Strängnäs

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Strängnäs (tätort))
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Strängnäs
Siffrorna avser orten
Läge 59°23′N 17°02′O / 59.383, 17.033
Landskap Södermanland
Län Södermanlands län
Kommun Strängnäs kommun
Församling Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö
Folkmängd(2005) 12 296
Area(2005) 592 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 10 maj 2008)
Strängnäs med domkyrkan från Långberget som omger staden

Strängnäs är en tätort (stad) i Södermanland och centralort i Strängnäs kommun i Södermanlands län.

Staden är belägen vid Mälarens södra strand, mellan Södertälje och Eskilstuna, och är biskopssäte för Strängnäs stift. Stadsbilden domineras av domkyrkan.

Innehåll

Historia

Ortnamnet

Det etymologiska ursprunget och betydelsen hos ortnamnet Strängnäs är omtvistat när det gäller förleden sträng (även om ordet "sträng" fortfarande existerar som ord i dagens svenska, kan dess betydelse ha snävats in eller förändrats).[2] Efterleden näs avser av allt att döma det näs i Mälaren som Strängnäs än idag ligger på.[3]

Förleden kan avse en tradition att gillra fångstsnaror på näset (enligt en av referenserna).[3] Ett flertal ytterligare förslag har dock presenterats om förleden:[2]

  • Sträng = fiskegarn, från det medeltidssvenska ordet "stränger": lina, tåg, ändlina av fiskenät.[2][3]
  • Sträng = ström, syftar på fåran mellan fastland och Tosterön.[2]
  • Sträng = udde, syftar på en kraftig vinkel i åsen.[2]
  • Sträng = gräns, möjligen en äldre häradsgräns i sundet.[2]

Ortnamnet har påträffats i ett flertal variationer genom historien, bland annat Strigin (första gången staden omtalas)[2], Strigines (cirka 1120, senare avskrift)[3][2], Strengenensis,[2] Strengianensis,[2] Strengines (1275)[3] och Strengenes.[2]

Historia i kronologisk ordning

De tidigaste spåren av människor i bygden finns på Stenhuggarmon i Åker och härstammar från år 6000 f.Kr.

År 1080 reste den engelske missionären Sankt Eskil från Tuna, som senare blev Eskilstuna, för att kristna de starkt asatrogna Strängnäsborna. På offerritsplatsen, där Strängnäs domkyrka nu ligger, stenades Sankt Eskil. Enligt en sägen avled han senare i närheten av Sankt Eskils källa utanför staden.

1100-talet. Flera kyrkor byggs, bland annat på Fogdön och på Selaön. Kärnbo sockenkyrka uppförs i Mariefred, idag en sevärd ruin.

Redan år 1120 omnämns Strängnäs för första gången som biskopssäte. Stadsrättigheter har Strängnäs innehaft sedan år 1336 (det år de första kända stadsrättigheterna för Strängnäs är nämnda).[4]

År 1282 byggs Tynnelsö slott.

1280-talet togs den första domkyrkan i sten i bruk. På 1260-talet byggdes dominikanerklostret, som revs efter reformationen.

Den 6 juni 1523, vid domkyrkans norra vägg, valdes Gustav Vasa till konung över Sverige. Detta har i efterhand sagts vara upphov till Sveriges nationaldag.

År 1626 grundades i staden en av Sveriges första gymnasieskolor. Vissa byggnader från dåtidens gymnasieskola finns fortfarande kvar intakta. Däribland kan den byggnad som idag tjänstgör som Hotell Laurentius nämnas, vilken var dåtidens elevhem. Vidare finns byggnaden för fysiska aktiviteter kvar att beskåda, och anses även vara Sveriges äldsta sporthall. Den teoretiska undervisningen skedde i det hus som idag kallas för Konsistoriehuset, och är beläget på Lejonportens södra sida. Även Roggeborgen har tjänstgjort som skolbyggnad till det gamla gymnasiet.

Bombningarna över Strängnäs 1944.

Den 23/24 Februari släppte Sovietiska plan bomber i anslutning till Södermanlands pansarregemente i Strängnäs. En större sprängbomb träffade 50-60 m från södra kasern och fem mindre sprängbomber, varav en blindgångare, tog i isen norr om regementet. Samtidigt fälldes tre lysbomber varav två inte hann utvecklas innan de tog mark. Den tredje lyste upp hela staden. Senare hittades ytterligare bombnedslag bland annat på Tosterön. Totalt fälldes 10 spräng- och tre lysbomber i och kring Strängnäs. Två soldater på regementet skadades av splitter. Senare fick man reda på att planen var felorienterade och trodde att de var i finskt luftrum.

Se även Bombningarna av Stockholm och Strängnäs 1944.

Näringsliv

Myndigheter

Fram till våren 2005 var pansarregementet (Södermanlands regemente, P10), Mellersta militärdistriktet, Arméns Musikkår och Södermanlandsgruppen belägna inom dåvarande Strängnäs garnison. Garnisonen har även under större delen av 1900-talet innehållit viktigare staber inom det tidigare svenska invasionsförsvaret, som 4.fördelningen och Östra- och Mellersta militärområdet. De tidigare militära anläggningarna har döpts om till Eldsunda park och inrymmer efter ombyggnad; gymnasieskola, vuxenutbildning, centralkök, företag m.m.

Den statliga förvaltningsmyndigheten Lotteriinspektionen har sitt säte i Strängnäs.

Företag

Det skandalomsusade Fermenta drivs idag av företaget DSM Anti-infectives. På samma område ligger även produktionsanläggningar som tillhör Pfizer respektive Recipharm. Tillverkningen är i alla tre fallen inom det farmaceutiska området. I staden finns centrallager för Mekonomen, Svanströms, Menigo och Peugeot. Leine & Linde och EMETA tillverkar pulsgivare.

Kommunikationer

Västervikshamnen med Väderkvarnen

Strängnäs har mycket goda kommunikationer såväl till sjöss som till lands. Riksväg 55, (Mälardiagonalen), och E20 korsar varandra i Strängnäs. E20 har på senare år byggts ut till motorvägsstandard och flyttats längre ut från stadskärnan. Planer finns även på att bygga ut Riksväg 55 till mötesfri 2+1-väg vilket ytterligare kommer att stärka Strängnäs logistiska läge som en knutpunkt för transporter i nord-sydlig och öst-västlig riktning genom Mälardalen. Sedan den 1164 meter långa segelfria högbron, Strängnäsbron, över Strängnäsfjärden i Mälaren väster om staden byggdes år 1981 har även trafiken från Riksväg 55 fått en ny sträckning längre bort från stadskärnan, och har givit den gamla öppningsbara svängbron, Tosteröbron, i centrala Strängnäs en mer lokal användning.

Alltsedan Svealandsbanan mellan Södertälje och Arboga via Strängnäs och Eskilstuna stod färdig sommaren 1997 har Strängnäs haft genomgående tågtrafik med goda pendlingsmöjligheter till och från framförallt Stockholm. Innan det fick man byta tåg i Åkers Styckebruk och restiderna var avsevärt längre än idag. I dagsläget trafikeras Strängnäs under vardagar i snitt av ett tåg i timmen i vardera riktningen med förstärkning till halvtimmestrafik mot Stockholm på morgonen och från Stockholm på kvällen.

Kultur

Strängnäs kulturhus heter Multeum och inhyser både bibliotek och museum. Biblioteks- och museichef är bibliotekarien och författaren Christer Hermansson.

Strängnäs Drum & Bugle Corps (SDBC) är en Drum & bugle corp ledd av Lars Östlund, som även är trumlärare på Kulturskolan. SDBC har varit medverkande i både Drum Corps International (DCI) och Drum Corps Europe (DCE) ett flertal gånger. Senast var de och tävlade i DCI sommaren 2008.

Punkgruppen Strebers, som därefter kom att bli Dia Psalma, kommer från Strängnäs.

Utbildning

Strängnäs har en hög koncentration av friskolor och erbjuder icke-kommunal utbildning från dagis till gymnasiets sista årskurs.

Låg- och mellanstadium:

Högstadium:

  • Strängnäs montessoriskola, Åk F-9
  • Friskolan Asken, Åk 6-9
  • Roggeskolan, åk 6-9 (ingår i Europaskolan)
  • Karinslundskolan, Åk 6-9
  • Paulinska skolan, Åk 6-9.

Gymnasium:

Vänorter

Om vänorter, se artikeln Strängnäs kommun.

Strängnäs ungdomsråd

I Strängnäs finns ett ungdomsråd, som verkar för ungdomarnas sak i Strängnäs. Ungdomar från årskurs sex till sista året på gymnasiet kan medverka för att påverka Strängnäs kommun. Strängnäs ungdomsråd representerar Strängnäs ungdomar och dit går politiker om de söker information och råd om vad ungdomarna i kommunen tycker.

Referenser

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2,10 Strängnäs stads historia, Föreningen Strengnenses, Berlingska boktryckeriet i Lund 1959.
  3. 3,0 3,1 3,2 3,3 3,4 Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 299.
  4. Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, band 9, spalt 343.

Se även

Länkar

Koordinater: 59°22′34″N 17°01′27″O / 59.37611, 17.02417

Personliga verktyg