Sankt Gallenplanen
Från Rilpedia
Sankt Gallenplanen är en berömd medeltida arkitektritning av ett kloster daterad till början av 900-talet. Den har bevarats i stiftsbiblioteket i Sankt Gallen i Schweiz, Stiftsbibliothek Sankt Gallen, med numret Ms 1092. Planen är den enda kvarvarande stora arkitektoniska ritningen från den ungefär 700-åriga perioden mellan Romarrikets fall och 1200-talet. Den anses vara en schweizisk nationalskatt och är fortfarande föremål för intensivt intresse bland moderna forskare, arkitekter, konstnärer och tecknare för sin unika karaktär, sin skönhet, och de insikter den ger i medeltida kultur.
Innehåll |
Översikt
Planen visar ett Benediktinerkloster med kyrkor, hus, stall, kök, verkstäder, bryggeri, sjukhus, och till och med ett särskilt hus för åderlåtning. Planen blev aldrig utförd i verkligheten, och har fått sitt namn efter det berömda medeltida klosterbiblioteket i Abbaye de Saint-Gall[1], där planen förvaras än i dag. Den ritades i ett scriptorium i Reichenau i tredje decennium av 800-talet och tillägnades abboten Gozbert (816-836) av Sankt Gallen.
Planen är ritad på fem pergament som var ihopsydda. Ritningen mäter 45 x 31 tum (113 cm x 78 cm) och är utförd med röda bläcklinjer för byggnader, och med brunt bläck för bokstäverna. Den är ritad i skala 1:192, vilket motsvarar förhållandet 1/16-tum till en fot.[2] På baksidan skrevs under 1100-talet, efter att planen hade vikts ihop till en bok, texten till Sankt Martins lif av Sulpicius Severus. Cirka 350 delvis rimmade tillägg i handskrift av två olika skriftlärda beskriver funktionen hos byggnaderna. Dedikationen till abbot Gozbert är skriven i marginalen.
Eftersom planen inte beskriver något byggnadsverk som faktiskt har uppförts[3], ifrågasätts nästan alla aspekter av planen av moderna forskare. Debatten fortsätter på områden såsom vilket mätsystem som användes, om skalan är enhetlig för hela ritningen eller varieras för olika delar, om ritningen är en kopia från en förlorad prototyp eller ett original, om det reflekterade en enda persons idéer, eller de i det monastiska rådet.
Trots att det fortfarande saknas kunskap, har man fått veta mycket om medeltida liv från ritningen. Avsaknaden av värme i matsalen till exempel, kan inte ha varit ett förbiseende utan menat att motverka alltför stor glädje vid måltiderna. Det har också noterats att i utrymmena för de 120–150 munkarna, deras gäster och besökare, är antalet toaletter högre än vad moderna hygienkrav skulle föreskriva.
Dedikationen
Ritningen dedicerades till Gozbertus, Abbot i Sankt Gallen 816-36. Texten lyder:[4]
| ” | Till dig, min sötaste son Gozbertus, har jag ritat detta kortfattat kommenterade exemplar av ritningen över uppställningen av klosterbyggnaderna, som du kan utöva din uppfinningsrikedom på och förstår min hängivenhet, varigenom jag hoppas du inte tycker jag varit för långsam för att tillgodose era önskemål. Tro inte att jag har åtagit mig denna uppgift och trott att ni står i behov av vår undervisning, utan det är snarare av Guds kärlek och i vänlig iver av broderskap som jag har ritat detta för att du ensam skall kunna nogsamt granska detta. Farväl i Kristus, som alltid tänker på oss, amen. | ” |
|
— Horn,Plan of St Gall, vol. 3, s. 16. |
||
På latin lyder texten:
| ” | Haec tibi dulcissime fili cozb(er)te de posicione officinarum paucis examplata direxi, quibus sollertiam exerceas tuam, meamq(ue) devotione(m) utcumq(ue) cognoscas, qua tuae bonae voluntari satisfacere me segnem non inveniri confido. Ne suspiceris autem me haic ideo elaborasse, quod vos putemus n(ost)ris indigere magisteriis, sed potius ob amore(m) dei tibi soli p(er) scrutinanda pinxisse amicabili fr(ater)nitatis intuitu crede. Vale in Chr(ist)o semp(er) memor n(ost)ri ame(n). | ” |
|
— Charles McClendon, The Origins of Medieval Architecture (London, 2005), p. 232, n. 51. |
||
Klosterplanen
Det övergripande utseendet på klostret är en stadsliknande form av fristående hus som skiljs åt genom gator. Planen är tydligt ritad för att följa benediktinermunkarnas regler, som förespråkade att ett kloster skulle omfatta all verksamhet, ekonomisk, religiös och social, som är viktig för det dagliga livet. Ett klostret bör också omfatta en kvarn, ett bageri och ett stall, allt innanför inhägnaden, så att munkarna inte behöver lämna klostret så ofta.
Den allmänna dispositionen av klostret kan beskrivas så här: I söder ligger kyrkan och dess kloster, i mitten av ett fyrkantigt torg med en sida av 130 meter. Byggnaderna är ordnade i grupper, som i alla större kloster. Kyrkan utgör kärnan, som ett centrum för gemenskapens religiösa liv. Bredvid kyrkan ligger byggnader som hör till klosterlivet och munkarnas liv, såsom ett (refektorium för att äta, sovsal för att vila, en gemensam sal för social gemenskap och ett kapell för att be).
Dessa centrala delar av klosterlivet är organiserade runt en innergård och en klosterträgdgård, som är omgiven av ett täckt galleri för att medge förflyttningar mellan byggnaderna samtidigt som det ger skydd från väder eller sol.
Kliniken för sjuka munkar, doktorns hus och medicinalträdgården ligger i öster. I samma grupp byggnader som sjukhuset, hittar man skolan för noviserna.
Utanför klostrets väggar ligger skolor, med lärarens hus placerat vid muren mittemot kyrkan, i närheten av abbottens hus som på så sätt kan ha ett ständigt öga på dem.
Byggnaderna för besökare till klostret är indelade i tre grupper: en för mottagandet av viktiga personligheter, ett för munkar som besöker klostret, och en för fattiga resande och pilgrimer. Den första och den tredje ligger på vardera sidan av den gemensamma ingången till klostret. Det är viktigt att gästrummen för besökare ligger mot norra väggen i kyrkan, inte långt från abbotens hus. Rummen för de fattiga ligger på den södra sidan, i närheten av byggnaderna på gården. De besökande munkarna inryms i ett hus som är byggt mot kyrkans norra vägg.
Gruppen byggnader som svarar för klostrets materiella behov ligger söder och väster om kyrkan, och dessa byggnader är tydligt åtskilda från klosterbyggnaderna. Man kommer till kök och arbetsrum genom en passage som ligger i den västra delen av matsalen. Dessa delar är anslutna till bageri och bryggeri, och placerade ännu längre bort. I södra och västra flyglarna inryms verkstäder, stall och olika jordbruksbyggnader.
Alla byggnader, utom kyrkan, är ritade för att byggas i trä. Komplexet består av 33 separata block.
 |
Klosterkyrkan
Klostrets byggnader
|
Arbetszon
|
Kommentarer till planens beteckningar
Kyrkan (D) har formen av ett kors med ett skepp med nio pelarrader, och en halvcirkelformad absid i vardera änden.
I väster omges kyrkorummet av en halvcirkelformad pelargång som lämnar ett "paradis" (E) öppet mellan själva skeppet och kyrkans murade vägg. Området är indelat i mindre kapell. Det höga altaret (A) ligger omedelbart öster om tvärskeppet, Sankt Paulus-altaret (B) i öster, och Sankt Peters i väster apsid. En cylindrisk klockstapeln står på båda sidor av den västra absiden (F).
Gården i klostret (G), på södra sidan av kyrkans skett, vänder sig mot "Pisal" eller "chauffoiren" (värmestuga), den plats där bröderna kunde sitta och får värme från ledningar i marken.
På denna sida av klostren är alltid kapitelhuset placerad, vars frånvaro i planen är egendomlig. Det framgår dock av inskriptioner i planen att promenaden norr om klostret gick till kapitelhuset, och var utrustad med bänkar på sidorna.
Framför chauffoiren låg sovsal, som öppnade sig mot det södra tvärskeppet i kyrkan för att möjliggöra för munkarna att vid behov vara närvarande för tjänst under natten.
En passage i den andra änden leder till necessarium (I), en del av ett kloster som alltid byggs med stor omsorg.
Från väster, upptas den södra sidan av matsalen (K), från vilken man kan komma till köket (L) via en vestibul. Denna ligger avskild från de viktigaste byggnaderna i klostret och är ansluten via en lång passage som leder till bageri- och bryggeribyggnaden (M) och tjänarnas rum. Den övre delen av matsalen är garderob, där brödernas vanliga kläder förvaras. Mot den västra sidan av kloster ligger en annan byggnad med två våningar: en munkcell upptar bottenvåningen, och andra våningen delas av skafferi och lager.
Mellan denna byggnad och kyrkan, kommer man genom en dörr till klostret och via en annan utanför munkavdelningen ligger salongen för besökande och passagen för personer utifrån (O). På den östra sidan av norra tvärskeppet ligger scriptorium (P1), framför vilket biblioteket är placerat.
Öster om kyrkan ligger en liten grupp byggnader, som omfattar två små kloster. Vart och ett har en täckt pelargång omgiven av de sedvanliga byggnaderna (matsal, sovsal, etc.) placerade två och två och en kyrka och ett kapell på sidan. En separat byggnad innehåller det gemensamma badrummet och köket. Ett av dessa två små kloster är avsett för oblater eller noviser (Q), den andra fungerar som en sjukavdelning för munkarna. (R)
Läkarhuset (S) är sammanhängande med sjukhuset och medicinalträdgården (T), i nordöstra hörnet av klostret. Nära dessa delar ligger ett "apotek" och ett rum för svårare sjuka patienter. Huset för åderlåtning och rening ligger anslutande i väster. (U)
Den yttre skolan i norr innehåller ett stort klassrum som delas i mitten och är omgivet av 14 små rum, som är bostäder för studenter. Lärarens hus (W) är det motsatta, byggd mot väggen av kyrkan.
De två "fattighusen" eller "hotellen" för främmande (X1, X2) består av ett stort gemensamt rum och en matsal i mitten, omslutna av rummen som är utrustade för övernattning. Varje fattighus har ett eget bageri och ett eget bryggeri, och ytterligare ett kök för resande av hög rang och ett lager samt rum för de anställda och stall till hästarna. Det finns också en liknande byggnad för främmande munkar i klostret mot norra väggen i kyrkan.
Utöver klostret, ligger i södra änden av klostret "fabriken" med skomakeri, knivsmed, garvare, tvätteri, hovslagare och guldsmed och deras hus på baksidan. Det finns också på denna sida byggnader runt en gård, en stor vind, batteriet (där man tröskade spannmål) (a), kvarnar (c) och malteri (d). Åt väster ligger ladugården (e), med stall (f), med plats för får/getter (g), gris (h) och får (i) och rum för arbetare och tjänare (k). I sydöstra hörnet ligger huset för fjäderfä (m), höns och ankor, med rum för vakt (n). Där finns också trädgården (o), lotter som bär namn på det man odlar: lök vitlök, selleri sallad, vallmo, kål, vitkål, och så vidare. Arton sorter totalt. På samma sätt finns i medicinalträdgården namn på växtbaserade läkemedel som odlas och kyrkogården (p) med planterade träd (äpple, päron, plommon och kvitten).
Följdarbeten
Horn och Born
Walter Horn och Ernest Born publicerade 1979 i tre band sitt verk om ''The Plan of St. Gall (Sankt Gallenplanen)[5], vilket allmänt anses vara det slutgiltiga arbetet.
Enligt Horn var planen en kopia av en ursprunglig ritning på ett idealt kloster skapat vid två karolingiska reformsynoder i Aachen år 816 och 817. Syftet med synoderna var att upprätta Benediktinkloster över hela det karolingiska riket som en skyddsmur mot kristna munkmissionärer från Britannien och Irland som förde keltiska sedvänjor till kontinenten, (se Keltisk konst).
Umberto Eco
Enligt Earl Anderson (Cleveland State University) är det troligt att Umberto Eco nämner planen i Rosens namn[6]:
- "kanske större, men mindre väl avvägda" (s. 26): Adso (en person i boken) nämner faktiska kloster som han har sett i Schweiz och Frankrike (Sankt Gallen, Cluny, Fontenay), men proportionerna hänför sig sannolikt till den karolingiska "Sankt Gallenplanen" från 800-talet, som visar en arkitektonisk plan för ett perfekt kloster.
Modeller
Planen har av tradition avbildats i olika modeller. 1965 skapade Ernest Born och andra en skalmodell av planen till utställningen om Karl den stores tid i Aachen, Tyskland. Detta blev inspirationen till boken 1979, men var också den första i en tradition av modellering av planen. Nyligen har planen modellerats med datorer med hjälp av CAD-programvara.
Källor och fotnoter
- Walter Horn and Ernest Born (1979). The Plan of St. Gall, Berkeley, Calif., University of California Press, 1979.
- Edward A. Segal (1989). "Monastery and Plan of St. Gall". Dictionary of the Middle Ages. Volume 10. ISBN 0-684-18276-9
- ↑ UNESCO-världsarv i Schweiz
- ↑ Se Lorna Pris, "The Plan of St. Gall in brief" (Sankt Gallenplanen i korthet)
- ↑ Klosterkyrkan från medeltiden har grävts upp, 1964-66, men dess form återspeglar inte den ritningen. Utgrävningarna beskrevs i Horn,The Plan of St. Gall, vol. 2, pp. 256–359.
- ↑ Enligt Horns översättning, här fritt översatt till svenska
- ↑ Walter Horn & Ernest Born (1979)
- ↑ [1] www.csuohio.edu
Externa länkar
- The St. Gall Plan Monastery: 3D models and high-resolution images of the actual plan.
(engelska)
- Components list. List of individual buildings with zoomed pictures.
(engelska)
- CAD files. CAD files of the Plan.
(engelska)
- "St Gall: The Tradition and Topicality of its Cultural Memory" by Werner Wunderlich (University of St Gall). See 5th paragraph, Library chapter, for discussion of the Plan.
(engelska)
- "The Plan of St. Gall" by Karlfried Froehlich. Book review of the Horn and Born book, background information of the plan.
(engelska)
(engelska)
Se även
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Plan of Saint Gall, 19 september 2008.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, Plan de Saint-Gall, 19 september 2008.
