Prins Edwardöarna

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ortografisk karta med Prins Edwardöarna i mitten.

Prins Edwardöarna är en ögrupp bestående av två öar, Prince Edward Island och Marion Island, i Indiska Oceanen. Öarna är belägna på 46°46′23″S 37°51′09″E och tillhör sedan 1947 Sydafrika. Politiskt är de en del av Western Cape-provinsen.

Innehåll

Historia

Öarna upptäcktes 1663 av det holländska fartyget Maerseveen. Det dröjde dock över 100 år innan nästa kända besök. 1772 besökte Marc-Joseph Marion du Fresne öarna och trodde då att han funnit Antarktis. Under fem dagar försökte han gå i land utan framgång. När han upptäckte att det bara var två små öar tappade han intresset och seglade vidare för att aldrig återvända. Marion du Fresne dog senare i Australien men fyra år senare träffade expeditionen James Cook i Kapstaden och berättade om sina upptäckter. Cook seglade till öarna men lyckades inte ta sig land. Cook namngav även öarna. Den mindre till Prince Edward Island efter prins Edward, son till Georg III och den större till Marion Island efter Marc-Joseph Marion du Fresne.

Djurliv

Öarna har ett rik fauna bestående av ett flertal arter av pingviner, sälar, albatrosser bland annat. Fyra arter av pingviner häckar på ön. Omkring 215.000 kungspingviner gör att populationen på Marion Island den näst största i världen. På Marion Island är dock macaronipingvinen den vanligaste med ungefär 400.000 individer. Dessutom finns cirka 173.000 klipphopparpingviner och runt 1.000 åsnepingviner. Fem albatrossarter häckar på öarna. Omkring 1.500 vandringsalbatrosser samt även gråhuvade albatrosser, Phoebetria fusca, ljusryggad sotalbatross samt mindre albatross. Den sistnämnda endast på Prince Edward Island. De däggdjur som finns på ön är sydlig sjöelefant, en population på ungefär 1.200 individer, samt 1.200 antarktiska pälssälar och 49.000 kergueliska pälssälar. Dessutom har sydafrikansk pälssäl, weddellsäl och sjöleoparder setts vid öarna. Sjölevande däggdjur brukar även synas kring öarna. Den vanligaste arten är späckhuggare men även grindvalar, knölvalar och rätvalar har siktats. Det finns även en population möss på Marion Island som kommit dit med skepp. 1949 förde man därför in fem tamkatter för att lösa problemen. Det var dock en stor flopp och 1977 uppskattade man att det fanns 3400 katter på ön. Dessa katter föredrog dessutom att livnära sig på petreller istället för möss. Katterna lyckades utrota flera petrellarter på ön. Efter att introducerat en kattsjukdom sjönk antalet katter till omkring 600 stycken 1982 varpå jägare lyckades få ner antalet till nästan noll. Idag anses Marion Island vara kattfri.

Geologi

Karta över Prins Edwardöarna.

Öarna är två toppar på en sköldvulkan som sträcker sig ungefär 5000 meter från havsbotten till Mascarin Peak (tidigare State President Swart Peak). Men endast omkring 1200 meter över havsytan. Man trodde länge vulkanen var slocknad men 1980 hade den ett utbrott vid Kaalkoppie på Marion Island och sedan dess anses den vara aktiv. Efter 1980 har ett stort antal mindre utbrott registrerats på Marion Island, senast i maj 2005. Det utbrottet antas dock bara ha bestått av gas då ingen lava eller aska påträffades. Öarna antas ha bildats för omkring en halv miljon år sedan. Kusterna består för det mesta av branta klippor. Det finns dock ett par stränder, varav två på Marion Island till och med består av sand. På Marion Island finns det även liten glaciär, som de senaste 30 åren minskat i storlek avsevärt.

Prince Edward Island

Prince Edward Island är den mindre av den två öarna och har fått ge namn åt hela ögruppen. Den har en yta på omkring 45 km² och dess högsta punkt är den 672 meter höga Von Zinderen Bakker Peak. Det faktum att det finns en forskningsstation på Marion Island gör att Prince Edward Island ofta hamnar i skuggan av den mycket mer studerade Marion Island.

Marion Island

Den större Marion Island ligger cirka 12 sjömil (19 km) sydväst om Prince Edward Island. Ön är omkring 19 km lång och 12 km bred med en total yta på 290 km². Mascarin Peak är med 1242 meter öns högsta punkt. Den första dokumenterade landstigningen skedde 1803 av en grupp säljägare. De fann dock spår av tidigare mänsklig aktivitet på ön. På Marion Island finns en sydafrikansk forskningsstation där forskning inom biologi och olika delar av geovetenskapen, främst meteorologi pågår. Uppsala universitet deltar i den geomorfologiska forskningen på ön. För närvarande pågår byggnation av en ny station som beräknas vara färdig 2007.

Externa länkar

Personliga verktyg