Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> *I [[pedagogik]]sammanhang kan ''en öppen fråga''' beteckna en fråga som inte har givna svarsalternativ. Motsatsen är då ''en [[sluten fråga]]'' som har två eller flera svarsalternativ, till exempel ja och nej. En öppen fråga kan inledas med "hur gör du när...", "vad anser du om...", "varför..." etc. I en intervju eller en enkät kan öppna frågor vara användbara. Öppna frågor kan ge mer information än slutna eftersom de ofta leder till att den som svarar ger ett längre svar. Öppna frågor kräver dock mer efterbearbetning än slutna. I ett terapeutiskt samtal, undervisning eller liknande är öppna frågor ofta att föredra eftersom de kan få den svarande att reflektera över det som diskuteras. Även om en fråga är öppen kan den ha ett begränsat antal svarsalternativ. Den som frågar kan dessutom känna till alla svarsalternativ. Därför talar man inom [[pedagogik]]en även om [[autentiska frågor]], frågor där den frågande inte sitter inne med svaret. *I [[forskning]]ssammanhang betecknar en '''öppen fråga''' ofta en forskningsfrågeställning som kanske borde gå att besvara med en tillräcklig forskningsinsats, men där ännu ingen människa känner till svaret. I denna mening är öppna frågor unefär detsamma som olösta forskningsproblem. ==Källor== *Olga Dyste (1996), ''Det flerstämmiga klassrummet'', Lund: Studentlitteratur [[Kategori:Pedagogik]]

Tillbaka till Öppen fråga.