Trynskunkar
Från Rilpedia
| ?Trynskunkar | |
|---|---|
 Conepatus mesoleucus
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| Familj: | Skunkar Mephitidae |
| Släkte: | Trynskunkar Conepatus |
|
|
|
| §Conepatus Auktor: Gray, 1837 |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Trynskunkar (Conepatus) är ett släkte rovdjur i familjen skunkar (Mephitidae). I släktet finns fem arter som förekommer i Amerika från södra USA till Patagonien.
Innehåll |
Kännetecken
Djurgruppen fick sitt namn efter den framskjutande nosen som saknar hår och som påminner om svinets tryne. Pälsen är huvudsakligen svart och på ovansidan finns en mer eller mindre bred strimma i vitt. Svansen är vanligtvis vit. Hos vissa individer är den vita strimman delad i två avsnitt och i mitten finns en brunaktig strimma. Dessa individer kan lätt förväxlas med strimmig skunk.
Som alla skunkar har de en långsträckt kropp, en yvig svans och korta, kraftiga extremiteter. Till släktet trynskunkar hör familjens största arter. De når en kroppslängd mellan 30 och 50 centimeter, en svanslängd mellan 16 och 41 centimeter och en vikt mellan 2,3 och 4,5 kilogram.
Levnadssätt
Dessa djur förekommer både i regioner med träd, på gräsland och i bergsregioner upp till 4 000 meter över havet. De undviker däremot allt för täta skogar. Trynskunkar är aktiva på gryningen eller natten och vilar på dagen i bergssprickor, håligheter i träd eller bon som lämnads av andra djur. Vid födosökandet är de jämförelsevis långsamma och de vistas nästan aldrig i träd. Dessa djur lever företrädesvis ensamma men deras revir överlappar ibland.
Liksom andra skunkar har de körtlar vid analöppningen och vid fara sprutar de en illaluktande vätska mot angriparen.
Föda
Trynskunkar är allätare som huvudsakligen livnär sig av ryggradsdjur som fåglar, ödlor och ormar. Dessutom äter de insekter och andra ryggradslösa djur samt växtdelar som frukter. Med hjälp av den långa nosen och klorna gräver de i marken för att hitta något ätbart.
Fortplantning
Dräktigheten hos honan varar i 40 till 60 dagar. Skillnaden beror möjligtvis på det faktum att ägget kanske vilar en tid efter befruktningen. Per kull föds 2 till 6 ungdjur som i början är blinda och hjälplösa. De växer jämförelsevis snabbt och efter några veckor slutar honan att ge di. Efter cirka ett år är ungarna könsmogna.
Arterna
I släktet finns fem arter:
- Conepatus mesoleucus förekommer från södra Colorado och Texas till Nicaragua.
- Conepatus leuconotus lever i ett mindre område i södra Texas och östra Mexiko.
- Conepatus semistriatus förekommer från södra Mexiko till norra Peru och östra Brasilien.
- Conepatus chinga lever i mellersta Sydamerika, från mellersta Peru och mellersta Brasilien till Chile och norra Argentina.
- Conepatus humboldtii finns i Patagonien, alltså i södra Argentina och Chile.
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
