Vävnad
Från Rilpedia
Vad gäller textila vävnader, se vävning.
Vävnad är en samling celler som i en organism har liknande uppgifter. Studiet av vävnader kallas histologi eller, om det rör sjukdomar, histopatologi. Det klassiska sättet att studera vävnader har varit med vävnadssnitt inbäddade i vax som studeras i ljusmikroskop. Under 1900-talets sista årtionden har metoder som kryosnittning, där man snittar frysta vävnader extremt tunt, elektronmikroskopi och immunokemiska metoder gjort att kunskapen inom området vuxit väsentligt. Klassisk histopatologi är dock fortfarande en viktig metod för att diagnostisera exempelvis cancer.
I människans och andra däggdjur kroppar finns fyra grundläggande typer av vävnad, som bygger upp alla kroppens organ:
- Epitel - Vävnader som består av lager av celler, som täcker organens ytor. Exempel är hudytan och de cellager som täcker matspjälkningskanalens sidor. Epitel har ofta skyddande, utsöndrande och absorberande funktioner.
- Bindväv (stödjevävnad) - Vävnader som håller ihop saker. Senor, de sega väggarna till stora blodkärl och kvinnans bröst innehåller mycket bindväv, men även blodet klassas faktiskt ofta som bindväv.
- Muskelvävnad - Vävnader som består av muskelceller som innehåller filament som kan dra ihop sig, röra sig i förhållande till varandra och förändra cellens form.
- Nervvävnad - Vävnad som bygger upp hjärnan, ryggmärgen och det perifera nervsystemet.
Lambå
Lambå betecknar i medicinsk terminologi en flik av hud, slemhinna eller benhinna som vid operation används för att täcka näraliggande vävnadsförlust.