Svartpoppel

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Svartpoppel
Illustration Populus nigra0.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Malpighiales
Familj: Videväxter
Salicaceae
Släkte: Poppelsläktet
Populus
Art: Svartpoppel
P. nigra
Vetenskapligt namn
§Populus nigra
Auktor: L.
Underarter och variteter

Se text

Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Svartpoppel (Populus nigra) är en art i familjen videväxter. Den har sitt utbredningsområde från Portugal[1] i väster till Xinjiang[2] i öster, från Sibirien i norr till Nordafrika i söder. I Sverige finns den bara odlad och är härdig upp till Ångermanland. Arten blir vanligen 100–150 år gammal, men kan bli så mycket som 300 år.

Svartpoppel

Innehåll

Utseende och ekologi

Svartpoppel trivs bäst i låglänta och fuktiga områden med god tillgång på ljus och värme, men härdar ut kalla vintrar. Kortare översvämningar klarar den bra, men vid längre rotblöta får den svårare. Den är, liksom alla popplar, tvåbyggare, men i vissa fall, såsom i fallet med pyramidpoppeln, finns det bara hanliga individer som förökats vegetativt, till exempel genom ympning och sticklingar.

Svartpoppeln har en smal, genomskinlig rand på bladen och har många klyvöppningar på bladovansidan, vilka syns som grå fläckar i lupp. Bladskaften är kraftigt plattade och knopparna är doftande och svagt klibbiga.

Underarter och variteter

Den "äkta" svartpoppeln (P. nigra ssp. nigra) är ett långsamväxande, knotigt och vildvuxet träd med många ansvällningar på stammen, vilket gör den mindre lämpad för odling. Istället odlas i Sverige ofta pyramidpoppel (P. nigra. Italica) och pelarpoppel (P. nigra. Plantierensis). Andra underarter är P. nigra ssp. betulifolia som växer sparsamt i nordvästra Europa, främst på Brittiska öarna, och P. nigra ssp. caudina som växer i Medelhavsområdet. Kanadapoppel (Populus × canadensis) är en hybrid mellan svartpoppel och Virginiapoppel (P. deltoides). Afghanpoppeln, P. nigra. Afghanica (även P. nigra. Thevestina), som främst finns i Centralasien, är omtvistad om den egentligen borde vara en egen art, P. afghanica.[3][4]

En rad med pyramidpopplar

Pyramidpoppel

Pyramidpoppeln (även kallad italiensk pelarpoppel), P. nigra. Italica, är ett vanligt förekommande träd i parker, trädgårdar, samt som häckar och läskydd. Den klarar dock inte för mycket blåst, så vid kusterna är den sällsynt. Variteten kommer, namnet till trots, inte från Italien utan från Persien eller Centralasien.

Växtformen är pelarlik till pyramidlik och bladen känns igen på sina tillspetsade rombiska blad med fin sågtandning framtill och avsaknad av körtlar vid basen. Vid lövsprickningen är bladen bronsfärgade till ljusgröna och skotten är glatta när de är unga. Senare blir bladen grågröna för att på hösten övergå till gult. Kvistarna är släta, ljusbruna och har smala åsar. Knopparna är spetsiga och täckta av ett stort antal fjäll. Kronan är assymetriskt solfjäderformad. Trädets bark spricker upp, på grund av den höga tillväxten, och blottlägger rosafärgade skåror med ett krokigt utseende. Grova, mörkgrå åsar bildas på barken mellan dessa skåror.

Hanhängena har starkt röda ståndare som utvecklas före bladen. Honhängen finns såvitt man vet inte för pyramidpoppeln, då den förökas vegetativt.

Gall av Pemphigus spyrothecae
Poppelsvärmarlarv

Skadedjur

En bladlus med namnet Pemphigus spyrothecae angriper bladskaften på svartpoppel och dess hybrider (dock ej Kanadapoppel), men inga andra popplar. Lusen bildar en spiralformad gall när den suger växtsaft. P. spyrothecae finns över hela utbredningsområdet, men är vanligast i Centraleuropa och i Nordamerika, dit den kommit relativt nyligen. [5]

En annan fiende till poppeln är poppelsvärmaren (Laothoe populi) vars larver äter poppelblad, men även andra blad av andra träd, såsom äppelträd. Svärmaren finns i hela Europa samt i Mellanöstern.

Svartpoppeln i ett kulturellt sammanhang

  • Vid den gamla norska garnisonen på Östermalm i Stockholm står en stor svartpoppel som är skyddad enligt stadsplanen och därför inte får huggas ner.[6]

Referenser

Fotnoter

  1. Nitzelius & Vedel 1998
  2. GRIN Taxonomy for Plants: Populus nigra L. besökt 2008-08-02
  3. Flora of Pakistan: Populus afghanica besökt 2008-08-02
  4. GRIN Taxonomy for Plants: Populus nigra L. var. thevestina besökt 2008-08-02
  5. Urban, J. 2002: Occurrence, development and natural enemies of Pemphigus spyrothecae (Homoptera, Pemphigidae). Journal of forest science, 48, s. 248–270. PDF
  6. Sveriges Radio P1, Vetenskapsradion forum: Kulturhistoriska träd Sänt 29 juli 2008
  7. Kuratorium „Baum des Jahres“ besökt 2008-08-02

Tryckta källor

  • Nitzelius, Tor; Vedel, Helge: Skogens träd & buskar, Politikens forlag/Norstedts Natur, Köpenhamn 1998 (svenska), sid. 145–146. ISBN 91-1-300415-8. 
  • Edlin, Herbert L.: Skogens träd, Frederick Warne & Co/Skogen-förlag, London 1980 (svenska), sid. 84–86. ISBN 91-7646-000-2. 

Externa länkar

Personliga verktyg