Utflykt i det okända

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Utflykt i det okända, original Picnic at Hanging Rock, är namnet på en australisk roman av Joan Lindsay (1896-1984), utgiven 1967, och filmatiserad av Peter Weir (född 1944) 1975. Såväl romanen som filmen har uppnått en närmast legendarisk kultstatus och är mycket omdebatterade vad gäller handlingen.

Romanen utspelas på Valentinsdagen 1900, när flickorna i Mrs Appleyards exklusiva flickpension Appleyard College nära Woodend i delstaten Victoria, beger sig på en efterlängtad utflykt till den märkliga och spektakulära vulkanklippan Hanging Rock. Senare under dagen försvinner tre av flickorna och en av de medföljande lärarinnorna på ett mystiskt och oförklarligt sätt i samband med en bestigning av Hanging Rock.

Hanging Rock existerar i verkligheten. Däremot är det mer oklart huruvida Joan Lindsays berättelse delvis är baserad på en verklig, historisk händelse eller om den är helt fiktiv. Även om det ännu inte har gått att finna några konkreta bevis, talar åtskilligt för att romanens handling till en del skulle kunna vara grundad på en verklig händelse, möjligen direkt eller indirekt upplevd av författaren själv. Joan Lindsay sade själv att det på Hanging Rock genom åren inträffat oförklarliga ting som saknade logiska förklaringar. Själv var hon också sedan sin barndom mycket väl förtrogen med området, i vars närhet hennes familj tillbringade somrarna. Vad som kan betecknas som helt klart är att något försvinnande inte inträffade vid Hanging Rock den 14 februari 1900 och att romanen i så måtto kan betecknas som fiktiv.

Peter Weirs film anses av många vara en av de vackraste och samtidigt mest skrämmande filmer som gjorts. Den oroande atmosfären i filmen förstärks ytterligare av filmmusiken av Bruce Smeaton, kompletterad med Gheorghi Zamfirs suggestiva panflöjtstoner och bland annat Beethovens berömda "Kejsarkonsert". De kvinnliga huvudrollerna i Peter Weirs gestaltas av bland andra den brittiska karaktärsskådespelerskan Rachel Roberts (1927-1980) som rektorn Mrs Appleyard och av Anne-Louise Lambert (född 1955) som den änglalika Miranda, en av de flickor som spårlöst försvinner på Hanging Rock. Även Karen Robson (född 1957) som arvtagerskan Irma Leopold och Helen Morse (född 1948) som fransklärarinnan Mademoiselle Dianne de Poitiers har framträdande roller i såväl bokens som filmens handling.

I såväl romanen som filmen stannar utflyktsdeltagarnas klockor oförklarligt klockan 12.00. I samband med inspelningen vid Hanging Rock av Peter Weirs filmatisering av Joan Lindsays roman stannade också flera klockor, medan andra uppförde sig underligt. Detta anses bero på de ovanligt starka magnetfält som finns på och kring Hanging Rock.

Peter Weirs numera närmast kultförklarade film finns sedan några år tillgänglig som DVD som en "Directors Cut", där Weir kortat den ursprungliga filmens ca 115 minuter till cirka 108 minuter.

Vad gäller bakgrunden till den omdebatterade handlingen i Joan Lindsays roman och Peter Weirs film är det intressant att notera att den delvis kan ha inspirerats av den forngrekiska Pan-myten. Att just panflöjts-musiken spelar något av en musikalisk "huvudroll" i filmen är därför knappast någon tillfällighet. Guden Pan hade förmågan att skapa skräck (Pan-ik) hos människor och förknippas ofta med en närvaro i ensliga bergsområden. Det utslag av plötslig panik och till synes oförklarlig skräck som drabbar skolflickan Edith på toppen av Hanging Rock och som får henne att skrikande och i vild flykt rusa nedför klippan är en tydlig anspelning på denna aspekt av Pan-myten. Liknande och till synes obegripliga känslor av vild fasa förknippas även med vissa bergsmassiv runtom i världen. Bland de mest kända exemplen är det över 1300 meter höga Ben Mac Dhui i Cairngorms-massivet i Skottland, som bland bergsbestigare blivit ökänt för detta märkliga fenomen, som först noterades 1891 av den kände brittiske professorn och bergsbestigaren John Norman Collie (1859-1942), men som förmodligen har sina rötter långt tillbaka i tiden.

Vad gäller de oförklarliga försvinnandena på toppen av Hanging Rock i Joan Lindsays roman kan en möjlig inspiration för Joan Lindsay delvis även ha varit den 18-åriga studentskan Paula Weldens gåtfulla försvinnande i området kring berget Mount Glastenbury nära Bennington, Vermont, USA den 1 december 1946. Paula Welden, elev vid det exklusiva flickläroverket Bennington College, gav sig ensam iväg för en vandring på vandringsleden Long Trail och återkom sedan aldrig. Hennes försvinnande är ännu en fullständig gåta och omges av många myter och spekulationer.

Personliga verktyg