Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude>[[Fil:Suntaks kyrka, den 25 juli 2006.JPG|miniatyr|[[Suntak]]s kyrka. De flesta av svenska kyrkans lokaler är "traditionella" kyrkobyggnader med torn.]] '''Svenska kyrkan''', ([[finska]]: ''Ruotsin kirkko'', [[nordsamiska]]: ''Ruoŧa girku''), är genom en av Sveriges riksdag stiftad lag förpliktad att vara ett [[evangelisk-luthersk|evangeliskt-lutherskt]] [[trossamfund]] i [[Sverige]]. {{citat|Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.<ref>1–2 §§ lag ([[Svensk författningssamling|SFS]] 1998:1591) om Svenska kyrkan</ref>}} Benämningen "Svenska kyrkan" finns med i lagtext först 1860 (i den första [[dissenter]]lagen). Ett särskilt namn för kyrkan i Sverige behövdes för att särskilja Svenska kyrkan från andra trossamfund, vars existens genom dissenterlagen för första gången erkändes av staten. Tidigare talade man om "kyrkan i Sverige" eller "den svenska kyrkan". Den [[1 januari]] [[2000]] ändrades relationerna mellan Svenska kyrkan och staten, vilket gör att kyrkan inte längre officiellt kallas [[statskyrka]], men den betraktas fortfarande som en [[folkkyrka]]. Svenska kyrkan är dock fortfarande till viss del styrd av riksdagen, genom lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan, lagen (1998:1592) om införande av lagen om Svenska kyrkan samt lagen (1998:1593) om registrerat trossamfund och lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund. Svenska kyrkan är det största samfundet inom [[Lutherska världsförbundet]]. ==Tro== Svenska kyrkan är en [[kristendom|kristen]] [[Kyrkan|kyrka]]. Den blev en från [[Romersk-katolska kyrkan]] självständig kyrka när den [[kanonisk rätt|kanoniska rätten]] avskaffades [[1536]], och antog en inhemsk bekännelseskrift och kyrkoordning, [[1571 års kyrkoordning|''Den Svenska Kyrkoordningen'']], vid ett kyrkomöte i Uppsala [[1572]]. Svenska Kyrkan blev en [[evangelisk-luthersk]] kyrka vid [[Uppsala möte]] [[1593]], då den [[Augsburgska bekännelsen]] antogs, dvs den lutherska bekännelse som de flesta lutherska samfund ansluter sig till. Vid samma tillfälle antogs Uppsala mötes beslut, och de tre trosbekännelserna från den tidiga, odelade kyrkan behölls. Svenska Kyrkans bekännelse av år 1593, som utkom i trycket [[1594]] under titeln ''Confessio Fidei'', består alltså av: * [[Apostoliska trosbekännelsen]] * [[Nicenska trosbekännelsen]] * [[Athanasianska trosbekännelsen]] * [[Augsburgska bekännelsen]] * Uppsala mötes beslut 1572 * Uppsala mötes beslut 1593 År [[1686]] antog riksdagen [[Konkordieboken]], en bok som, förutom de tre fornkyrkliga trosbekännelserna och den Augsburgska bekännelsen innehåller följande bekännelseskrifter: * [[Augsburgska bekännelsens apologi]] * [[Schmalkaldiska artiklarna]] * [[Om påvens makt och överhöghet]] * [[Luthers stora katekes]] * [[Luthers lilla katekes]] * [[Konkordieformeln]] Däremot antog Svenska Kyrkan inte de förord som ingår i den tyska upplagan av Konkordieboken. I [[successionsordningen]] [[1810]] förutsattes monarken endast bekänna innehållet i ''Confessio fidei'', inte Konkordiebokens övriga dokument. De senare har därför kommit att betraktas som kommentarer och förklaringsskrifter till den förstnämnda. Under loppet av 1800-talet och 1900-talet bejakade Svenska Kyrkan ett antal lärodokument. Att så hade skett konstaterades [[1993]] genom införandet av en tydligare portalparagraf i vad som då var ''Svenska Kyrkans Författningssamling'', i formuleringen "andra av Svenska kyrkan bejakade dokument". Vilka dessa dokument var vid tidpunkten ifråga exemplifierades i ''Centralstyrelsens Kyrkliga Skrivelse 1993:4'', nämligen: * [[1878]] års katekesutveckling * Uppsalabekännelsen 1909 (som låg till grund för nattvardsgemenskapen med [[Engelska kyrkan]] 1922) * [[Kyrkornas Världsråd]]s Konstitutioner §1 * [[Lutherska Världsförbundet]]s Konstitutioner §1 * Svenska Kyrkans officiella svar på Lima-dokumentet ''Baptism-Eucharist-Ministry'' 1985 * Biskopsmötets brev i viktiga teologiska frågor<ref group="not">Vad "viktiga teologiska frågor" är för något, och vem som har rätt att bedöma skillnaden mellan viktiga och oviktiga teologiska frågor framgår ej.</ref> Sedan 1993 har Svenska Kyrkan bejakat två större dokument: * Överenskommelsen mellan Svenska Kyrkan och [[Oberoende Filippinska kyrkan]] 1995 * Borgådeklarationen 1996 (som ligger till grund för [[Borgågemenskapen]]) I nu gällande kyrkoordning definieras Svenska kyrkans "tro, bekännelse och lära" på följande sätt: {{citat|Svenska kyrkans [[tro]], [[trosbekännelse|bekännelse]] och [[lära]], som gestaltas i [[gudstjänst]] och liv, är grundad i [[Gud]]s heliga ord, såsom det är givet i [[Gamla testamentet|Gamla]] och [[Nya testamentet]]s [[profet]]iska och [[apostel|apostoliska]] skrifter, är sammanfattad i den [[Apostoliska trosbekännelsen|apostoliska]], den [[nicaenska trosbekännelsen|nicenska]] och den [[athanasianska trosbekännelsen]] samt i den oförändrade [[augsburgska bekännelsen]] av år 1530, är bejakad och erkänd i [[Uppsala möte]]s beslut år 1593, är förklarad och kommenterad i [[Konkordieboken]] samt i andra av Svenska kyrkan bejakade dokument ([http://www.svenskakyrkan.se/tcrot/kyrkoordningen/filer/KO-kap-01.pdf Svenska kyrkans kyrkoordning 1 kap., 1§])}} Den vikt som fästs vid gestaltning i gudstjänst och liv skänker även teologin i "de kyrkliga böckerna" roll som grundläggande dokument, något redan ''Centralstyrelsens Kyrkliga Skrivelse 1993:4'' hade framhävt. Dessa gudstjänstböcker är: * Den Svenska Psalmboken * Den Svenska Kyrkohandboken I-II * Den Svenska Evangelieboken * En liten bönbok I praktiken spelar dock de reformatoriska [[bekännelseskrifter]]na, särskilt [[Konkordieboken]], en ganska liten roll för Svenska kyrkans [[församling]]ar. Traditionella [[lutherska]] tankegångar tillsammans med influenser från olika riktningar samsas.{{kb}} Flera traditionella kristna rörelser motsätter sig dock influenser från moderna och postmoderna riktningar. Exempel på dessa traditionella kristna rörelser är [[lågkyrklig]]het, [[gammalkyrklig]]het, [[högkyrklig]]het och [[Laestadianism|læstadianer]]. Lokalt kan dessa rörelser vara starka, men de saknar nämnvärt inflytande på riksplanet. Under [[1900-talet]] har Svenska kyrkan orienterat sig alltmer åt den [[liberalteologi|liberala teologin]]. Uppfattningen att människan är en [[synd|syndare]] som behöver [[frälsning|frälsas]] har tonats ner. Istället har Guds förutsättningslösa kärlek betonats. {{kb}} Alla religioners lika värde är också en tanke, som framförs alltmer, snarare än den kristna tron som enda vägen till Gud.{{kb}} Svenska kyrkan har alltmer kommit att orientera sig åt de [[mänskliga rättigheter]]na. Kvinnor är sedan 1958 välkomna att vigas till präster. Sedan 1994 prästvigs inte män som inte samarbetar med prästvigda kvinnor. Samkönade parförhållanden välsignas idag av kyrkan och frågan om samkönade äktenskap utreds. I den [[feministisk teologi|feministiska teologin]] framförs att Gud även har kvinnliga egenskaper och den traditionellt manliga Gudsbilden tonas ner.{{kb}} ==Historik== ===900- till 1500-tal=== Kristendomen infördes i [[Sverige]] i dess [[Romersk-katolska kyrkan|romersk-katolska]] form från sent 900-tal till sent 1000-tal av människor som kommit i kontakt med kristendomen i andra länder. Det skedde både genom handel och genom kristna trälar.{{källa behövs}} Redan tidigare hade dock katolska [[missionär]]er från [[Tyskland]] och [[England]] verkat i landet. [[Ansgar]] som ibland kallas ''Nordens apostel'' kom till [[Birka]] omkring 830 och grundade vad man anser vara den första kristna [[församling]]en i Sverige. Fynd av en kristen gravplats i området kring [[Varnhems klosterkyrka]] från 800-talet tyder dock på att kristendomen kan ha kommit tidigare till Sverige.<ref>http://www.vastergotlandsmuseum.se/varnhem/c14_analyser_2007.html</ref><ref>http://www.sr.se/skaraborg/nyheter/artikel.asp?artikel=1215836</ref> Det första tydliga tecknet på att kristendomen fått fotfäste i större skala är [[Olof Skötkonung]]s dop, omkring år 1008. Den förste omnämnde [[biskop]]en i Sverige var biskop Turgot av [[Skara]] som dog omkring år 1030. Enligt Adam av Bremen så fick Olof Skötkonungen ett ultimatum vid tinget i Uppsala om att respektera den gamla tron och blotet vid templet i Uppsala mot att han valde ett landskap som fick bli kristet, han valde Västergötland och i samarbete med ärkestiftet Hamburg-Bremen som var ansvarigt ärkesäte för den Nordiska missionen bildades Skara stift och dess förste biskop vigdes 1014. I ett påvligt dokument från 1120 nämns Skara, Liunga kaupinga ([[Linköping]]), [[Tuna]] ([[Eskilstuna]]), [[Strängnäs]], [[Sigtuna]] och Arosa ([[Västerås]] eller möjligen Östra Aros/Uppsala) som biskopssäten.<ref>http://fornvannen.se/pdf/1950talet/1952_178.pdf</ref> Senare under 1100-talet omnämns även [[Växjö stift|Växjö]] och [[Åbo stift]]. Dessutom flyttar Sigtuna till [[Uppsala]]. [[Stift (kyrkligt förvaltningsområde)|Stiften]] var från och med 1104 underställda [[ärkestift]]et i [[Lund]] som då var [[dansk]]t. Det dröjde till 1164 innan Sverige blev egen [[kyrkoprovins]] med egen [[ärkebiskop]] i [[Uppsala]]. Den svenska kyrkoprovinsen var dock fortfarande formellt underställd Lund och förblev så fram till [[reformationen]]. Under 1100- och 1200-talen etablerade sig flera olika klosterordnar i Sverige. [[Alvastra kloster|Alvastra]], [[Nydala kloster|Nydala]] och [[Varnhems kloster|Varnhems]] [[kloster]] grundas av [[cistercienser]]na. [[Dominikaner]] och [[franciskaner]] öppnade [[konvent]] i bland annat [[Visby]] och Skara. Den katolska kyrkans viktigaste person i Sverige under 1300-talet var utan tvekan [[heliga Birgitta]]. Hennes uppenbarelser fick stor betydelse både andligt och politiskt över hela Europa. Hon lyckades med tiden utverka tillstånd av [[påve]]n för att grunda [[Den helige Frälsarens orden]] vilket ledde till klosterbygge i [[Vadstena]] efter hennes död. ===Reformationen=== {{Fördjupning|Reformationen i Sverige}} Vid [[riksdag]]en i Västerås [[1527]] gavs kungen makt att dra in kyrkliga egendomar, och reformkatolska ideal möjliggjorde även lutherska teologers verksamhet. Den ledande teologen bland reformatorerna i Sverige blev [[Olaus Petri]], predikant i [[Storkyrkan]] i Stockholm. Redan år [[1525]] tog han steget att gifta sig. År [[1526]] utgav han [[Nya testamentet]] på svenska, och [[1529]] en svenskspråkig kyrkohandbok med gudstjänstordningar för dop, vigselgudstjänst, kyrktagning, de sjukas smörjelse, begravningsgudstjänst och bikt av dödsdömda. [[1531]] publicerade han [[Den svenska mässan]]. Relationen till kyrkan i [[Rom]] skakades år [[1530]] då Gustav Vasa utsåg [[Laurentius Petri Nericius|Laurentius Petri]] (Olaus yngre bror) till ärkebiskop av Uppsala utan påvlig bekräftelse. Laurentius Petri biskopsvigdes av en tidigare biskop, något som inte skedde i Danmark. Frågan om [[apostolisk succession]] är omdebatterad, och har senare kommit att betyda mycket för relationen med [[anglikaner]]na i [[Borgågemenskapen]]. Kyrkan i Sverige bröt definitivt med [[påven]] när den [[kanonisk rätt|kanoniska rätten]] avskaffades [[1536]]. Den befintliga kyrkoprovinsen, med dess stift och församlingar omvandlades till ett självständigt trossamfund, vars kyrkobyggnader och egendomar förblev i stiftens och församlingarnas ägo. Fram till [[1535]] kan Gustav Vasas kyrkopolitik karaktäriseras som reformkatolsk. Mellan [[1539]] och [[1543]] orienterade han sig mot de tyska kyrkornas mönster, bland annat under inflytande av [[Conrad von Pyhy]], och bröderna Petri föll i onåd. Olaus Petri dömdes till döden [[1540]], men benådades. Från och med [[1544]] gynnade kungen åter en av bröderna Petri präglad inhemsk utveckling. Gustav Vasas privata teologiska hemmahörighet har av Carl-Gustaf Andrén karaktäriserats som "bibliskt förankrad lekmannafromhet" snarare än "luthersk", och under hans regeringstid behöll Svenska Kyrkan en stor bredd bland prästerskapet. Hans söner skulle orientera sig i riktningar som kyrkan i längden inte skulle acceptera. På kontinenten fick [[kalvinism]]en inflytande på 1560-talet, och påverkade bland annat [[Erik XIV]] och hans yngre bror hertig Karl, men avvisades av Svenska Kyrkan vid ett kyrkomöte som hölls i Stockholm [[1565]]. En inhemsk bekännelseskrift och kyrkoordning sammanställdes av Laurentius Petri [[1571]], och antogs vid ett kyrkomöte i Uppsala [[1572]]: [[1571 års kyrkoordning|''Den Svenska Kyrkoordningen'']]. [[Johan III]] föredrog [[reformkatolicism]]en, och försökte därför erhålla påvens tillåtelse att den Svenska Kyrkan vid en eventuell återförening skulle kunna behålla gifta präster, gudstjänst på folkspråket, [[kommunion]] [[sub utraque|under båda gestalterna]], samt en teologi baserad på [[kyrkofäderna]] snarare än på [[Tridentinska mötet]]. Dessa förhandlingar strandade. Däremot genomdrev Johan III ett tillägg till ''Den Svenska Kyrkoordningen'', den sk ''Nova Ordinantia'' [[1575]] och en ny gudstjänstordning, den sk ''[[Röda boken]]'' [[1576]]. I hertig Karls hertigdöme kom dessa böcker inte i bruk, och prästerskapet i hans landskap tog intryck av lutheranerna i norra Tyskland. Vid [[Uppsala möte 1593]] antogs [[Augsburgska bekännelsen]] som rikets lära, och man beslutade sig för att återgå till ''Den Svenska Kyrkoordningen''. De tre trosbekännelserna från den tidiga kyrkan behölls. Svenska Kyrkan blev så ett [[evangelisk-lutherskt]] trossamfund. Det katolska prästerskapet tvingades konvertera eller lämna landet. Under 1600-talet präglades Svenska kyrkan av [[luthersk ortodoxi]], och från och med 1680-talet allt starkare band till statsmakten. Diakonvigningar föll ur bruk på 1660-talet, och samtidigt föll biskopens konfirmation av katekesungdomen ur bruk. Till [[bekännelseskrifter]]na lade man [[Luther]]s [[Lilla katekesen|lilla katekes]] och senare även [[Konkordieboken]]. [[1686 års kyrkolag]] bestämde kyrkans verksamhet till [[1993]]. ===Väckelserörelserna och förändrad roll=== Under 1700-talet och tidigt 1800-tal nådde flera [[väckelse]]r Sverige. Först [[pietism]]en i olika former och senare [[herrnhutism]]en. Inte sällan ledde väckelserna till konflikter med de lutherskt ortodoxa och enhetssamhället. Under 1800-talet började det lutherska enhetssamhället dominans brytas sönder. Bildandet av [[Frikyrka|frikyrkor]] tog sin början [[1848]] då Sveriges första baptistförsamling grundades. [[Konventikelplakatet]] avskaffades [[1858]]. Detta ledde till mildrad religionslagstiftning och möjlighet att tillhöra andra trossamfund än Svenska kyrkan, först för utlänningar under Gustav III, sedan för svenska medborgare [[1860]]. Det dröjde dock till 1951 -- då [[lagen om religionsfrihet]] infördes -- innan man kunde gå ur Svenska kyrkan utan att gå med i ett annat religiöst samfund som var godkänt av staten. De största frikyrkosamfunden hade vägrat att söka ett sådant godkännande, varför det först i och med den religionsfrihetslagen 1951 var möjligt att enbart vara med i dessa frikyrkor eller att inte vara med i något religiöst samfund alls. Svenska Kyrkan förlorade folkbokföringsuppdraget [[1991]] och dopet blev medlemsgrundande 1996. ===2000-talet och framåt=== Sedan relationerna mellan kyrka och stat ändrades [[1 januari]] [[2000]] är kyrkan relativt fristående från svenska staten. Dock kvarstår en särskild [[lag om Svenska kyrkan]] som bl.a. reglerar att den ska vara [[evangelisk-luthersk]], rikstäckande och demokratisk. Ungefär hälften av de [[nomineringsgrupp]]er som ställer upp kandidaterna i de kyrkliga [[kyrkliga val|val]]en sammanfaller med eller står de vanliga politiska partierna mycket nära. Störst skillnad åstadkom de ändrade relationerna på lokalplanet. Kyrkoförsamlingen var länge den enda lokala samhälleliga organisationen. Först 1864 delades församlingen i två delar, en borgerlig kommun och en kyrklig kommun. Att församlingarna fick ställning som kommun kom att innebära betydande begränsningar för vad de tilläts göra. Tydligast märktes detta inom vård, skola och omsorg. Relationsförändringen år 2000 innebar att församlingarna upphörde att vara kommuner. Därmed försvann också de tidigare restriktionerna. ====Välsignelse av samkönade par==== [[27 oktober]] [[2005]] beslutade Svenska kyrkan, genom [[kyrkomötet]] och som en av de första kyrkorna i världen, att välsignelsehandling för ingånget partnerskap skulle utarbetas.<ref>http://www.svenskakyrkan.se/tcrot/km/2005/nyheter/nyheter-03.shtm</ref> Ordning för välsignelsen fastställdes [[6 december]] [[2006]] av [[kyrkostyrelsen]].<ref>[http://www.svenskakyrkan.se/Sve/Dokument/Dokumentfiler/F972BA26-F469-45B6-9506-F9FA42580928.htm Kyrkostyrelsens protokoll 2006-12-06.]</ref> [[16 mars]] [[2007]] ställde sig dessutom företrädare för Svenska kyrkan positiva till att partnerskap skulle få ingås i kyrkan, med förbehållet att man inte vill kalla samkönade partnerskap för "äktenskap".<ref>{{tidningsref|url=http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_14835823.asp|rubrik=Ja till homovigslar i Svenska kyrkan|tidning=[[SvD]]|datum=2007-03-16}}</ref> [[15 januari]] [[2009]] skickade kyrkostyrelsen ut ett förslag om ordning för ingående av äktenskap för par av samma kön på remiss.<ref>[http://www.svenskakyrkan.se/Sve/Dokument/Dokumentfiler/F79A3495-69A8-4D34-8E1F-BFB64FB9BB83.pdf Förslag på ordning för ingående av äktenskap för par av samma kön.]</ref> Efter remissrundan beslutade kyrkostyrelsen den [[12 juni]] 2009 att sända en skrivelse till kyrkomötet där det föreslås att Svenska kyrkan ska behålla sin vigselrätt, samt att ändringar i vigselordningen skall göras för att denna även skall passa samkönade par som ingår äktenskap.<ref>[http://www.svenskakyrkan.se/Webbplats/System/Filer/eee3ec33-5c35-4424-8a98-bc8bcab06a92.pdf Kyrkostyrelsens skrivelse till kyrkomötet.]</ref> Denna skrivelse gjordes i ljuset av den lagändring som trädde i kraft [[1 maj]] 2009, och som innebar att även samkönade par kan ingå äktenskap i Sverige. Den [[26 augusti]] samma år offentliggjordes ett yttrande från Svenska kyrkans läronämnd, där det fastslås att det inte finns några läromässiga hinder för att införa en ordning för ingående av äktenskap för par av samma kön i Svenska kyrkan.<ref>[http://www.svenskakyrkan.se/Kyrkomotet/Yttranden/Uppladdade_filer/a9ce920d-7313-4978-9e53-15d9cbdbbcce.pdf Läronämndens yttrande 2009:12y. Vigsel och äktenskap.]</ref> Införandet av välsignelse av [[registrerat partnerskap]] och kyrklig [[vigsel]] för samkönade parrelationer har varit kontroversiella frågor. Nio av fjorton biskopar ansåg att kyrkan borde avsäga sig vigselrätten hellre än att tvingas viga homosexuella.<ref>Carl Axel Aurelius, Esbjörn Hagberg, Antje Jackelén, Lennart Koskinen, Caroline Krook, Hans-Erik Nordin, Ragnar Persenius, Hans Stiglund, Sven Thidevall: [http://www.dn.se/opinion/debatt/kyrkans-ratt-att-viga-maste-nu-avskaffas-1.793714 "Kyrkans rätt att viga måste nu avskaffas"] ''DN,'' 6 februari 2009.</ref> [[Svenska Evangeliska Alliansen]]s generalsekreterare Stefan Gustavsson har påpekat att kyrkan svängde i äktenskapsfrågan när riksdagen gick in för könsneutrala äktenskap och hävdade att Kyrkans beslut om samkönade vigslar är ett tecken på att den blivit som ett eko av samhället, utan egen inre kompass, och att dess avsaknad av självkänsla som kristen kyrka åter nått nya höjder.<ref>Stefan Gustavsson: [http://www.credoakademin.nu/index.php/blog/blogpost/aektenskap_enligt_pastor_jansson_-_om_svenska_kyrkans_brist_pa_hederlighet/ Äktenskap enligt pastor Jansson - om Svenska Kyrkans brist på hederlighet] Blogg, 7 april 2009.</ref> Han ansåg också att ärkebiskopens tillfredsställelse över att göra ett "teologiskt pionjärarbete" står i motsats till kristendomens ideal att följa ett spår som någon annan har dragit upp före oss, att följa Jesus: "Den som går sin egen väg är inte längre kristen."<ref>Stefan Gustavsson: [http://www.credoakademin.nu/index.php/blog/blogpost/teologiskt_pionjaerarbete/ Teologiskt pionjärarbete?] Blogg, 23 september 2009.</ref> Svenska Kyrkans inställning i homofrågan har dessutom fått menliga ekumeniska konsekvenser (se avsnittet om ekumenik nedan). ====Vigsel av samkönade par==== Den 22 oktober 2009 beslutades vid kyrkomötet att Svenska kyrkan ska ändra i kyrkoordningen avseende vigseln av par av samma kön, och därigenom tillåta enkönade äktenskap. Därmed blir Svenska kyrkan en av de första kyrkorna i världen att avvika från den traditionella heterosexuella vigseln. Beslutet togs av möter med siffrorna 176 för, 63 emot samt 11 ledamöter som lade ner sin röst. <ref>http://www.dn.se/nyheter/sverige/kyrkomotet-oppnade-for-homovigslar-1.979744 Svenska kyrkan tillåter homoäktenskap, DN, 2009-10-22</ref> Svenska kyrkans motivering till ändringen är bland annat att "vi som kristna människor i alla tider har ett ansvar att tänka själva utifrån det vi tror är gott för kärlek, trohet och rättvisa", en slutsats ärkebiskopen Anders Wejryd drar enligt bibelordet ”Du ska älska din nästa som dig själv”<ref>http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=289221 Samkönade äktenskap gott för kärleken</ref>. Engelska kyrkan (Anglikanska kyrkan) varnade tidigare Svenska kyrkan för att införa homovigslar, och uttryckte att en sådan fundamental ändring av den kristna äktenskapsläran skulle kunna orsaka splittring, och försvåra vidare samarbeten. <ref>http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=272916 Kritik från Engelska kyrkan</ref> Beslutet mötte positiv kritik hos bl.a. EKHO, ''Ekumeniska grupperna för kristna HBT-personer'', där de anser att "beslutet visar att Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, och att man tar kärlek mellan människor av samma kön på allvar."<ref>http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=190639 Kristna homo. välkomnar homoäktenskap</ref>. Enligt en undersökning gjord 2008 ansåg 71% av svenskarna att homoäktenskap borde vara tillåtet <ref>http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_793305.svd Starkt stöd för homoäktenskap, SvD</ref> ==Organisation== Svenska kyrkans organisation, uppgifter och administration finns sedan den [[1 januari]] [[2000]] huvudsakligen reglerad kyrkans egna regelverk, [[kyrkoordningen]]. Viss lagstiftning finns dock kvar, huvudsakligen rörande begravningsverksamheten och vissa andra frågor i [[Lag om Svenska kyrkan|lagen om Svenska kyrkan]]. Även [[Lagen om trossamfund|lagen om trossamfund]] reglerar vissa aspekter av Svenska kyrkans, liksom Sveriges övriga religiösa samfunds organisation. Organisatoriskt är Svenska kyrkan uppdelad på lokal, regional och nationell nivå. Lagen om Svenska kyrkan föreskriver att dess verksamhet ska vara rikstäckande. ===Lokal nivå=== {{Fördjupning|Församlingar i Svenska kyrkan}} På lokal nivå är Svenska kyrkan indelad i [[församling|församlingar]]. Till skillnad från [[frikyrka|frikyrkorna]] är Svenska kyrkans församlingar [[territoriella församlingar|territoriella]], vilket innebär att församlingarna har geografiska gränser, man är alltså medlem i den församling inom vilkens gränser man är folkbokförd. Svenska kyrkan har även några [[icke-territoriella församlingar]]: * [[Karlskrona Amiralitetsförsamling]] * [[Tyska församlingarna i Göteborg]] * [[Tyska församlingen i Stockholm]] * [[Finska församlingen i Stockholm]] * [[hovförsamlingen]] Utlandsförsamlingarna har ett territoriellt inslag i det att respektive församlingsordning anger församlingens ansvarsområde. Ansvarsområdet kan dock sträcka sig över relativt stora områden, i vissa fall över ett eller flera länder. Arbetet och det praktiska ansvaret är därför i huvudsak koncentrerat till en församlingsort och ett antal gudstjänstorter, även om församlingen teoretiskt sett och i samband med vissa typer av händelser (exempelvis katastrofer) tar ansvar för hela området. Församlingens grundläggande uppgift är att fira [[gudstjänst]], bedriva [[undervisning]] samt att utöva [[diakoni]] och [[mission]]. En församling kan vara fristående eller ingå i en [[kyrklig samfällighet]]. En fristående församlings verksamhet styrs av [[kyrkofullmäktige]] med underställt [[kyrkoråd]]. I en församling som ingår i en samfällighet kan församlingens verksamhet istället styras av ett [[direktvalt kyrkoråd]]. För församlingar som ingår i en samfällighet och som har färre än 500 medlemmar finns det möjlighet att ersätta kyrkofullmäktige med en [[kyrkostämma]]. Denna möjlighet finns efter 1 januari 2010 endast kvar för hovförsamlingen. Den kyrkliga samfällighetens verksamhet leds av det samfällda kyrkofullmäktige och [[kyrkonämnden]]. Som en pastoral samverkansenhet ingår pastoraten inom ett geografiskt område i ett [[kontrakt]]. För att samordna arbetet i kontraktet utser stiftets biskop en av kontraktets präster, vanligen (men inte nödvändigtvis) en av kyrkoherdarna, till [[kontraktsprost]]. Den enda obligatoriska administrativa uppgift som åligger kontraktet är att vara [[valdistrikt]] vid stiftsfullmäktigeval och biskopsval. ===Regional nivå=== {{Fördjupning|Svenska kyrkans stift}} Regionalt är Svenska kyrkan indelad i 13 [[stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stift]]. Stiftet är en biskops tjänstgöringsområde och har som uppgift att främja och ha tillsyn över församlingarnas verksamhet. Respektive stift leds av [[stiftsfullmäktige]] och [[stiftsstyrelse]]n. I stiftet finns också ett [[domkapitel]], som har särskild tillsyn över stiftets präster och diakoner. [[Biskop]]en är ordförande i stiftsstyrelsen och domkapitlet. [[Uppsala stift]] är [[ärkestift]] och har två biskopar. En av biskoparna i Uppsala stift är [[ärkebiskop]]. Ärkebiskopen är inte överordnad övriga biskopar. Dock är ärkebiskopen ordförande i [[biskopsmötet]]. Under [[Gustav Vasa]]s tid som regent konfiskerades stora delar av kyrkans egendomar. Motsvarande skedde inte i Danmark, av den anledningen besitter Lunds stift nästan lika stora egendomar som övriga tolv stift gör tillsammans. ===Nationell nivå=== På nationell nivå leds Svenska kyrkan av [[kyrkomötet]] och [[kyrkostyrelsen]]. Den nationella nivån har ansvar för Svenska kyrkans tro, lära, [[gudstjänst|gudstjänstfirande]], ekonomi och organisation. Återkommande kritik framförs över att kyrkomötet och kyrkostyrelsen i stor utsträckning utgörs av förtroendevalda som representerar de politiska partiernas intressen mer än kyrkans. [[Ärkebiskop]]sämbetet och kyrkans nationella kansli, [[kyrkokansliet]], finns i [[Kyrkans hus]] i [[Uppsala]]. ====Nationella verksamheter under eget namn==== *[[Svenska kyrkan i utlandet]] (SKUT) Internationell verksamhet bedrevs tidigare i de två organisationerna [[Lutherhjälpen]] och [[Svenska kyrkans mission]] (SKM). Sedan 2008 har de slagits samman i en gemensam organisation som verkar under namnet [[Svenska kyrkans internationella arbete]]. ==Ekonomi== Svenska kyrkans verksamhet finansieras genom den [[kyrkoavgift]] som dess medlemmar betalar (tidigare kallad [[kyrkoskatt]]), [[kollekt]]er och gåvor samt avkastning på kapital. Kyrkoavgiften varierar mellan olika församlingar och kyrkliga samfälligheter. Staten har medgett att Skatteverket ska agera uppbördsorganisation för kyrkoavgiften. En annan reminecens från kyrkoskattens tid är att kyrkoavgiftens storlek beräknas utifrån den [[skattepliktig inkomst|skattepliktiga inkomsten]]. I genomsnitt ligger den på ca 0,98%. Icke-territoriella församlingar har till viss del särlösningar för uppbörden. Exempelvis kan en utlandsförsamlings kyrkoråd besluta om församlingens kyrkoavgift i form av en fast summa, vilken församlingens regelbundna besökare sedan uppmanas att betala in. Kollekter och gåvor tas i många fall upp för ett specifikt ändamål, i huvudsak indelat i gemensamma ändamål för hela kyrkan (mission, [[Lutherhjälpen]], [[Svenska kyrkans unga]]), lokala ändamål (upprustning av [[kyrkorgel]], kostnaden för en konsert, Svenska kyrkans ungas lokala verksamhet) eller generella ändamål (församlingens verksamhet). Många av Svenska kyrkans organisatoriska enheter äger och förvaltar självständigt kapital (aktier, värdepapper) eller fasta tillgångar (skogsfastigheter, byggnader). Avkastningen från dessa tillgångar kan exempelvis användas för att hålla kyrkoavgiften på en låg nivå eller för att finansiera investeringar. [[Kyrkobyggnad]]ernas underhållskostnader finansieras av kyrkoavgiften, men för att förhindra att kulturellt värdefulla byggnader förfaller får Svenska kyrkan ett visst stöd från staten, så kallad [[kyrkoantikvarisk ersättning]], avsett för långsiktigt underhåll av kyrkobyggnader. ===Begravningsavgift=== Alla Sveriges invånare, även de som inte tillhör Svenska kyrkan, är genom lag förpliktigade att erlägga [[begravningsavgift]] till begravningsverksamheten. Denna avgift tillfaller Svenska kyrkan på grund av att kyrkan har uppdraget av staten att sköta [[begravningsverksamheten]] i samtliga kommuner utom i [[Stockholm]] och [[Tranås]] där respektive kommun har motsvarande uppdrag. Uppbörden av begravningsavgiften verkställs genom utdebitering genom [[Skatteverket]] på samma vis som [[kommunalskatt]]en och [[kyrkoavgift]]en. Begravningsavgiften fastställs av [[kyrkofullmäktige]] för de som tillhör Svenska kyrkan och av den statliga myndigheten [[Kammarkollegiet]] för de som inte tillhör Svenska kyrkan. Ansvarig för begravningsverksamheten inom respektive församlingsområde är kyrkofullmäktige. ===Kritik av begravningsavgiften=== Beslut om hur begravningsavgiften skall användas fattas av kyrkofullmäktige, där den som inte är medlem av Svenska kyrkan saknar [[rösträtt]]. Över två miljoner människor, varav över 100&nbsp;000 [[muslim]]er, över 80&nbsp;000 [[katolik]]er och ett okänt antal [[ateist]]er saknar därför inflytande över hur deras [[skattemedel]] används. Genom att församlingarna inte längre är kommuner, är heller inte dess handlingar allmänna och öppna för insyn från dem som betalar begravningsavgift. Trots att Svenska kyrkan ansvarar för begravningsverksamheten för alla i Sverige boende informerar den bara om begravning enligt Svenska kyrkans ritual.<ref>http://www.svenskakyrkan.se/osterlovsta-hallnas/begravning.html </ref> Kritik mot begravningsplaternas dominanta kristna symbolik har också framförts.<ref>http://www.arbetarbladet.se/utskrift.php?id=458568&avdelning_1=103&avdelning_2=165 </ref> ==Medlemskap== Sedan [[1996]] blir man medlem i Svenska kyrkan genom att [[dop|döpas]]. Tidigare blev barn vars föräldrar var medlemmar automatiskt medlemmar. Det finns också möjlighet att tillhöra kyrkan "i avvaktan på dop". Medlemskapet är obegränsat i tid, men kan hävas genom ansökan hos kyrkoherden i den församling man tillhör. [[Vårdnadshavare]] kan även häva medlemskap för minderåriga, men är den minderåriga över 12 år krävs den personens godkännande. Svenska kyrkan hade 2008 över 6,8 miljoner medlemmar, vilket motsvarar cirka 72,9&nbsp;% av befolkningen. Under 2000-talet har antalet medlemmar minskat med cirka 1&nbsp;% per år, men på grund av befolkningstillväxten har andelen av befolkningen som är medlemmar i svenska kyrkan minskat med cirka 1,3&nbsp;% per år under samma tid. <ref>[http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=100243&did=246075 Svenska kyrkans statistik över in- och utträden 1972-2008]</ref> ===Vad kyrkoavgiften används till=== Med tanke på församlingarnas självstyre används kyrkoavgifterna på många olika vis, men framförallt till församlingsverksamhet i form av * gudstjänster (även inräkat dop, vigslar, konfirmationer och begravningar) * undervisning (bland såväl barn som unga och vuxna) * diakoni (bland annat enskilda samtal, besök hos gamla och ensamma, familjerådgivning etc.) * mission Utöver detta finasierar kyrkoavgiften även underhåll av byggnader (såsom kyrkor, församlingsgårdar/-hem och förvaltningsbyggnader) och det internationella arbetet runt om i världen. ===Utträde === Under 1700-talet och tidigt 1800-tal nådde flera väckelser Sverige. Först pietismen i olika former och senare herrnhutismen. Inte sällan ledde väckelserna till konflikter med de lutherskt ortodoxa och enhetssamhället. Under 1800-talet bröts Svenska kyrkans dominans genom frikyrkoväckelsenas framgångar och bildandet av [[frikyrka|frikyrkosamfund]]. Detta ledde till mildrad religionslagstiftning och möjlighet att utträda ur Svenska kyrkan även för svenska medborgare, men med villkoret att den enskilde istället inträdde i ett av staten godkänt trossamfund. Bland de samfund som inte ville söka statens godkännande fanns de största frikyrkorna, varför dess medlemmar alltjämt inte kunde lämna statskyrkan. Det dröjde till [[1951]] då lagen om [[religionsfrihet]] antogs innan man kunde utträda ur Svenska kyrkan utan att inträda i annat av staten godkänt samfund. Därmed öppnades också möjligheten att inte tillhöra något religiöst samfund alls. ==Gudstjänst== Svenska kyrkans [[gudstjänst|gudstjänstfirande]] regleras av [[kyrkohandboken]] som fastställs av [[kyrkomötet]]. {{stubavsnitt}} ==Ekumenik== Svenska kyrkan deltar i ekumeniska samtal med andra trossamfund på fem sätt: * som medlemskyrka i [[Kyrkornas världsråd]] * som medlemskyrka i [[Lutherska världsförbundet]] * genom bilaterala samtal mellan Svenska kyrkans sekretariat för ekumenik och teologi och andra enskilda trossamfund * genom deltagande i multilaterala samarbetsråd på riks- och lokalplanet, exempelvis [[Sveriges kristna råd]] * genom informella kontakter mellan personer och föreningar inom Svenska Kyrkan och andra trossamfund, s.k. "gräsrotsekumenik" Ekumeniska samtal med den [[Engelska kyrkan]] påbörjades [[1909]], och nattvardsgemenskap mellan de båda trossamfunden ingicks [[1922]]. Detta följdes på 1990-talet upp med den s.k. Borgå-dialogen, som omfattade samtliga [[anglikan]]ska kyrkor på brittiska öarna och iberiska halvön resp. [[evangelisk-luthersk]]a kyrkor i [[Norden]] och [[Baltikum]]. Resultatet var full kyrkogemenskap mellan de flesta av dessa kyrkor inom [[Borgågemenskapen]] som tog sin början från och med [[1994]]-[[1996]]. [[Danska folkkyrkan]] och den lutherska kyrkan i Lettland valde dock istället att stå utanför och inneha observatörsstatus. Svenska kyrkan tog initiativet till bildandet av ''Life and Work''-kommittén vid det [[Stora ekumeniska mötet]] i Stockholm [[1925]]. Svenska kyrkan var en av de grundande medlemskyrkorna, när [[Lutherska Världsförbundet]] grundades vid ett möte i [[Lund]] [[1947]]. ''Faith and Order''-kommittén hade bildats vid ett möte i [[Lausanne]] [[1927]], och Svenska kyrkan hade skickat representanter dit, bland annat [[Gustaf Aulén]]. Svenska kyrkan var en av de grundande medlemskyrkorna när [[Kyrkornas världsråd]] grundades i [[Amsterdam]] [[1948]]. Både ''Life and Work''-kommittén och ''Faith and Order''-kommittén inordnades i den nya samarbetsorganisationen. När Kyrkornas Världsråd 1982 lät publicera Lima-dokumentet ''Dop, nattvard, ämbete'' inkom Svenska kyrkans kyrkomöte med ett officiellt svar [[1985]]. Svenska kyrkan påbörjade [[1964]] samtal med dåvarande ''Svenska Missionsförbundet''. Ett samarbetsavtal, som innebär nattvardsgemenskap och fortsatta samtal, ingicks mellan Svenska kyrkan och nuvarande [[Svenska Missionskyrkan]] [[2006]]. Dialog mellan den [[Romersk-katolska kyrkan]] och [[Lutherska världsförbundet]] började växa fram [[1965]], med fastare organisatoriska former [[1967]]. Dialogen har resulterat i ett stort antal rapporter, exempelvis en gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran (1500-talets stora konfliktpunkt) [[1999]]. På bilateral nivå har Svenska kyrkan och Stockholms katolska stift frambringat dialograpporterna: * ''Äktenskap och familj'' (1975) * ''Dop och kyrkotillhörighet'' (1978) * ''Biskopsämbetet'' (1989) * ''Kyrkan som sakrament'' (1999) Svenska kyrkans biskopsmöte avvisade [[1976]] ''[[Leuenbergkonkordin]]'' mellan lutherska kyrkor och den [[reformerta kyrkan]]. Svenska kyrkan påbörjade [[1979]] samtal med [[Metodistkyrkan i Sverige]]. Det resulterade [[1992]] i full kyrkogemenskap, som bland annat möjliggjorde att de båda trossamfundens församlingar i [[Huskvarna]] blev en samarbetsförsamling. Svenska kyrkan inträdde [[1995]] i full kyrkogemenskap med [[Oberoende Filippinska kyrkan]], ett [[gammalkatolska kyrkor|gammalkatolskt]] trossamfund. På senare tid har det ekumeniska arbetet lidit bakslag. I december 2005 tillkännagav [[Rysk-ortodoxa kyrkan]]s Moskvapatriarkat att man bryter de ekumeniska förbindelserna med Svenska kyrkan på grund av att den senare väljer att erkänna homosexuella relationer.<ref>[http://english.pravda.ru/main/18/90/359/16696_gay.html Pravda 30 december 2005] Åtkomst 2008-01-16.</ref> Även höga representanter för [[Syrisk-ortodoxa kyrkan]] i Sverige har uttalat sig kritiskt mot Svenska kyrkan som man menar går emot Guds eget ord, samt framhållit att det försvårar det ekumeniska arbetet.<ref>[http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=2589&Itemid=98 Världen idag 30 juli 2008] Åtkomst 2008-09-24.</ref> Den finländske biskopen [[Erik Vikström]] kritiserade Svenska Kyrkan för att den körde över sina bröder i [[Borgåöverenskommelsen|Borgå-gemenskapen]] och sade att den hotade att bli en provinsiell kyrka som kräver att få leva sitt eget liv.<ref>Stig Kankkonen: [http://www.kyrkpressen.fi/paperarchive/KP0544.pdf Biskop Erik Vikström om välsignelseakt för homosexuella i Sverige: Ett sorgligt men väntat beslut] ''Kyrkpressen,'' nr 44/3 november 2005.</ref> När man gick vidare och beslöt om könsneutrala äktenskap varnade ett par biskopar i [[Anglikanska kyrkan]] i ett brev till ärkebiskop [[Anders Wejryd|Wejryd]] för att en "fundamental omdefiniering av den kristna äktenskapsdoktrinen och av den elementära kristna antropologin” kommer att skada det ekumeniska samarbetet.<ref>Chrisopher Hill och John Hind: [http://www.cofe.anglican.org/info/ccu/europe/notices/replytoabsweeden.pdf Brev till ärkebiskop Anders Wejryd] 26 juni 2009.</ref> Bland andra Wejryds företrädare [[Bertil Werkström]] och [[Gunnar Weman]] har uttryckt oro för att Svenska kyrkan på sikt kan bli isolerad.<ref>[http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3213797.svd Engelska kyrkan till attack mot svenska homovigslar] ''SvD,'' 16 juli 2009.</ref> ==Nuvarande biskopar== * [[Uppsala stift]] - [[Anders Wejryd]] (2006-) ([[ärkebiskop]]) * [[Uppsala stift]] - [[Ragnar Persenius]] (2000-) ([[biskop]]) * [[Linköpings stift]] - [[Martin Lind]] (1995-) * [[Skara stift]] - [[Erik Aurelius (biskop i Skara stift)|Erik Aurelius]] (2004-) * [[Strängnäs stift]] - [[Hans-Erik Nordin]] (2005-) * [[Västerås stift]] - [[Thomas Söderberg]] (2008-) * [[Växjö stift]] - [[Sven Thidevall]] (2006-) * [[Lunds stift]] - [[Antje Jackelén]] (2007-) * [[Göteborgs stift]] - [[Carl Axel Aurelius]] (2003-) * [[Karlstads stift]] - [[Esbjörn Hagberg]] (2002-) * [[Härnösands stift]] - [[Tony Guldbrandzén]] (2001-) * [[Luleå stift]] - [[Hans Stiglund]] (2002-) * [[Visby stift]] - [[Lennart Koskinen]] (2003-) * [[Stockholms stift]] - [[Caroline Krook]] (1998-) ==Vapen== [[Fil:Svenska_kyrkan_vapen.svg|150px|höger|miniatyr|Svenska kyrkans vapen enligt [[blasonering]]en. Detta är inte samma utförande som i Svenska kyrkans logotyp]] Svenska kyrkans vapen - en sköld av guld belagd med ett rött kors med i korsmitten en krona av guld - återgår på ett vapen från 1300-talet i Uppsala domkyrka. Det är blasonerat av [[heraldiker]]n [[Bengt Olof Kälde]] och antogs 1977. Det i Svenska kyrkans logotyp använda utförandet är från 2005. Vapnet återges här bredvid. Färgerna i vapnet motiveras med några av de teologiska begrepp samfundet använder, främst i sitt tal om Gud. Den röda färgen symboliserar "Guds kärlek", samtidigt som den är blodets och eldens färg. Guldfärgen syboliserar "det eviga ljuset" liksom "Guds härlighet och makt". Kronan är en segerkrona, och symboliserar [[Kristus|Kristi]], världens konungs, seger över döden. Vapnet återfinns även i form av flagga. ==Rörelser inom Svenska kyrkan== Det finns flera organisationer och rörelser som verkar inom Svenska kyrkan, men som i vissa sammanhang verkar självständigt. En del av dem betraktas av allmänheten som egna [[frikyrka|frikyrkosamfund]]. Svenska kyrkan kännetecknas av en stor bredd vad det gäller olika [[fromhetstradition]]er. ===Ungdomsrörelser=== *[[Svenska Kyrkans Unga]] *[[Salt - barn och unga i EFS|Salt]] *[[Evangelisk Luthersk unga ]], ELU *[[Ungdoms OAS]] *[[Credo]] *[[Kyrkliga Förbundets unga]], KFU ===Lekmannaförbund=== *[[Svenska kyrkans lekmannaförbund]] ===Kvinnoförbund=== *[[Kvinnor i Svenska kyrkan]] *[[Forum för prästvigda kvinnor]] ===Kyrkomusik=== *[[Sveriges kyrkosångsförbund]] ===Kyrkopolitiska nomineringsgrupper i [[kyrkomötet]]=== *[[Arbetarepartiet-Socialdemokraterna]] *[[Moderata Samlingspartiet]] *[[Centerpartiet]] *[[Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan]], POSK *[[Kristdemokrater i Svenska kyrkan]] *[[Folkpartister i Svenska kyrkan]], Fisk *[[Frimodig kyrka]] *[[Öppen kyrka–en kyrka för alla]], öka *[[Miljöpartister i Svenska kyrkan]] *[[Sverigedemokraterna|Fädernes Kyrka - Sverigedemokraterna]] *[[Vänstern i Svenska kyrkan]], ViSK *[[Gabriel (nomineringsgrupp)|Gabriel]] *[[Kyrklig samverkan i Visby]] *[[Seniorpartiet]] ===[[Gammalkyrklig]]a=== *[[Kyrkliga Förbundet för evangelisk luthersk tro]] *[[Kyrkliga Förbundets unga]], KFU ===[[Lågkyrklig]]a=== *[[Evangeliska fosterlandsstiftelsen]], EFS - med stort samarbete med Svenska kyrkan *[[Evangelisk Luthersk Mission - Bibeltrogna Vänner]], ELM-BV *[[Evangelisk Luthersk unga ]], ELU ===[[Karismatisk]]a=== *[[Oasrörelsen]] ===[[Högkyrklighet]]=== *[[Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse]], aKF *[[Societas Sanctae Birgittae]], SSB ===[[Laestadianism]]en=== {{stubavsnitt}} ===Kritiska rörelser=== *[[Kyrklig samling kring bibeln och bekännelsen]] *[[Svenska kyrkans fria synod]] ===Omstridda rörelser=== *[[Missionsprovinsen]] - Har ensidigt deklarerat sig vara en rörelse inom Svenska kyrkan, men anses av Svenska kyrkan utgöra en självständig kyrka som man inte önskar gemenskap med. Anledningen är att prästerna i Missionsprovinsen av teologiska skäl bestrider att kvinnor kan vara präster, medan Svenska kyrkan av sina prästkandidater kräver att de ska kunna samarbeta och verka med prästvigda kvinnor för att få bli vigda till präster. Detta har lett till att präster blivit "avkragade" (fråntagits möjligheten att utöva prästerskapet i Svenska kyrkan) då de engagerat sig på viktiga poster inom Missionsprovinsen. ==Litteratur== * ''Fädernas kyrka och folkets - Svenska kyrkan i kyrkovetenskapligt perspektiv'', Carl Henrik Martling, Verbum 1992 ISBN 91-526-1808-0. * ''Kyrka och makt - Bilder ur svensk kyrkohistoria'', Erik Petrén, Bokförlaget Signum 1990. ISBN 91-87896-02-8 * ''Kyrkans liv. Introduktion till kyrkovetenskapen'', utg. av Stephan Borgehammar Verbum 1993. ISBN 91-526-2114-6 * ''Sveriges kyrkohistoria'' 8 band. Olika författare. Huvudredaktör: Lennart Tegborg. Verbum 1998-2005. * ''Biskops- och domprostutnämningar i Svenska kyrkan 1866-1989'', Rune Imberg, Lund UP 1991. ISBN 91-7966-133-5. ==Se även== *[[Svenska kyrkans bekännelseskrifter]] *[[Lista över Sveriges ärkebiskopar|Sveriges ärkebiskopar]] *[[Svensk kyrkoarkitektur]] == Källor == <references/> == Fotnoter == <references group="not"/> ==Externa länkar== * [http://www.svenskakyrkan.se/ Svenska kyrkans webbplats] * [http://www.logosmappen.net/bekskrifter/index.html Svenska kyrkans bekännelseskrifter i fulltext] {{Medlemmar i Borgågemenskapen}} {{Sidas ramorganisationer}} [[Kategori:Svenska kyrkan]] [[Kategori:Religiösa organisationer]] [[cs:Švédská církev]] [[da:Svenska kyrkan]] [[de:Schwedische Kirche]] [[en:Church of Sweden]] [[eo:Eklezio de Svedio]] [[es:Iglesia de Suecia]] [[fi:Ruotsin kirkko]] [[fr:Église de Suède]] [[it:Chiesa di Svezia]] [[nl:Zweedse Kerk]] [[no:Svenska kyrkan]] [[pl:Kościół Szwecji]] [[pt:Igreja da Suécia]] [[ro:Biserica suedeză]] [[ru:Церковь Швеции]] [[zh:瑞典信義會]]

Tillbaka till Svenska kyrkan.