Slaget vid Towton

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Slaget vid Towton
Del av Rosornas krig
Blank.png
Datum 29 mars 1461
Plats Towton i Yorkshire
Utfall Klar yorkistisk seger
Stridande
Huset York Huset Lancaster
Befälhavare
Edvard IV Henrik Beaufort, hertig av Somerset
Styrka
36 000 42 000
Förluster
okänt okänt

Slaget vid Towton under Rosornas krig var det blodigaste slag som utkämpats på engelsk mark, man antas att det var över 20 000 (kanske så många som 30 000) dödade. Slaget ägde rum 29 mars 1461 på en snöig platå mellan byarna Towton och Saxton i Yorkshire (omkring 2 mil sydväst om York och drygt 3 km söder om Tadcaster).

Det tros ha varit 50 000, eller kanske till och med 100 000 stridande, däribland 28 lorder, huvudsakligen på den lancastriska sidan. Det uppskattas ofta att det var 42 000 som stred på den lancastriska sidan och 36 000 på den yorkistiska Detta är ett av de få slag i engelsk historia, kanske det enda, där striden var så våldsam vid fronten att man regelbundet måste sluta strida och flytta undan lik för att nå varandra.

Vid denna tidpunkt under inbördeskriget var det jämnt mellan de båda sidorna. Huset Lancaster hade undanröjt York och Salisbury under Slaget vid Wakefield, och gått segrande ur det Andra slaget vid St Albans. Men Warwick, "Kungamakaren", hade kontroll över London och hade utropat den äldste av Yorks söner som Edvard IV. Det var Edvard själv som fattade beslutet att gå norrut i hopp om att få sin motståndare Henrik IV att besegras helt. Henrik var en from och fredsälskande man, och psykiskt svag, tog inte några militära beslut utan överlät det till sin drottning, Margareta av Anjou, och gav henne full frihet att anställa befälhavare som Henrik Beaufort, hertig av Somerset å hans vägnar.

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Personliga verktyg