Wilhelm Leijonancker

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
F. W. Leijonancker

Fredrik Wilhelm Leijonancker, född 19 mars 1818 på egendomen Viken, Skaraborgs län, död 16 april 1883 i Stockholm, var en ämbetsman och ingenjör som tillhörde en adlig släkt som härstammar från skotske köpmannen Daniel Young (f. 1627, d. som kommerseråd 1688), vilken 1666 adlades med namnet Leijonancker. Han blev känt för konstruktionen av Stockholms första vattenledningsnät 1861.

Leijonancker blev 1836 sekundlöjtnant vid flottan samt gjorde sedan tjänst på handelsfartyg under resor till Nordamerika och Västindien. Efter sin hemkomst genomgick Leijonancker Högre artilleriläroverketMarieberg och blev 1839 ingenjörofficer. Senare vidgade han sina insikter i olika grenar av ingenjörvetenskapen vid Trollhätte kanalbyggnad och Motala verkstad. Han var 1844-64 lärare i civil- samt väg- och vattenbyggnad vid Marieberg, 1846-54 lärare i praktisk byggnadskonst vid Konstakademien och 1858-70 lärare i byggnadskonst vid Teknologiska institutet. Under tiden avancerade han vid Väg- och vattenbyggnadskåren, där han 1858 utnämndes till överstelöjtnant. Samma år förordnades han till byråchef i Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader. Bland de många arbeten Leijonancker under denna tid ledde kan nämnas Stockholms, Karlskronas och Jönköpings vattenledningar samt nya kemiska laboratoriebyggnaden i Uppsala, varjämte han utarbetade en mängd förslag till järnvägs- och farledsbyggnader. 1870 tillförordnades Leijonancker landshövdingetjänsten i Hallands län och blev 1876 ordinarie landshövding där. Han verkade till länets förkovran i många avseenden; särskilt inlade han förtjänst om dess samfärdsförbindelser och var den verksammaste befordraren av Halmstad-Nässjö Järnvägs anläggning.

Som självskriven ledamot av ridderskapet och adeln bevistade Leijonancker ståndsriksdagarna ända från 1844, och 1868-76 hade han plats i Första kammaren, som representant för Göteborgs och Bohus län. Under nio riksdagar var han ledamot av statsutskottet.

Leijonancker utgav (tillsammans med R. M. Klinckowström) "Tidskrift för svenske ingenieurer" (1850-52). Han var ledamot av Krigsvetenskapliga akademien (1850) och Lantbruksakademien (1858).


Företrädare:
Oscar Alströmer
Landshövding i Hallands län
1870
Efterträdare:
Oscar Alströmer
Företrädare:
Oscar Alströmer
Landshövding i Hallands län
1876-1883
Efterträdare:
Carl Nordenfalk


Referenser

Källor

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Leijonancker, Fredrik Vilhelm Erik Karl, 1904–1926 (Not).

Se även

Personliga verktyg