Politik i Stockholms kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Stockholms kommuns kommunalpolitik har kännetecknats av relativt frekventa maktskiften.

Innehåll

Organisation

Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen. Finansborgarrådet är det främsta av borgarråden och kan ses som stadens politiska ledare.

Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 14 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.

Historia

Nuvarande situation

Till följd av valresultatet i 2006 års kommunalval ägde maktskifte rum i oktober 2006. Den styrande koalitionen består sedan dess av moderater, folkpartister och kristdemokrater. 2006-2008 var moderaternas Kristina Axén Olin finansborgarråd. Hon avgick av personliga skäl den 16 april 2008, och så småningom utsågs Sten Nordin till nytt finansborgarråd.

Stockholm styrdes 2002-2006 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister med socialdemokraten Annika Billström som finansborgarråd. Billström hade ingen stark ställning i sitt parti, och efter valnederlaget fick hon lämna gruppledaruppdraget. Oppositionsledare blev i stället förra biståndsministern Carin Jämtin.

Borgarråd (nuvarande)

Namn Parti Rotel Tillträdde På nuv. rotel
  Sten Nordin Moderata samlingspartiet Finansroteln 28 april 2008 * 28 april 2008
  Kristina Alvendal Moderata samlingspartiet Stadsbyggnadsroteln 17 oktober 2006 15 september 2008
  Lotta Edholm Folkpartiet liberalerna Skolroteln 23 januari 2006 17 oktober 2006
  Ulla Hamilton Moderata samlingspartiet Miljö- och trafikroteln 17 oktober 2006 15 september 2008
  Ulf Kristersson Moderata samlingspartiet Social- och arbetsmarknadsroteln 17 oktober 2006 17 oktober 2006
  Joakim Larsson Moderata samlingspartiet Bostadsbolags- och ytterstadsroteln 15 mars 2008 ** 15 september 2008
  Ewa Samuelsson Kristdemokraterna Äldreroteln 17 oktober 2006 *** 17 oktober 2006
  Madeleine Sjöstedt Folkpartiet liberalerna Kultur- och idrottsroteln 17 oktober 2006 17 oktober 2006
  Carin Jämtin Socialdemokraterna Ingen (oppositionsborgarråd) 17 oktober 2006 17 oktober 2006
  Ann-Margarethe Livh Vänsterpartiet Ingen (oppositionsborgarråd) 17 oktober 2006 17 oktober 2006
  Roger Mogert Socialdemokraterna Ingen (oppositionsborgarråd) 21 oktober 2002 17 oktober 2006
  Yvonne Ruwaida Miljöpartiet de Gröna Ingen (oppositionsborgarråd) 17 oktober 2006 17 oktober 2006

* Sten Nordin var även borgarråd 15 oktober 1994 – 16 oktober 2006
** 15 mars 2008 – 15 september 2008 vikarierade Joakim Larsson för Kristina Alvendal, som var tjänstledig
*** Ewa Samuelsson var även borgarråd 1 juli 2002 – 20 oktober 2002

För tidigare borgarråd, se Lista över borgarråd i Stockholms stad.

Mandatfördelningen i kommunfullmäktige

Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de åtta senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholm. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte i efter nästan varje val sedan flera decennier. Före 1971 hade dåvarande stadsfullmäktige 100 mandat.

Valresultatet från valet 2006 innebär att det blir en borgerlig majoritet i Stadshuset och att Centerpartiet för första gången på åtta år tar plats i fullmäktige igen. Resultat hämtade från Valmyndighetens hemsida.

Valresultat i procent

Avgivna giltiga röster i de senaste kommunalvalen i Stockholms stad (källa: Valmyndigheten, http://www.val.se avseende 1998-2006, Stockholms stads hemsida 1994). Det kan vid en sammanräkning noteras, att om Centerpartiets och Stockholmspartiets röster ses som borgerliga och hade kunnat räknas in vid valet 2002, så hade det blivit borgerlig majoritet i stadshuset, men inget av dessa två partier nådde tillräckligt många röster för att kunna erhålla något mandat den gången.

År m kd c fp sp mp s v övriga
Röster % Röster % Röster % Röster % Röster % Röster % Röster % Röster % Röster %
1994 128 975 28,7 9 399 2,1 24 329 5,4 35 437 7,9 15 309 3,4 35 120 7,8 148 684 33,0 41 274 9,2 11 533 2,5
1998 146 797 32,9 28 320 6,4 9 187 2,1 34 789 7,8 19 561 4,4 26 347 5,9 114 118 25,6 54 663 12,3 20 411 4,5
2002 121 405 26,0 20 746 4,4 5 939 1,2 73 736 15,7 9 137 1,9 24 965 5,3 149 871 32,0 52 325 11,2 8 772 1,8
2006 180 207 37,3 18 907 3,9 15 205 3,1 46 657 9,6 5 831 1,2 44 530 9,2 118 129 24,4 38 284 7,9 16 084 2,6

Valresultat i mandat

Under de här valen hade Stockholms stad totalt 100 fullmäktigemandat.

Valår m fp c s v Grafisk presentation
1920 35 10 51 4
35 10 51 4
1922 40 9 44 7
40 9 44 7
1926 39 9 43 9
39 9 43 9
1930 35 8 52 5
35 8 52 5
1934 33 14 45 8
33 14 45 8
1938 26 14 55 5
26 14 55 5
1942 29 16 46 9
29 16 46 9
1946 22 23 38 17
22 23 38 17
1950 17 35 43 5
17 35 43 5
1954 20 31 41 8
20 31 41 8
1958 29 20 45 6
29 20 45 6
1962 23 23 49 5
23 23 49 5
1966 24 25 3 38 10
24 25 3 38 10

Under de här valen hade Stockholms stad totalt 101 fullmäktigemandat.

Valår m c kd fp mp s v nyd sp Grafisk presentation Valdeltagande
1970 16 10 22 46 7
16 10 22 46 7
1973 23 15 12 42 9
23 15 12 42 9
1976 27 12 13 40 9
27 12 13 40 9
1979 31 6 12 39 10 3
31 6 12 3 39 10
1982 34 6 6 41 11 3
34 6 6 3 41 11
1985 33 14 40 10 4
33 14 4 40 10
1988 28 5 13 36 11 8
28 5 13 8 36 11
1991 32 1 3 12 2 33 9 6 3
32   3 12 3 6 2 33 9
1994 29 5 9 8 37 11 2
29 5 9 2 8 37 11
77,70%
1998 35 6 9 6 29 13 3
35 6 9 3 6 29 13
76,90%
2002 27 5 17 6 35 11
27 5 17 6 35 11
77,72%
2006 41 1 3 10 10 27 9
41   3 10 10 27 9
79,06%

m=Moderaterna, c=Centerpartiet, kd=Kristdemokraterna, fp=Folkpartiet, mp=Miljöpartiet, s=Socialdemokraterna, v=Vänsterpartiet, sp=Stockholmspartiet.

Källa: Valmyndigheten, SCB, Cybercity.

Partierna i kommunfullmäktige

Partier i modern mening har funnits i stads-/kommunfullmäktige sedan införandet av den lika rösträtten och det proportionella valsystemet, med början vid valet 1919. De enda partier som har funnits i fullmäktige oavbrutet sedan dess är Folkpartiet (med föregångare), moderaterna och socialdemokraterna. Det som nu är Folkpartiet bestod emellertid länge av flera grupper som dock samverkade nära med varandra.[1]

Centerpartiet blev för första gången representerat i stadsfullmäktige 1966, då tre centerpartister valdes in i fullmäktige på Folkpartiets lista, eftersom partierna hade ett valtekniskt samarbete i det valet. Centerpartiet var som störst 1973, då det fick 14,0 % av rösterna och 15 mandat. I valen 1985, 1998 och 2002 blev partiet helt utan representation i fullmäktige.

Folkpartiet liberalerna bildades formellt 1935 av liberaler och frisinnade, två grupper som tidigare hade varit samma parti men splittrats på rusdrycksfrågan. Folkpartiet blev som störst i valet 1950, då 32,9 % av rösterna gav det 35 mandat. 1982 fick partiet bara 5,1 % av rösterna och 6 mandat, vilket är partiets sämsta resultat.

Kristdemokraterna kom in i fullmäktige första gången i valet 1991, åkte ut igen i nästa val 1994 men har sedan varit representerat i kommunfullmäktige från 1998.

Miljöpartiet de gröna hade under 1980-talet ett visst samarbete med det lokala Stockholmspartiet. Egen representation fick det för första gången 1991. Det har aldrig varit större än det är nu, sedan det i valet 2006 fick 9,2 % av rösterna och 10 mandat.

Moderata samlingspartiet ställde under 1920- och 1930-talen upp i Stockholms kommunalval under partibeteckningen De borgerliga och därefter Högern, medan partigruppen hette Stadsfullmäktiges moderata grupp fram till valet 1927 och därefter Stadsfullmäktiges högergrupp. Nuvarande namn antogs 1969. Partiet var som minst i valen 1950 (16,4 %, 17 mandat) och 1970 (16,9 %, 16 mandat). I det senaste valet fick partiet 37,3 % av rösterna och 41 mandat. Partiet har aldrig haft flera mandat än nu, men fick större procentandel av rösterna i flera val på 1920-talet. Det var fullmäktiges största parti 1998-2002 och blev det återigen 2006.

Ny demokrati var bara representerat i fullmäktige under en period, 1991-1994. Partiet hade fått 4,9 % och 6 mandat i valet 1991.

Socialdemokraterna var från den lika rösträttens införande stads-/kommunfullmäktiges största parti ända fram till 1998 och var det sedan igen 2002-2006. Efter valen 1931 och 1938 hade partiet egen majoritet i fullmäktige med 52 respektive 55 mandat. 1938 års val var partiets bästa, då fick det 51,0 % av rösterna.

Socialisterna eller "Kilbomskommunisterna" var representerat i fullmäktige på 1930-talet, som mest med 7 mandat efter att ha fått 8,6 % av rösterna i valet 1935.

Stockholmspartiet bildades 1979 och kom in i kommunfullmäktige i valet samma år. Det var som störst i valet 1998, då det fick 6,8 % av rösterna vilket ledde till 8 mandat i fullmäktige. I valet 2002 förlorade partiet sina mandat.

Vänsterpartiet hette tidigare Sveriges kommunistiska parti och sedan Vänsterpartiet kommunisterna. Kommunistiska stadsfullmäktigegruppen hade 17 medlemmar efter valet 1946, då partiet hade fått 18,3 % av rösterna. Det är partiets bästa resultat någonsin. Det sämsta resultatet partiet har gjort sedan dess var i valet 1962, då ett väljarstöd om 5,7 % gav 5 mandat.

Referenser

  1. Detta avsnitt bygger på information från de olika årgångarna av Stockholms kommunalkalender samt Statistisk årsbok för Stockholm

Litteratur (urval)

Yngve Larsson: Mitt liv i stadshuset (två volymer), Stockholms kommunalförvaltning, Stockholm 1977. ISBN 91-85676-00-4. Libris 7751620.  (PDF 1, PDF 2)

Yngve Larsson: På marsch mot demokratin - Från hundragradig skala till allmän rösträtt, 1900-1920, Almqvist & Wiksell, Stockholm 1967. Libris 8390180. 

Personliga verktyg
På andra språk