christoph Allmayer-Beck & Erich Lessing, ''Die K. (u.) K.-Armee, 1848-1914'', Prisma Verlag 1980, s. 131</ref>. [[Tyska]] var "kommandospråk" i hela armén, dvs. det språk på vilket de reglementerade kommandorden (till exempel: "Giv Akt!") gavs. [[Tyska]] var även "tjänstespråk" i hela armén, dvs. det språk på vilken tjänsteskrivelser avfattades. Även "regementsspråken'" hade en officiell ställning i det att varje officer var förpliktad att inom tre år lära sig det eller de språk, som talades i hans regemente.<ref>Allmayer-Beck & Lessing, a.a., s. 133</ref> Vid till exempel regemente nr. 100 i [[Krakow]], talades tre regementsspråk, av vardera ungefär en tredjedel av [[manskap]]et, nämligen [[tyska]], [[tjeckiska]] och [[polska]]. Som hjälpmedel vid den muntliga kommunikationen i armén användes också "arméslaviska" (''Armee-Slawisch'') ett konstgjort [[pidgin]]språk med ett ordförråd om cirka 80 nyckelord.<ref>''Army Slav'' http://en.wikipedia.org/wiki/Army_Slav 2009-04-16; http://www.slovio.com/links.html 2009-04-16</ref> På grund av bristen på kaserner, var arméns regementen ända till strax före [[första världskriget]] utspridda i vitt skilda garnisoner och det var ytterst sällan att ett infanteriregementes alla fyra bataljoner var förlagda i samma stad. En annan princip var att ett regemente ofta förlades i orter långt från rekryteringsområdena för att förhindra fraternisering med lokalbefolkningen. ==== Styrka 1914 ==== ===== Högre förband ===== * 16 [[armékår]]er * 49 [[infanteri]]divisioner * 8 [[kavalleri]]divisioner ===== Regementen och självständiga bataljoner ===== * 57 "tyska" infanteriregementen - 45 "ungerska" infanteriregementen - 4 bosnisk-hercegovinska infanteriregementen * 4 tyrolska jägarregementen - 32 [[fältjägare|fältjägarbataljoner]] - 1 bosnisk-hercegovinsk fältjägarbataljon * 42 fält[[kanon]]regementen - 14 fält[[haubits]]regementen - 11 [[ridande artilleri]]bataljoner - 14 tunga haubitsbataljoner * 11 [[bergsartilleri]]regementen * 6 [[fästningsartilleri]]regementen - 10 avdelta fästningartilleribataljoner * 15 [[dragon]]regementen - 16 [[husar]]regementen - 11 [[ulan]]regementen * 16 [[träng]]bataljoner * 14 [[sappör]]bataljoner - 9 [[pionjär]]bataljoner - 1 [[pontonjär]]bataljon - 1 [[järnväg]]sregemente - 1 [[telegraf]]regemente === K.k. Landwehr === Den österrikiska riksdelens armé, '''kaiserliches österreichisches, königliches böhmisches Landwehr''', var till skillnad från [[lantvärn]]et i [[Tyskland]] och andra länder inte en reservstyrka med mobiliserbara kaderförband, utan en armé med stående reguljära förband. K.k. Landwehr får därför inte förväxlas med [[landstorm]]en. Kommando- och tjänstespråket var [[tyska]].<ref>Allmayer-Beck & Lessing, a.a., s. 133</ref> ==== Styrka 1914 ==== * 35 lantvärnsinfanteriregementen om vardera tre bataljoner * 2 lantvärnsbergsinfanteriregementen * 3 [[Tyrolen|tyrolska]] landsskytteregementen - 1 ridande tyrolsk landsskyttebataljon - 1 ridande [[Dalmatien|dalmatinsk]] landsskyttebataljon * 6 lantvärnsulanregementen * 8 lantvärndskanonbataljoner - 8 lantvärnsfälthaubitsbataljoner * 8 lantvärnskanonbataljoner - 8 lantvärnsfälthaubitsbataljoner === Magyar Királyi Honvédség === Den ungerska riksdelens armé, '''Magyar Királyi Honvédség''', vanligen endast kallad '''Honvéd''', bestod av två delarméer, dels det kungliga ungerska lantvärnet som lydde lydande under försvarsministeriet i [[Budapest]], dels det kungliga kroatisk-slavonska lantvärnet som lydde under [[ban]]en i [[Zagreb]]. [[Tyska]] var kommandospråk, medan tjänstespråket var [[ungerska]] för Honvéd och [[kroatiska]] för det kroatiskt-slavonska lantvärnet.<ref>Allmayer-Beck & Lessing, a.a., s. 133</ref> ==== Styrka 1914 ==== ===== Högre förband ===== * 6 Honvéddistrikt * 2 Honvédinfanteridivisioner * 2 Honvédkavalleridivisioner * 12 avdelta Honvédinfanteribrigader ===== Regementen och självständiga bataljoner ===== * 32 Honvédinfanteriregementen * 10 Honvédhusarregementen * 8 Honvédfältkanonregementen - 1 Ridande Honvédartilleribataljon === K.u.k. Kriegsmarine === Den österrikisk-ungerska marinen uppstod med dubbelmonarkin 1867, men dess anor som den österrikiska marinen går tillbaka till den sedan femtonhundratalet bestående Donauflottiljen och den sedan sjuttonhundratalet bestående Medelhavsflottan. Vid första världskrigets utbrott var den världens sjätte största flotta. De viktigaste örlogshamnarna var [[Trieste]] i nuvarande [[Italien]] och [[Pula]] i nuvarande [[Kroatien]]. Viktiga Donauhamnar var [[Linz]] och [[Klosterneuburg]]. Flottan hade 1893 2 pansrade tornfartyg (med 43 kanoner), 8 pansrade kasemattskepp (212 kanoner), 1 pansarfregatt (29 kan.), 2 fregatter (48 kan.), 7 korvetter (73 kan.), 6 kanonbåtar (29 kan.),17 kryssare (200 kan.), 65 torpedbåtar (96 kan.), 5 trängfartyg (4 kan.), 4 Donaumonitorer (4 kan.), 5 ångfartyg för kustbevakningen (15 kan.), 6 fartyg för hamn- och kusttjänst (13 kan.); sammanlagt 128 fartyg, om 126, 123 ton, samt 12,080 mans besättning. Dessutom fanns 9 skolfartyg (37 kan.,637 man), 5 hulkar (335 man) och 2 kuttrar.<ref>''Nordisk familjebok/ 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen, spalt 746. http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=nfar&page=0374 2009-04-17</ref> Marinens personal hade på grund av värnpliktssystemets utformning (se ovan) en helt annan sammansättning än arméns. År 1902 talade 46 % av manskapet [[kroatiska]], 27 % [[italienska]], 10 % [[tyska]], 7 % [[ungerska]], 5 % [[tjeckiska]], 4 % [[slovenska]] och 1 % [[polska]].<ref>Allmayer-Beck & Lessing, a.a., s. 132</ref> Kommando- och tjänstespråk var [[tyska]].<ref>Allmayer-Beck & Lessing, a.a., s. 133</ref> == Titulatur == Titulaturen för imperiets militär och myndigheter varierade beroende på om det representerade hela riket, endast den österrikiska eller den ungerska riksdelen. * Det rörande hela riket benämndes ''kejserlig och kunglig'' (tyska ''kaiserlich und königlich'', ''kuk'') * Det rörande den österrikiska riksdelen benämndes ''kejserlig kunglig'' (tyska ''kaiserlich königlich'', ''kk'') * Det rörande den ungerska riksdelen benämndes ''kunglig ungersk'' (tyska ''königlich ungarisch'', ''ku'') == Källor == {{Ugglan}} {{dewp}} Tillägg och ändringar till ovanstående är belagda med noter: <references/> [[Kategori:Bildanden 1867]] [[Kategori:Historiska länder och riken i Europa]] [[Kategori:Österrikes historia]] [[Kategori:Ungerns historia]] [[Kategori:Upplösningar 1918]] [[af:Oostenryk-Hongarye]] [[ang:Ēastrīce-Ungerland]] [[ar:الإمبراطورية النمساوية المجرية]] [[az:Avstriya-Macarıstan İmperiyası]] [[bar:Östareich-Ungarn]] [[be:Аўстра-Венгрыя]] [[be-x-old:Аўстра-Вугоршчына]] [[bg:Австро-Унгария]] [[bn:অস্ট্রিয়া-হাঙ্গেরি]] [[br:Aostria-Hungaria]] [[bs:Austro-Ugarska]] [[ca:Imperi austrohongarès]] [[cs:Rakousko-Uhersko]] [[da:Østrig-Ungarn]] [[de:Österreich-Ungarn]] [[dsb:Awstrisko-Hungorska]] [[el:Αυστροουγγαρία]] [[en:Austria–Hungary]] [[eo:Aŭstrio-Hungario]] [[es:Imperio Austrohúngaro]] [[et:Austria-Ungari]] [[eu:Austria-Hungariako Inperioa]] [[fa:اتریش-مجارستان]] [[fi:Itävalta-Unkari]] [[fr:Autriche-Hongrie]] [[fur:Austrie-Ongjarie]] [[fy:Eastenryk-Hongarije]] [[gl:Imperio Austrohúngaro]] [[he:האימפריה האוסטרו-הונגרית]] [[hr:Austro-Ugarska]] [[hsb:Rakusko-Wuherska]] [[hu:Osztrák–Magyar Monarchia]] [[id:Austria-Hongaria]] [[io:Austria-Hungaria]] [[is:Austurríki-Ungverjaland]] [[it:Impero austro-ungarico]] [[ja:オーストリア＝ハンガリー帝国]] [[ka:ავსტრო-უნგრეთის იმპერია]] [[ko:오스트리아-헝가리]] [[la:Imperium Austro-Hungaricum]] [[lt:Austrija-Vengrija]] [[lv:Austroungārija]] [[mk:Австро-Унгарија]] [[ms:Austria-Hungary]] [[nl:Oostenrijk-Hongarije]] [[nn:Austerrike-Ungarn]] [[no:Østerrike-Ungarn]] [[nrm:Autriche-Hongrie]] [[oc:Àustria-Ongria]] [[pl:Austro-Węgry]] [[pt:Áustria-Hungria]] [[ro:Imperiul Austro-Ungar]] [[ru:Австро-Венгрия]] [[sh:Austro-Ugarska]] [[simple:Austria-Hungary]] [[sk:Rakúsko-Uhorsko]] [[sl:Avstro-Ogrska]] [[sq:Austro-Hungaria]] [[sr:Аустро-Угарска]] [[stq:Aastriek-Ungarn]] [[sw:Austria-Hungaria]] [[th:จักรวรรดิออสเตรีย-ฮังการี]] [[tr:Avusturya-Macaristan İmparatorluğu]] [[uk:Австро-Угорщина]] [[vi:Đế quốc Áo-Hung]] [[zh:奥匈帝国]]

Tillbaka till Österrike-Ungern.