Ek

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Vanlig ek)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Ek (olika betydelser).
?Ek
Marktræ (Quercus).JPG
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Fagales
Familj: Bokväxter
Fagaceae
Släkte: Eksläktet
Quercus
Art: Ek
Q. robur
Vetenskapligt namn
§Quercus robur
Auktor: L.
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Ek, Quercus robur, (även skogsek, sommarek och stjälkek) är ett kraftigt lövträd som kan bli åtminstone tusen år gammalt. I Sverige förekommer också vinterek (Q. petraea).

Flera arter odlas som park- och trädgårdsväxter, bl a rödek (Q. rubra).

Innehåll

Biologi

Eksläktet kännetecknas av fröet, ollonet, som är nötartad utan vita men med en läderartad fruktvägg, med basen nedsänkt i en fruktskål (cupola) vilken bildats ur det urholkade blomfästet och täckts med små fjäll.

Eken räknas som Skandinaviens största träd, med stam upp till 30 meter höjd och med omkrets runt 3 meter. Enstaka träd kan ha betydligt tjockare stammar, över 10 meter.

Eken växer i nästan hela Europa och kom in till Sverige för över 9000 år sen. I Sverige växer ek upp till biologiska norrlandsgränsen och på enstaka platser som planterad norr därom. Sveriges nordligaste naturliga ekbestånd finns vid Testeboån i Gästrikland. Det vitt spridda missförståndet att Dalälven skulle utgöra en nordlig gräns är direkt felaktigt; tvärtom skär Dalälven ekens nordgräns i rät vinkel vilket gör att ek växer ytterst sparsamt i stora områden söder om älven.

Eken växer i allmänhet långsamt och bär inte frukt förrän runt 40-50 års ålder. Vid speciellt gynnsamma förhållanden med näringsrik jord och god tillgång på sol, kan dock eken växa relativt snabbt även i Sverige och nå upp till en höjd på 20 m med en stamomkrets på 1 m redan efter 50 år. Trädet är normalt avverkningsmoget efter c:a 150 år, men kan fortsätta växa i flera hundra år. När trädet börjar närma sig en viss höjd fortsätter den att växa på bredden på stam och grenverk. Vid mycket hög ålder börjar trädet att murkna inifrån och bli ihåligt, till gagn för många smådjur och insekter. Den murkna veden, s.k. mulm kan uppgå till flera hundra liter på riktigt stora träd. Mer än 500 arter av insekter är direkt beroende av den murkna veden i gamla ekar. Ihåligheten ger den olägenheten att det blir omöjligt att exakt åldersbestämma riktigt gamla ekar med den enkla metoden att räkna årsringar.

Stjälkekens löv faller om hösten, till skillnad från vinterekens.

Ek i kultur och historia

Eken är kanske ett av de mest karaktärsfulla träden, och det som mest tillbetts som heligt under religiösa former i Europa. Namnet på de keltiska läromästarna, druiderna, kommer från det grekiska ordet för ek, Dryas, eftersom det påstods att keltiska druider alltid hade med ekblad vid offer och dylikt.

Även inom den germanska språksfären måste eken spelat en stor roll, för att de flesta germanska språk delar ord för trädet, och även ord som ligger nära; sålunda är exempelvis det svenska ekollon ursprungligen detsamma som det engelska acorn (som alltså inte har något att göra med corn).

Under flera hundra år tillhörde alla ekar i Sverige kronan, eftersom virket användes till skeppsbyggnad av speciellt krigsfartyg för den Svenska marinen. Det var belagt med stränga straff att hugga ner eller skada ekar. Även småplantor hade samma skydd. Detta är ett av skälen till att så många flerhundrigaåriga ekar i Sverige fått stå kvar. Gustav Vasa beordrade t.o.m. plantering av ekar för framtida behov inom skeppsbyggnad och så sent som 1832 påbörjades en plantage av ekar på Visingsö, med från början samma ändmål att säkra virkestillgången till krigsfartyg, där man efter 10 år hade planterat totalt c:a 300 000 ekar[1] varav en stor del av beståndet finns kvar idag genom att efterfrågan på stora mängder virke för skeppsbyggnad upphörde när man alltmer övergick till plåt fram mot slutet av 1800-talet. Ekplantagen som idag upptar en areal på cirka 360 ha, förvaltas av Statens fastighetsverk.

Eklöv har stundom använts som hedersmärke, med hänvisning till ekens ovan nämnda bakgrund som "heligt träd".

Eken är en symbol för Föreningsparbanken (nuvarande Swedbank), och det latinska namnet Quercus robur har gett namn åt Swedbanks fondsystem Robur.

Eken är Blekinges landskapsträd.

Användning

Ek är ett mycket hårt, tätt och starkt träslag, och det allra bästa för exempelvis spanten till träbåtar. Inom möbeltillverkning och Golvindustrien är ek ett mycket eftertraktat material på grund av ekvirkets hårdhet, men dyrare än flera andra inhemska lövträd, varför det mest limmas ekfaner på en stomme av billigare träslag. Ek lämpar sig dåligt för massatillverkning, delvis på grund av de mycket stora kärlcellerna.

Ek, Quercus robur, är tillsammans med bergek en av två trädarter som i vinsammanhang går under beteckningen "fransk ek", och som används för att tillverka vintunnor som ger fatkaraktär åt vinerna.

Gamla ekbestånd

Inom många områden i Sverige, speciellt inom de som avsatts som Nationalparker eller Naturreservat, finns det stora bestånd av gamla ekar där ekskogen på Visingsö tillhör det enskilt största sammanhängande beståndet i Sverige. Ekarna inom EkoparkenNorra Djurgården i Stockholm är ett annat område som anses ha ett av norra Europas rikaste bestånd av mycket gamla och välväxta ekar.

Kända ekar i Sverige

  • Kvilleken även kallad Rumskullaeken i Norra Kvill i Småland anses vara den äldsta eken i Sverige och har beräknats ha en ålder på mellan 900-1000 år.
  • Eken vid Karl XI:s fiskartorp, populärt kallad "Eken i väggen", en ek inom området Fiskartorpet i EkoparkenNorra Djurgården i Stockholm, som antas började växa samtidigt som Karl XI uppförde sitt lilla fiskartorp i det inre av Husarviken omkring år 1680. Eken som fått växa ifred nu omkring 320 år har växt in mot väggen på torpet och hotar flytta hela huset även om det kommer ta tid. Avverkningsförbud av ekar inom Ekoparken och bevarande av kulturminnesvärda hus har här betytt alldeles speciella utmaningar för Djurgårdsförvaltningen vid underhållet av huset.
    Eken vid Karl XI:s fiskartorp, Stockholm.
    GPS koordinater, WGS84:
    59°21′33″N 18°05′02″O / 59.35917, 18.08389

Se även

Källor

Fotnoter

  1. Bakgrunden till ekplantagen på Visingsö som förvaltas av Statens Fastighetsverk.

Webbkällor

Tryckta källor

Externa länkar

(engelska)

Personliga verktyg