Bindväv

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Bindväv är en geléartad grundsubstans bestående av vatten, salter, proteiner och kolhydrater som utgör kroppens sammanhållande och stödjande vävnad. Bindväv är precis som epitel en mångsidig vävnadsgrupp. Kännetecknande för bindväv är att den främst består av makromolekyler och i mindre utsträckning av celler. I regel är även bindväven en avaskulär vävnad, det vill säga en vävnad som saknar blodkärl.

Cellerna i bindväven sköter försvar (vita blodkroppar) och produktion av fibrer (plasmaceller, fettceller och fibroblaster). Två typer av fibrer produceras: Segt och hållfast vitt kollagen och gult elastiskt elastin. Beroende på i vilka proportioner dessa två fibrer produceras och hur fibrerna är strukturerade får bindväven olika egenskaper som gör den lämplig för olika uppgifter i kroppen.

Olika typer av bindväv

Bindväv kan delas upp i undergrupperna lucker, stram, retikulär samt specialiserad bindväv:

Fast regelbunden bindväv är uppbyggd av en större mängd kollagena fibrer arrangerade tätt och parallellt. Cellerna är få och de som finns utgörs mest av fibroblaster med mycket lite omgivande grundsubstans. Den återfinns i senor och ligament och bidrar med draghållfasthet i en riktning.

Fast oregelbunden bindväv innehåller mer fibrer än grundsabstans och färre celler än i lucker bindväv. Fibroblasten är den dominerande celltypen och de kollagena fibrerna löper i nätverk där de löpe roregelbundet i många olika riktningar. Fast oregelbunden bindväv förekommer i dermis hos läderhuden samt hos submucosan i gastrointestinalssytemet och ger hållfasthet i flera riktningar.

Se även

Personliga verktyg