Från Rilpedia

I äldre tider var posten som rektor (Rector magnificus) vid Lunds universitet "ambulatorisk", det vill säga att den roterade mellan samtliga professorer utifrån en given ordning mellan de olika fakulteterna. Mandattiden var 1668-1688 en termin, därefter ett år, ursprungligen med rektorsskifte vid Karlsdagen 28 januari (universitetets invigningsdag) men från 1810 vid skiftet mellan vår- och hösttermin.

I och med 1852 års universitetsstatuter ändrades rotationsordningen till att gå efter fullmaktsålder som professor oavsett fakultetstillhörighet. Posten kunde också endast innehas av ordinarie professorer vilka innehaft sin tjänst i minst två år.

Med 1876 års statuter infördes särskilda val av rektor oavsett fullmaktsålder samt en mandattid om två år. Mandattiden har sedermera successivt förlängts och är i dag sex år.

De äldsta statuterna (1666) tillät även universitetet att till rektor välja en icke professor, så framt denne kunde anses som "en förnäm person af lysande slägt, som både i anseende till ålder, lärdom och kärlek till academien och stadga i sitt uppförande kan anses tjenlig till ett sådant embete", vilken då fick titeln Rector illustris. Den handfull sådana "hedersrektorer" som utsågs under 1600- och 1700-talen var genomgående högadliga unga studenter med inflytelserika föräldrar, och deras tjänsteutövning får förmodas ha varit rent symbolisk. Vid sidan av en dem utsågs därför även den professor som under normala omständigheter skulle ha innehaft rektoratet till fungerande prorektor. I längden nedan har i de aktuella fallen så väl Rector illustris som prorektor förtecknats för de år detta varit aktuellt.

Rektorslängd

• 1668 (vt) - Olof Bagger, professor primarius i teologi
• 1668 (ht) - Nils Beckman, professor i romersk rätt
• 1669 (vt) - Christopher Rostius, professor i praktisk medicin
• 1669 (ht) - Canutus Hahn, professor i logik och metafysik (= teoretisk filosofi)
• 1670 (vt) - Nils Banér (rector illustris; tjänstgörande prorektor: Canutus Hahn; jfr ovan)
• 1670 (ht) - Nils Banér (rector illustris; tjänstgörande prorektor: Samuel von Pufendorf, professor i praktisk filosofi)
• 1671 (vt) - Martin Nordeman, professor i matematik
• 1671 (ht) - Hans Hjort-Cervinus, professor i teologi
• 1672 (vt) - Nils Hyltenius (Silfverschöld), professor i svensk och romersk rätt
• 1672 (ht) - Anders Spole, professor "Ptolemaicus" (= i astronomi)
• 1673 (vt) - Josua Schwartz, professor secundus i teologi
• 1673 (ht) - Erasmus Sack (senare Sackensköld), professor i teoretisk medicin
• 1674 (vt) - Petrus Holm, professor först i österländska språk, senare i teologi
• 1674 (ht) - Erik Elfvedalius, professor först i historia och praktisk filosofi, senare i romersk vältalighet och poesi
• 1675 (vt) - Sven Ribbing (rector illustris; tjänstgörande prorektor: Joachim Buscovius (Ehrenbusch), professor i grekiska språket och litteraturen, tillika e o professor i romersk rätt)
• 1675 (ht) - Christian Papke, professor först i logik och metafysik (teoretisk filosofi), senare primarius i teologi
• 1676 (vt) - Olof Bagger (jfr vt 1668)
• 1676 (ht) - Nils Hyltenius (Silfverschöld) (jfr vt 1672)

Anm: 1677–1681 var universitetets verksamhet nedlagd på grund av skånska kriget.

• 1682 (ht) - 1683 (vt) - Martin Nordeman (jfr vt 1671)
• 1683 (ft) - 1684 (vt) - Erasmus Sack (Sackensköld) (jfr ht 1673)
• 1684 (ht) - 1685 (vt) - Andreas Stobæus, professor först i romersk vältalighet och poesi, senare i historia och poesi
• 1685 (ht) - Christian Papke (jfr ht 1675)
• 1686 (vt) - Olof Cavallius, professor i historia
• 1686 (ht) - Johan Lundersten, professor i först teoretisk filosofi, senare kombinerat med praktisk filosofi
• 1687 (vt) - Andreas Wetterhamn (Riddermark), först professor i matematik, senare i svensk och romersk rätt
• 1687 (ht) - Jonas Linnerius, förste professor i teologi
• 1688 - Nils Dahlhem, professor först i logik och metafysik (teoretisk filosofi), senare i teologi
• 1689 - Haquin Stridsberg, professor i först grekiska och österländska språk, senare primarius i teologi
• 1690 - Jonas Hörling, professor i först vältalighet, senare i svensk och romersk rätt
• 1691 - Erland Lagerlöf, professor först i teoretisk filosofi, senare i romersk vältalighet och poesi
• 1692 - Jonas Linnerius (jfr ht 1687)
• 1693 - Erasmus Sack (Sackensköld) (jfr ht 1673 & 1683-84)
• 1694 - Andreas Stobæus (jfr 1684-85)
• 1695 - Johan Poppelman, andre professor i teologi
• 1696 - Johan Lundersten (jfr ht 1686)

Anm: Formellt utsågs ursprungligen Andreas (Wetterhamn) Riddermark (jfr vt 1687) till rektor för 1696 men valet stadfästes av någon anledning ej av universitetskanslern varvid Riddermark valde att överlämna ämbetet till Lundersten som stod närmast i tur.

• 1697 - Andreas (Wetterhamn) Riddermark (jfr vt 1687 & 1696)
• 1698 - Thomas Ihre, först tredje, senare andre professor i teologi
• 1699 - Richard Ehrenborg, professor i svensk och romersk rätt
• 1700 - Haquin Stridsberg (jfr 1689)
• 1701 - Jonas Hörling (jfr 1690)
• 1702 - Erland Lagerlöf (jfr 1691)
• 1703 - Jonas Linnerius (jfr 1687 & 1692)
• 1704 - Andreas (Wetterhamn) Riddermark (jfr vt 1687, 1696 & 1697)
• 1705 - Jacob Fredrik Below, professor i praktisk medicin
• 1706 - Andreas Stobæus (jfr 1684-85 & 1694)
• 1707 - Johan Poppelman (jfr 1695)
• 1708 - Haquin Stridsberg (jfr 1689 & 1700)
• 1709 - Thomas Ihre (jfr 1698)
• 1710 - Thomas Ihre (jfr 1698 & 1709)
• 1711 - Erland Lagerlöf (jfr 1691 & 1702)
• 1712 - Bonde Humerus, först professor i matematik, senare i österländska språk samt andre resp förste professor i teologi
• 1713 - Bonde Humerus (jfr ovan)
• 1714 - Andreas Rydelius, först professor i logik och metafysik (teoretisk filosofi), senare andre resp förste professor i teologi
• 1715 - Jonas Linnerius (jfr 1687, 1692 & 1703)
• 1716 - Carl Adolf Gyllenstierna (rector illustris; tjänstgörande prorektor: Jonas Hörling - jfr 1701)
• 1717 - Johan Jacob Döbelius (senare von Döbeln), professor i praktisk medicin
• 1718 - Conrad Quensel, professor i matematik
• 1719 - Martin Hegardt, först e o professor i kyrkohistoria, senare tredje, andre resp förste professor i teologi
• 1720 - Arvid Moller, professor i praktisk filosofi
• 1721 - Carl Schultén, professor först i österländska språk, senare tredje professor i teologi
• 1722 - Jacob Benzelius, först tredje, senare andre professor i teologi
• 1723 - Andreas Rydelius (jfr 1714)
• 1724 - Magnus Rydelius, professor först i romersk vältalighet och poesi, senare tredje, andre resp förste professor i teologi
• 1725 - Carl Papke, professor i först logik och metafysik (teoretisk filosofi), senare tredje, andre resp förste professor i teologi
• 1726 - Edmund Gripenhielm (rector illustris; tjänstgörande prorektor: Petrus Estenberg, professor i grekiska språket och litteraturen
• 1727 - Martin Hegardt (jfr 1719)
• 1728 - Arvid Moller (jfr 1720)
• 1729 - Johan Jacob Döbelius (von Döbeln) (jfr 1717)
• 1730 - Conrad Quensel (jfr 1718)
• 1731 - David Nehrman Ehrenstråhle, professor i svensk och romersk rätt
• 1732 - Andreas Rydelius (jfr 1714 & 1723)
• 1733 - Magnus Rydelius (jfr 1724)
• 1734 - Henrik Benzelius, professor först i österländska språk, senare andre resp förste professor i teologi
• 1735 - Kilian Stobæus, först e o professor i naturfilosofi, senare professor i historia
• 1736 - Gabriel Falkenberg (rector illustris; tjänstgörande prorektor: Nils Lagerlöf, professor först i teoretisk filosofi, senare tredje resp andre professor i teologi)
• 1737 - Gustaf Harmens, professor i praktisk medicin
• 1738 - Niklas Oelreich (senare von Oelreich), professor först i lärdomshistoria, senare i teoretisk filosofi
• 1739 - Johan Engeström, professor först i österländska språk, senare andre resp förste professor i teologi
• 1740 - Magnus Rydelius (jfr 1724 & 1733)
• 1741 - Arvid Moller (jfr 1720 & 1728)
• 1742 - Johan Jacob Döbelius (von Döbeln) (jfr 1717 & 1729)
• 1743 - Daniel Menlös, professor i matematik
• 1744 - Ambrosius Westring, först tredje, senare andre professor i teologi
• 1745 - Gustaf Harmens (jfr 1737)
• 1746 - Niklas Oelreich (von Oelreich) (jfr 1738)
• 1747 - Nils Stobæus, professor i romersk vältalighet och poesi
• 1748 - Sven Bring (Lagerbring), professor i historia
• 1749 - Sven Johan Munthe, professor först i österländska språk och grekiska, senare fjärde resp tredje professor i teologi
• 1750 - Gustaf Fredrik Gyllenborg (rector illustris; tjänstgörande prorektor: Sven Johan Munthe - jfr 1749)
• 1751 - Gustaf Harmens (jfr 1737 & 1745)
• 1752 - Nils Stobaeus (jfr 1747)
• 1753 - Jonas Wåhlin, först tredje, senare andre resp förste professor i teologi
• 1754 - Eberhard Rosén (Rosenblad), professor i praktisk medicin
• 1755 - Sven Bring (Lagerbring) (jfr 1748)
• 1756 - Carl Jesper Benzelius, först tredje, senare andre professor i teologi
• 1757 - Lars Johan Colling, professor i svensk och romersk rätt
• 1758 - Johan Nelander, professor i praktisk filosofi
• 1759 - Gustaf Ernst von Bildstein, först fjärde, senare tredje professor i teologi
• 1760 - Lars Liedbeck, professor i matematik
• 1761 - Sven Johan Munthe (jfr 1749 & 1750)
• 1762 - Lars Laurel, professor i teoretisk filosofi
• 1763 - Erik Gustaf Lidbeck, professor i naturalhistoria
• 1764 - Clas Blechert Trozelius, professor i ekonomi
• 1765 - Christian Wollin, professor först i kemi, senare i teoretisk medicin och kemi
• 1766 - Carl Jesper Benzelius (jfr 1756)
• 1767 - Lars Johan Colling (jfr 1757)
• 1768 - Gustaf Harmens (jfr 1737, 1745 & 1751)
• 1769 - Sven Bring (Lagerbring) (jfr 1748 & 1755)
• 1770 - Jonas Wåhlin (jfr 1753)
• 1771 - Eberhard Rosén (Rosenblad) (jfr 1754)
• 1772 - Johan Nelander (jfr 1758)
• 1773 - Sven Johan Munthe (jfr 1749, 1750 & 1761)
• 1774 - Lars Laurel (jfr 1762)
• 1775 - Erik Gustaf Lidbeck (jfr 1763)
• 1776 - Clas Blechert Trozelius (jfr 1764)
• 1777 - Nils Schenmark, professor i matematik
• 1778 - Andreas Peter Stobæus, professor i romersk vältalighet och poesi
• 1779 - Thure Weidman, professor först i österländska språk, senare tredje professor i teologi
• 1780 - Petrus Munck, först professor i grekiska och österländska språk, senare tredje, andre resp förste professor i teologi
• 1781 - Lars Johan Colling (jfr 1757 & 1767)
• 1782 - Christian Wollin (jfr 1765)
• 1783 - Eric Gustaf Liedbeck (jfr 1763 & 1775)
• 1784 - Nils Hesslén, fjärde, tredje, andre samt slutligen förste professor i teologi
• 1785 - Lars Tengvall, professor först i praktisk filosofi, senare i svensk och romersk rätt
• 1786 - Kilian Stobæus d.y., professor i obstetrik
• 1787 - Andreas Peter Stobæus (jfr 1778)
• 1788 - Thure Weidman (jfr 1779)
• 1789 - Andreas Barfoth, professor först i anatomi, senare i teoretisk medicin
• 1790 - Erland Samuel Bring, professor i historia
• 1791 - Johan Jacob Hellman, fjärde, tredje, andre samt slutligen förste professor i teologi
• 1792 - Johan Henric Engelhart, professor i praktisk medicin
• 1793 - Matthias Norberg, professor i österländska språk och grekiska
• 1794 - Matthæus Fremling, professor i teoretisk filosofi
• 1795 - Pehr Tegman, professor i matematik
• 1796 - Nils Hesslén (jfr 1784)
• 1797 - Lars Tengvall (jfr 1785)
• 1798 - Andreas Barfoth (jfr 1789)
• 1799 - Matthias Norberg (jfr 1793)
• 1800 - Johan Jacob Hellman (jfr 1791)
• 1801 - Lars Peter Munthe, professor i praktisk filosofi
• 1802 - Johan Henrik Engelhart (jfr 1792)
• 1803 - Matthæus Fremling (jfr 1794)
• 1804 - Arvid Henrik Florman, professor i anatomi och kirurgi
• 1805 - Pehr Tegman (jfr 1795)
• 1806 - Johan Lundblad, professor i romersk vältalighet och poesi, under en tid tillika i historia
• 1807 - Anders Hylander, först tredje, senare andre professor i teologi
• 1808 - Anders Lidbeck, professor i estetik
• 1809-1810 (vt) - Nils Henrik Sjöborg, professor i historia
• 1810-1811 - Johan Jacob Hellman (jfr 1791 & 1800)
• 1811-1812 - Fredrik Johan Cederschiöld, professor i moral (= praktisk filosofi)
• 1812-1813 - Eberhard Zacharias Munck af Rosenschöld, professor i teoretisk medicin
• 1813-1814 - Johan Lundblad (jfr 1806)
• 1814-1815 - Anders Hylander (jfr 1807)
• 1815-1816 - Johan Holmbergsson, professor först i svensk och romersk rätt, senare i ekonomisk och kameral lagfarenhet
• 1816-1817 - Anders Lidbeck (jfr 1808)
• 1817-1818 - Carl Erik Kjellin, professor i matematik
• 1818-1819 - Carl Fredrik Fallén, professor i naturalhistoria
• 1818-1820 - Carl Adolph Agardh, professor i botanik och praktisk ekonomi
• 1820-1821 - Jonas Albin Engeström, professor i kemi och fysik, senare tillika i mineralogi
• 1821-1822 - Jonas Brag, professor i astronomi och fysik
• 1822-1823 - Anders Otto Lindfors, professor först i historia, senare i romersk vältalighet och poesi
• 1823-1824 - Martin Erik Ahlman, först tredje, senare andre professor i teologi
• 1824-1825 - Fredrik Johan Cederschiöld (jfr 1811-12)
• 1825-1826 - Eberhard Zacharias Munck af Rosenschöld (jfr 1812-13)
• 1826-1827 - Anders Lidbeck (jfr 1808 & 1814-15)
• 1827-1828 - Jacob Sönnerberg, professor i praktisk medicin
• 1828-1829 - Jonas Albin Engeström (jfr 1820-21)
• 1829-1830 - Anders Otto Lindfors (jfr 1822-23)
• 1830-1831 - Ebbe Samuel Bring, professor först i teoretisk filosofi, senare i historia
• 1831-1832 - Carl Georg Brunius, professor i grekiska
• 1832-1833 - Bengt Magnus Bolméer, professor i österländska språk
• 1833-1834 - Lorentz Fredrik Westman, professor i teoretisk filosofi
• 1834-1835 - Carl Johan Hill, professor i matematik
• 1835-1836 - Anders Jacob Hellstenius, professor i kyrkohistoria
• 1836-1837 - Jacob Sönnerberg (jfr 1827-28)
• 1837-1838 - Jonas Albin Engeström (jfr 1820-21 & 1828-29)
• 1838-1839 - Johan Henrik Thomander, professor i först pastoralteologi, senare i systematisk teologi
• 1839-1840 - Carl Johan Schlyter, professor först i allmän lagfarenhet, senare i laghistoria
• 1840-1841 - Ebbe Samuel Bring (jfr 1830-31)
• 1841-1842 - Carl Georg Brunius (jfr 1831-32)
• 1842-1843 - Bengt Magnus Bolméer (jfr 1832-33)
• 1843-1844 - Lorentz Fredrik Westman (jfr 1833-34)
• 1844-1845 - Carl Johan Hill (jfr 1834-35)
• 1845-1846 - Sven Nilsson, professor i naturalhistoria
• 1846-1847 - Johan Wilhelm Zetterstedt, professor i botanik och praktisk ekonomi
• 1847-1848 - Adam Wilhelm Ekelund, professor i fysik
• 1848-1849 - Carl August Hagberg, professor först i nyeuropeisk lingvistik och modern litteratur, senare i nordiska språk
• 1849-1850 - Henrik Reuterdahl, professor först i dogmatik och moralfilosofi, senare i kyrkohistoria
• 1850-1851 - Nils Henrik Lovén, professor i teoretisk medicin och rättsmedicin
• 1851-1852 - Lorentz Fredrik Westman (1833-34 & 1843-44)
• 1852-1853 - Hans Magnus Melin, professor först i pastoralteologi, senare i exegetisk teologi
• 1853-1854 - Johan Gustaf Ek, professor i romersk vältalighet och poesi
• 1854-1855 - Nils Johan Berlin, professor först i kemi och mineralogi, senare i medicinsk och fysiologisk kemi
• 1855-1856 - John Mortimer Agardh, professor i astronomi
• 1856-1857 - Ebbe Gustaf Bring, professor i pastoralteologi
• 1857-1858 - Pehr Erik Gellerstedt, professor i praktisk medicin
• 1858-1859 - Carl Johan Tornberg, professor i österländska språk
• 1859-1860 - Christian Naumann, professor i stats- och processrätt
• 1860-1861 - Carl Fredrik Naumann, professor i anatomi
• 1861-1862 - Anton Niklas Sundberg, professor först i dogmatik och moralteologi, senare i kyrkohistoria och symbolik
• 1862-1863 - Jacob Georg Agardh, professor i botanik
• 1863-1864 - Axel Nyblæus, professor i praktisk filosofi
• 1864-1865 - Fredrik August Wahlgren, professor i zoologi
• 1865 (ht) - Wilhelm Flensburg, professor i domatik och moralteologi

Anm: Flensburg lämnade rektoratet i förtid sedan han valts till biskop i Lund och därvid autmatiskt blivit universitetets prokansler.

• 1866-1867 - Carl Jacob Ask, professor i kirurgi och obstetrik
• 1867-1868 - Gustaf Ljunggren, professor i estetik, litteratur och konsthistoria
• 1868-1869 - Carl Wilhelm Linder, professor i grekiska språket och litteraturen
• 1869-1870 - Gustaf Broomé, professor i stats- och processrätt
• 1870-1871 - Emanuel Olde, professor i nyeuropeisk lingvistik och modern litteratur
• 1871-1872 - Christian Wilhelm Blomstrand, professor i kemi och mineralogi
• 1872-1873 - Carl Olbers, professor i kyrkohistoria och symbolik
• 1873-1874 - Gustaf Knut Hamilton, professor i administrativrätt och nationalekonomi
• 1874-1875 - Axel Möller, professor i astronomi
• 1875-1876 - Albert Lysander, professor i romersk vältalighet och poesi
• 1876-1877 - Theodor Wisén, professor i nordiska språk
• 1877-1885 - Gustaf Ljunggren (jfr 1867-68)
• 1885-1891 - Theodor Wisén (jfr 1876-77)
• 1891-1895 - Axel Möller (jfr 1874-75)
• 1895-1899 - August Quennerstedt, professor i zoologi
• 1899-1904 - Magnus Blix, professor i fysiologi och embryologi
• 1904-1907 - Seved Ribbing, professor i praktisk medicin
• 1907-1909 - Victor Bäcklund,professor i fysik
• 1909-1911 - Bengt Jönsson, professor i botanik
• 1911-1916 - Axel Kock, professor i nordiska språk
• 1916-1926 - Johan Thyrén, professor i straffrätt och juridisk encyklopedi
• 1926-1936 - Axel Moberg, professor i österländska språk
• 1936-1939 - Martin P:son Nilsson, professor i klassisk fornkunskap och antikens historia
• 1939-1945 - Einar Löfstedt, professor i romersk vältalighet
• 1945-1947 - Johannes Lindblom, professor i exegetisk teologi
• 1947-1951 - Assar Hadding, professor i geologi och mineralogi
• 1951-1957 - Ragnar Bergendal, professor i straffrätt och juridisk encyklopedi
• 1957-1968 - Philip Sandblom, professor i kirurgi
• 1968-1970 - Per Stjernquist, professor i civilrätt
• 1970-1977 - Sven Johansson, professor i kärnfysik
• 1977-1980 - Carl-Gustaf Andrén, professor i praktisk teologi med kyrkorätt
• 1980-1983 - Nils Stjernquist, professor i statskunskap
• 1983-1992 - Håkan Westling, professor i klinisk fysiologi
• 1992-2003 - Boel Flodgren, professor i handelsrätt
• 2003-2008 - Göran Bexell, professor i etik
• 2009-   - Per Eriksson, professor i signalbehandling

Se även

• Lista över rektorer för Uppsala universitet
• Lista över rektorer för Linköpings universitet