Svenska flottans långresor

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

HMS Gotland

Svenska flottans långresor, populärt långresa, under senare tid även benämnd utbildningsexpedition, är en längre expedition i utrikes farvatten med flottans fartyg.

Innehåll

1 Syfte
2 Historisk bakgrund
3 Traditioner
4 Långresefartyg i modern tid
5 Flottans expeditioner jorden runt
6 Expeditioner genom tiderna
7 Se även

Syfte

Huvudsyftet är navigations- och sjömansutbildning till sjöss för marinens officersaspiranter. Ett annat ändamål är att representera Sverige under besöken utomlands.

Historisk bakgrund

Långresornas föregångare var utlandsexpeditioner med flottans fartyg, vilka från senare delen av 1600-talet sändes ut för att skydda svenska handelsfartyg. Ursprungligen var det pirater som hotade men även neutralitetseskadrar sattes samman för att skydda sjöfarten under pågående krig. 1785-1878 sändes regelbundet örlogsfartyg till den svenska kolonin Saint-Barthèlemy med proviant och till stöd för den svenska guvernören. Sedan HMS Carlskrona återvände efter sin sista resa i juni 2005 har inga långresor gjorts i svenska flottans regi.

Traditioner

Utöver de traditioner som vårdas allmänt i flottan, finns det några som främst förekommer på långresefartyget under utbildningsexpedition.

Debarkering och embarkering av fartygschefens familj

I samband med att expeditionen påbörjas är det alltid fartygschefens familj som sist lämnar fartyget. Det omvända gäller när fartyget åter förtöjer i hemmahamnen. Denna ordning innebär ett avsteg från regeln att närvarande honnörsberättigade personer, t ex amiraler eller kungliga personer, debarkerar sist vid losskastning respektive embarkerar först vid förtöjning.

Salut vid avresa och hemkomst

Vid utlöpande från hemmahamnen Karlskrona utväxlas igenkänningssignal med Kungsholms fort enligt 1809 års reglemente, varvid med ett skott avlossas från fartyg för udda månad och två skott för jämn månad.

När långresefartyget löper in efter genomförd utbildningsexpedition avges svensk lösen.

Träd från långresan

I Kungsholms fort finns en park från 1870-talet i vilken planterats träd som hemförts från flottans expeditioner i utländska farvatten. Fram till dessa dagar har långresefartygets besättningar tagit med växter från olika delar av världen för detta ändamål.

Dop

Enligt urgammal tradition skall sjömän som passerar ekvatorn för första gången till sjöss linjedöpas av Kung Neptun. Befarna sjömän, det vill säga redan döpta, ansvarar för denna ceremoni som kallas att sota för linjen. Passeras endast kräftans vändkrets genomförs ett så kallat nöddop.

Hemlängtan

En vimpel, kallad hemlängtan, tillverkas i slutet av varje utbildningsexpedition. Den är blågul med en längd som beräknas enligt en formel med ingångsvärden från vissa data om den genomförda expeditionen, bland annat hur länge fartyget varit borta från hemmahamnen. Hemlängtan kan vara flera tiotal meter lång.