Stenhumla
Från Rilpedia
| ?Stenhumla | |
|---|---|
 Bombus lapidarius
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Arthropoda |
| Understam: | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Ordning: | Steklar Hymenoptera |
| Underordning: | Midjesteklar Apocrita |
| (orankad) | Gaddsteklar Aculeata |
| Överfamilj: | Bin Apoidea |
| Familj: | Honungsbin och humlor Apidae |
| Släkte: | Humlor Bombus |
| Art: | Stenhumla B. lapidarius |
|
|
|
| §Bombus lapidarius Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Stenhumla (Bombus lapidarius) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).
Innehåll |
Utbredning
Humlan är vanlig i större delen av Europa och Turkiet[1], och en av de vanligaste arterna på kulturmark i södra Sverige. Den har ökat under senare tid och dragit sig norrut upp till området kring Siljan och vid kusten upp till Umeå[2]. Den är även vanlig längs finska kusten.
Utseende
Stenhumlan är en medelstor humla; drottningen blir 18–20 millimeter lång, arbetaren 14–17 millimeter och hanen 15–18 millimeter[3]. Humlan är svart med röd bakkroppsspets. Hanen har dessutom en smal gul halskrage och gul nos. Honan är betydligt större än både arbetare och hane.[4]
Vanor
Boet inrättas ofta i övergivna fågelbon[4] eller sorkbon under jord. Den kan också bygga bo under stenar, i murar, under eller i hus; i isoleringsmaterial i väggar eller på vindar. Stenhumlan bildar relativt stora samhällen med 80–150 individer.[3].
Favoritväxter är vitklöver, harklöver, monke, fruktträd, maskros, fibblor, olika ärtväxter, plister, lejongapsväxter, labiater, tistlar och väddklint.
 |
 hane |
 |
 |
Referenser
- ↑ American Museum of Natural History (utbredningskarta)
- ↑ Artdatabankens humlesida
- ↑ 3,0 3,1 Hummel-Arten Wildbienen
- ↑ 4,0 4,1 G. Holmström 2007 Humlor – Alla Sveriges arter ISBN 978-91-7139-776-8
