Vasallstater i Brittiska Indien
Från Rilpedia
Vasallstaterna i Brittiska Indien hade vid början av 1900-talet tillsammans en befolkning av mer än 62 miljoner människor och var mellan 650 och 680 till antalet. Många av dem utgjordes av blott en enda by, men några hade flera miljoner invånare. Småfurstarna var vanligen förenade i statsförbund med gemensam förvaltning, och ett sådant förbund, till exempel Rajputana, räknades för en enhet.
Vasallfurstarnas rättsliga ställning var genom överenskommelser med britterna bestämd och skyddad. Vid deras sida hade den brittisk-indiska regeringen en rådgivande och övervakande agent eller resident, hos varje stat särskilt eller en grupp av stater. Furstarna fick ej börja krig eller sluta fred eller skicka sändebud till varandra eller till främmande stater. Den krigsstyrka de underhöll var skarpt begränsad, och de måste vid rekvisition ställa en viss styrka till indiska regeringens förfogande.
Ingen europé fick utan indiska regeringens tillstånd vistas vid deras hov, och i händelse av dålig styrelse ägde indiska regeringen ingripa, men i övrigt var furstarna åtminstone i de större staterna självstyrande. Några erlade en viss årlig tribut, men inte de flesta. Deras sammanlagda statsinkomst var 1907-1908 omkring 15 miljoner pund sterling, varav till indiska regeringen erlades en tribut av 558 600 pund.
De mäktigaste furstarna var nizam av Hyderabad, maharajorna av Scindia (Gwalior), Mysore, Jaipur, Travancore, Kashmir, Jodhpur, Patiala, Udaipur, Bharatpur, holkar av Indore, gaekwaren av Baroda och begum av Bhopal. De flesta av dessa stater uppstod under 1700-talet, då djärva marathhövdingar ryckte till sig stycken av stormogulens sönderfallande rike; andra åter tillhörde dynastier, vilkas historia går ett eller två årtusenden tillbaka, och därför kunde betrakta Europas furstefamiljer som uppkomlingar.
Residentskapet Indore och agentskapen Gwalior, Bhopal, Bundelkhand, Baghelkhand, West Malwa och Bhil J. Bhopawar kallades med ett gemensamt namn Centrala Indien. Hit hörde ett 80-tal vasallstater.
Se även
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
