Från Rilpedia

Ett rambeslut är ett beslut som fattas av Europeiska unionens råd inom ramen för det polis- och straffrättsliga samarbetet med stöd av artikel 29-42 i EU-fördraget.

Rambeslut ska användas för att medlemsstaternas lagar och andra författningar ska närma sig varandra. Rambesluten ska vara bindande för medlemsstaterna när det gäller de resultat som ska uppnås men ska överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt.

Till skillnad från "normala" beslut så är rambeslut inte omedelbart verksamma.

Rambesluten skiljer sig från andra rättsakter inom EU speciellt genom att de kan fattas utan samtycke från Europaparlamentet. Rådet måste visserligen höra Europaparlamentet före beslut fattas, men är inte bundet av parlamentets ställningstagande.

EU-domstolen prövar lagligheten i rambesluten, samt bestämmer om tolkningen och verkan av dessa. Klagoberättigad är endast EU-kommissionen och enskilda EU-medlemsstater, dock ej EU-parlamentet.

Exempel

Den europeiska arresteringsordern grundar sig på ett rambeslut.

Ett annat rambeslut av den 13 juni 2002 rör bekämpande av terrorism (2002/475/RIF): [1].

Se även

• EU-rätt
• Rättssystem

Externa länkar

• Alla gällande rambeslut (Council Framework Decisions) – so genannter JAI-Acquis, erstellt von der EU-Kommission, DG Justiz, Freiheit und Sicherheit

• Om rambeslut [2]