Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Stockholms kommuns kommunalpolitik har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften.
Organisation
Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen. Finansborgarrådet är det främsta av borgarråden och kan ses som stadens politiska ledare.
Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 14 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.
Historia
-
Nuvarande situation
Till följd av valresultatet i 2006 års kommunalval ägde maktskifte rum i oktober 2006. Den styrande koalitionen består sedan dess av moderater, folkpartister och kristdemokrater. 2006-2008 var moderaternas Kristina Axén Olin finansborgarråd. Hon avgick av personliga skäl den 16 april 2008, och så småningom utsågs Sten Nordin till nytt finansborgarråd.
Stockholm styrdes 2002-2006 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister med socialdemokraten Annika Billström som finansborgarråd. Billström hade ingen stark ställning i sitt parti, och efter valnederlaget fick hon lämna gruppledaruppdraget. Oppositionsledare blev i stället förra biståndsministern Carin Jämtin.
Borgarråd (nuvarande)
* Sten Nordin var även borgarråd 15 oktober 1994 – 16 oktober 2006
** 15 mars 2008 – 15 september 2008 vikarierade Joakim Larsson för Kristina Alvendal, som var tjänstledig
*** Ewa Samuelsson var även borgarråd 1 juli 2002 – 20 oktober 2002
- För tidigare borgarråd, se Lista över borgarråd i Stockholms stad.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de åtta senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholm. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i efter nästan varje val sedan flera decennier. Före 1971 hade dåvarande stadsfullmäktige 100 mandat.
Valresultatet från valet 2006 innebär att det blir en borgerlig majoritet i Stadshuset och att Centerpartiet för första gången på åtta år tar plats i fullmäktige igen. Resultat hämtade från Valmyndighetens hemsida.
Valresultat i procent
Avgivna giltiga röster i de senaste kommunalvalen i Stockholms stad (källa: Valmyndigheten, http://www.val.se avseende 1998-2006, Stockholms stads hemsida 1994). Det kan vid en sammanräkning noteras, att om Centerpartiets och Stockholmspartiets röster ses som borgerliga och hade kunnat räknas in vid valet 2002, så hade det blivit borgerlig majoritet i stadshuset, men inget av dessa två partier nådde tillräckligt många röster för att kunna erhålla något mandat den gången.
| År |
m |
kd |
c |
fp |
sp |
mp |
s |
v |
övriga |
| Röster |
% |
Röster |
% |
Röster |
% |
Röster |
% |
Röster |
% |
Röster |
% |
Röster |
% |
Röster |
% |
Röster |
% |
| 1994 |
128 975 |
28,7 |
9 399 |
2,1 |
24 329 |
5,4 |
35 437 |
7,9 |
15 309 |
3,4 |
35 120 |
7,8 |
148 684 |
33,0 |
41 274 |
9,2 |
11 533 |
2,5 |
| 1998 |
146 797 |
32,9 |
28 320 |
6,4 |
9 187 |
2,1 |
34 789 |
7,8 |
19 561 |
4,4 |
26 347 |
5,9 |
114 118 |
25,6 |
54 663 |
12,3 |
20 411 |
4,5 |
| 2002 |
121 405 |
26,0 |
20 746 |
4,4 |
5 939 |
1,2 |
73 736 |
15,7 |
9 137 |
1,9 |
24 965 |
5,3 |
149 871 |
32,0 |
52 325 |
11,2 |
8 772 |
1,8 |
| 2006 |
180 207 |
37,3 |
18 907 |
3,9 |
15 205 |
3,1 |
46 657 |
9,6 |
5 831 |
1,2 |
44 530 |
9,2 |
118 129 |
24,4 |
38 284 |
7,9 |
16 084 |
2,6 |
Valresultat i mandat
Under de här valen hade Stockholms stad totalt 100 fullmäktigemandat.
Under de här valen hade Stockholms stad totalt 101 fullmäktigemandat.
| Valår |
m |
c |
kd |
fp |
mp |
s |
v |
nyd |
sp |
Grafisk presentation |
Valdeltagande |
| 1970 |
16 |
10 |
|
22 |
|
46 |
7 |
|
|
|
| 1973 |
23 |
15 |
|
12 |
|
42 |
9 |
|
|
|
| 1976 |
27 |
12 |
|
13 |
|
40 |
9 |
|
|
|
| 1979 |
31 |
6 |
|
12 |
|
39 |
10 |
|
3 |
|
| 1982 |
34 |
6 |
|
6 |
|
41 |
11 |
|
3 |
|
| 1985 |
33 |
|
|
14 |
|
40 |
10 |
|
4 |
|
| 1988 |
28 |
5 |
|
13 |
|
36 |
11 |
|
8 |
|
| 1991 |
32 |
1 |
3 |
12 |
2 |
33 |
9 |
6 |
3 |
|
| 1994 |
29 |
5 |
|
9 |
8 |
37 |
11 |
|
2 |
|
77,70% |
| 1998 |
35 |
|
6 |
9 |
6 |
29 |
13 |
|
3 |
|
76,90% |
| 2002 |
27 |
|
5 |
17 |
6 |
35 |
11 |
|
|
|
77,72% |
| 2006 |
41 |
1 |
3 |
10 |
10 |
27 |
9 |
|
|
|
79,06% |
m=Moderaterna, c=Centerpartiet, kd=Kristdemokraterna, fp=Folkpartiet, mp=Miljöpartiet, s=Socialdemokraterna, v=Vänsterpartiet, sp=Stockholmspartiet.
Källa: Valmyndigheten, SCB, Cybercity.
Partierna i kommunfullmäktige
Partier i modern mening har funnits i stads-/kommunfullmäktige sedan införandet av den lika rösträtten och det proportionella valsystemet, med början vid valet 1919. De enda partier som har funnits i fullmäktige oavbrutet sedan dess är Folkpartiet (med föregångare), moderaterna och socialdemokraterna. Det som nu är Folkpartiet bestod emellertid länge av flera grupper som dock samverkade nära med varandra.[1]
Centerpartiet blev för första gången representerat i stadsfullmäktige 1966, då tre centerpartister valdes in i fullmäktige på Folkpartiets lista, eftersom partierna hade ett valtekniskt samarbete i det valet. Centerpartiet var som störst 1973, då det fick 14,0 % av rösterna och 15 mandat. I valen 1985, 1998 och 2002 blev partiet helt utan representation i fullmäktige.
Folkpartiet liberalerna bildades formellt 1935 av liberaler och frisinnade, två grupper som tidigare hade varit samma parti men splittrats på rusdrycksfrågan. Folkpartiet blev som störst i valet 1950, då 32,9 % av rösterna gav det 35 mandat. 1982 fick partiet bara 5,1 % av rösterna och 6 mandat, vilket är partiets sämsta resultat.
Kristdemokraterna kom in i fullmäktige första gången i valet 1991, åkte ut igen i nästa val 1994 men har sedan varit representerat i kommunfullmäktige från 1998.
Miljöpartiet de gröna hade under 1980-talet ett visst samarbete med det lokala Stockholmspartiet. Egen representation fick det för första gången 1991. Det har aldrig varit större än det är nu, sedan det i valet 2006 fick 9,2 % av rösterna och 10 mandat.
Moderata samlingspartiet ställde under 1920- och 1930-talen upp i Stockholms kommunalval under partibeteckningen De borgerliga och därefter Högern, medan partigruppen hette Stadsfullmäktiges moderata grupp fram till valet 1927 och därefter Stadsfullmäktiges högergrupp. Nuvarande namn antogs 1969. Partiet var som minst i valen 1950 (16,4 %, 17 mandat) och 1970 (16,9 %, 16 mandat). I det senaste valet fick partiet 37,3 % av rösterna och 41 mandat. Partiet har aldrig haft flera mandat än nu, men fick större procentandel av rösterna i flera val på 1920-talet. Det var fullmäktiges största parti 1998-2002 och blev det återigen 2006.
Ny demokrati var bara representerat i fullmäktige under en period, 1991-1994. Partiet hade fått 4,9 % och 6 mandat i valet 1991.
Socialdemokraterna var från den lika rösträttens införande stads-/kommunfullmäktiges största parti ända fram till 1998 och var det sedan igen 2002-2006. Efter valen 1931 och 1938 hade partiet egen majoritet i fullmäktige med 52 respektive 55 mandat. 1938 års val var partiets bästa, då fick det 51,0 % av rösterna.
Socialisterna eller "Kilbomskommunisterna" var representerat i fullmäktige på 1930-talet, som mest med 7 mandat efter att ha fått 8,6 % av rösterna i valet 1935.
Stockholmspartiet bildades 1979 och kom in i kommunfullmäktige i valet samma år. Det var som störst i valet 1998, då det fick 6,8 % av rösterna vilket ledde till 8 mandat i fullmäktige. I valet 2002 förlorade partiet sina mandat.
Vänsterpartiet hette tidigare Sveriges kommunistiska parti och sedan Vänsterpartiet kommunisterna. Kommunistiska stadsfullmäktigegruppen hade 17 medlemmar efter valet 1946, då partiet hade fått 18,3 % av rösterna. Det är partiets bästa resultat någonsin. Det sämsta resultatet partiet har gjort sedan dess var i valet 1962, då ett väljarstöd om 5,7 % gav 5 mandat.
Referenser
- ↑ Detta avsnitt bygger på information från de olika årgångarna av Stockholms kommunalkalender samt Statistisk årsbok för Stockholm
Litteratur (urval)
Yngve Larsson: Mitt liv i stadshuset (två volymer), Stockholms kommunalförvaltning, Stockholm 1977. ISBN 91-85676-00-4. Libris 7751620. (PDF 1, PDF 2)
Yngve Larsson: På marsch mot demokratin - Från hundragradig skala till allmän rösträtt, 1900-1920, Almqvist & Wiksell, Stockholm 1967. Libris 8390180.
