Från Rilpedia

Villa Yngve Larsson är en kulturhistoriskt värdefull villafastighet på Värmdövägen 201 i Storängen, Nacka, ritad av arkitekten Ragnar Östberg och uppförd 1907 för sedermera borgarrådet Yngve Larsson och hans fru Elin, född Bonnier, med familj.

Villa Yngve Larsson är en av de främsta av de många arkitektritade privatvillorna i Storängen. Villan ligger högt upp i en södersluttning vid Värmdövägen som på sin tid var betydligt mindre trafikerad än idag. Villans exteriör har flera amerikanska drag.^[1] Mot söder vänder huset gavelsidan som samtidigt utgör husets långsida, vilket var ett ovanligt arkitektoniskt stilgrepp av Östberg. Fasaden består av liggande, konkav-hyvlad panel som behandlats med trätjära, fönstren är småspröjsade och taket har delats upp i två takfall, ett brant nertill och ett svagt upptill.^[2] Vindsvåningen kargar ut några decimeter på gavelsidan. Grunden är uppförd av kraftiga ohuggna granitblock. Alla dessa detaljer ger byggnaden ett mycket rustikt yttre, helt i tidens anda som fortfarande präglades av nationalromantiken, där naturmaterial ansågs vara det främsta uttrycksmedlet.

Planlösningen skiljer sig dock från tidens ideal, där omgängesytorna skulle ligga i bottenvåningen och sovrumsavdelningen en trappa upp. Här vände Östberg, på byggherren Larssons begäran, på funktionerna. Man når via bottenvåningens entréhall en stor sängkammare, två barnkammare, jungfrukammare, ett badrum och två separata toaletter. I övre våningsplan finns ett stort “Hvardagsrum” och matsal mot söder samt kök, skafferi och serveringsrum mot norr. På vindsvåningen ligger ett ostört arbetsrum^[1] och några gästrum.^[3]

Villan bedömdes 1979 som kulturhistoriskt "omistlig"^[4].

Familjen Larsson hade redan 1910 hade flyttat till Villa Mullberget på Djurgården^[5] intill hennes föräldrars nyuppförda hem Nedre Manilla. Östberg hade anlitats som arkitekt även för dessa båda villor. I Villa Yngve Larsson återfinns idag Thomas och Gun Johansson^[6] samt företaget Impex Scandinavia.^[7]

Referenser

Noter

1. ↑ ^{1,0 1,1} Stavenow-Hidemark 1971, s 295
2. ↑ Hultin 2005, s. 115
3. ↑ Eriksson 1990, s. 372
4. ↑ Kulturhistorisk byggnadsinventering 1979 av Katarina Westman
5. ↑ Enligt Rotemansarkivet var de aldrig skrivna i Storängen, men enligt Larsson 2008 (skriven av byggherrens son, med samma namn) bodde de i Villa Yngve Larsson under ett par år.
6. ↑ Hitta.se
7. ↑ Hitta.se

Tryckta källor

• Eva Eriksson: Den moderna stadens födelse – Svensk arkitektur 1890–1920, Ordfront, Stockholm 1990. ISBN 9173243221. 
• Olof Hultin m.fl.: Guiden till Stockholms arkitektur, Arktektur Förlag, Stockholm 2005. 
• Yngve A.A. Larsson: Vändpunkter - Minnen, möten, uppbrott, Bonniers Familjestiftelse, 2008. 
• Elisabet Stavenow-Hidemark: Villabebyggelse i Sverige 1900-1925, Nordiska museet, Uppsala 1971, Nordiska museets handlingar. ISSN 0346-8585.