Från Rilpedia

Strömberg var namnet på två efter varandra följande, befryndade svenska adelsätter.

Den första Strömbergätten uppstod då borgmästaren i Jönköping, Peder Gudmundsson (död 1655) adlades under detta namn den 7 oktober 1646 och introducerades på Riddarhuset 1647 med ättenummer 365. Denne Peder Strömberg hade barn i två äktenskap, men endast de i det senare erhöll rätt att ärva faderns adelskap. Som dessa barn utgjordes av tre döttrar och en son som dog före fadern slöt Peder Strömberg själv sin ätt på svärdssidan 1655.

Av Peder Strömbergs barn i första äktenskapet tog sig sonen, rådmannen och postmästaren Jöns Pedersson efternamnet Brattman. Han fick fem söner med detta namn, Nils, Alexander, Georg, David och Peter Brattman. Dessa adlades alla gemensamt den 22 december 1674 och fick därvid rätt att upptaga sin farfaders adliga namn och vapen. Den nya ätten erhöll dock vid sin introduktion ett annat nummer än den tidigare: 870.

Av de fem bröderna stupade tre stycken - Georg, David och Peter - alla i slaget vid Lund den 4 december 1676. De återstående bröderna Nils och Alexander Strömberg upphöjdes båda till friherrlig värdighet 1699 under det nya namnet Stromberg varvid även den yngre ätten Strömberg upphörde.

Källa

• Gabriel Anrep: Svenska adelns ättar-taflor, band 4 (Stockholm 1864)