Stenålderskost

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Paleolitisk kost)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Stenålderskost, eller paleolitisk kost som det även kallas, är en kosthållning som har blivit populär på senare tid. Det är enligt förespråkarna den kost som människan antas ha ätit under tiden som jägare och samlare fram till jordbrukssamhällets början i mellersta Östern för ca 10 000 år sedan. Paleolitikum, eller äldre stenåldern är en arkeologisk period som inleddes för omkring 2,3 miljoner år sedan och varade till omkring år 10 000 f.Kr.

Grunden i denna kosthållning bygger på antagandet att människan inte har förändrats, eller har förändrats väldigt lite, rent biologiskt, sedan Paleolitikum (äldre stenåldern) medan kosten har förändrats desto mer. Stenålderskosten är alltså ett försök att definiera en kost som ligger närmre den kost människan rent biologiskt är gjord för. Gjord för i meningen att det var den vi åt under vår evolutionära utveckling fram till den moderna människan, och som vår kropp följaktligen är anpassad till.

Innehåll

Livsmedel som tillkommit sedan den äldre stenåldern

Ordet stenålderskost kan vara väldigt missvisande eftersom stenåldern även inkluderar den period som kallas neolitikum (yngre stenåldern). Den populära termen "stenålderskost" avser inte det som åts under neolitikum (yngre stenåldern). Under den yngre stenåldern infördes jordbruk och boskapsskötsel. Människan blev också bofast. Under neolitikum tillkommer nämligen nedanstående livsmedel:

Den diet som beskrivs här kallas alltså "stenålderskost", vilket är ett populärt uttryck för paleolitisk kost.

Mejeriprodukter

Det är inte så stor procent människor här på jorden som klarar av att dricka mängder med mjölk i vuxen ålder, endast folk med ursprung från Nordeuropa och Nordamerika, samt vissa herdefolk, som t.ex. massajerna i Afrika. Det är kolhydraterna, eller laktosen, i mjölken som vi inte klarar av att bryta ner och det brukar kallas laktosintolerans.

Sädesgrödor

De flesta sädessorter som idag odlas är varianter som inte växer i vilt tillstånd. Några få undantag är bland annat speltvete och bovete. Det spekuleras om att dessa växter och säden från dessa användes på stenåldern, men då åts det i form av hela korn. Något bröd bakades inte på den tiden. Man vet att människan var ett samlar- och jägarfolk vid den tiden bara åt frukter, nötter, rötter och grönsaker. Säden torde vara det som man valde i sista hand då dessa plantor var utspridda och fanns i små grupper här och där. Men å andra sidan så krävdes ingen klättring eller grävning för att få tag i dessa korn.

Kött

Tamboskap som inte får sin naturliga föda, utan föds upp på kraftfoder (spannmål, soja) får en ogynnsam fettsammansättning i köttet, med överskott på inflammationsdrivande omega-6-fetter. Samtidigt får de underskott på omega-3-fett. Gräsbetande tamboskap får en bra fettsammansättning med god balans mellan omega-3 och omega-6.

Vegetabiliska oljor baserade på industriöverskott, delvis härdat fett

Oljor som kräver höga tryck för utvinning eller som baseras på växter vars naturliga oljeinnehåll är så lågt att det inte lönar sig (energimässigt) att försöka samla in dem som oljeväxter har inte använts av kulturer med låg tekniknivå eller icke råoljebaserade ekonomier. Hit räknas t.ex. majsolja, bomullsfrö och tistelfröolja. Oljorna klassas som fleromättade (Omega-6) och marknadsfördes från och med 70-talet som "nyttiga" alternativ till mättat animaliskt fett. Oljorna framställs av industriöverskott från t.ex. majsstärkelse- eller bomulls-produktion och är billiga, vilket lett till stor spridning som frityrolja. Oljornas kemiska egenskaper leder till att oljorna härsknar lätt. Genom en teknisk härdningsprocess, då oljan under högt tryck härdas i närvaro av en metallkatalysator, kan de tekniska egenskaperna förbättras. Avbryts härdningsprocessen i förtid så är oljan fortfarande flytande vid rumstemperatur, men så kallande transfetter har också skapats. Både kliniska studier och djurförsök visar att kostinnehåll med stor andel omega-6-fettsyror har ett flertal ogynnsamma hälsoeffekter. [Källa Omega Kost, Simopoulos]

Speciellt transfetter har under senare tid (2006-2007) varit i fokus angående hälsoeffekter. Ett tillräckligt starkt vetenskapligt konsensus för att helt avråda från användning anses dock inte etablerat. I Sverige har livsmedelsverket inställningen att tillverkarna själva skall avstå från användning med erkänt dåligt resultat.

Animaliska omega-3-fettsyrors goda egenskaper är vetenskapligt etablerade. Det är dock ej etablerat om vegetabiliska omgega-3-fettysyror är lika potenta. Man kan dock konstatera att vilda ätliga gröna växter (till skillnad från spannmål) har en balans mellan omega-3- och omega-6-fettsyror som anses gynnsam och att förädlade, odlade växter i regel har ett lägre innehåll av omega-3-fettsyror än sina vilda släktingar. Detta kan tas som ett argument mot odlingskulturens kosthålling.

Stenålderskost

Antagandet bakom termen "stenålderskost" är att vi är genetiskt anpassade till att äta den mat, som människan åt under den period man var jägare och samlare (den äldre stenåldern) och innan jordbruket startade.

Kosten hos dessa jägare-fiskare-samlare bestod av kött, fisk, skaldjur, insekter, frukt, rötter, grönsaker, bär och nötter.

Den dominerande basfödan var kött och fisk.

Fettinnehållet var högt och bestod till största delen av mättat och enkelomättat fett och de fleromättade fetter man åt, hade god balans mellan omega-3-fettsyror och omega-6-fettsyror.

Fördelningen mellan de olika näringsämnena varierade naturligtvis beroende på klimatet. Ju längre norrut man kom desto mer dominerade jakten och fisket, och de människor som levde nära kanten på inlandsisen åt nästan enbart fett och protein, med klar dominans för fettet. Längre söderut fick växtdelar större betydelse, men också utmärkta fettkällor som t.ex. kokosfett, rikt på nyttiga mättade fetter, med kraftiga antibakteriella effekter och även med skydd mot virus.

Dagens snabba kolhydrater, som har sitt ursprung i jordbruket, saknades nästan helt.

Vad som fanns att tillgå var de långsamma kolhydraterna i frukt, grönsaker, bär, nötter och rötter. Dessa kolhydrater var säkert också långsammare och vitamininnehållet var större än i våra “förädlade” frukter, grönsaker och rotsaker.

De vegetabiliska oljor vi idag konsumerar fanns bara i sin naturliga förpackning, t.ex. olivoljan i oliver. Självklart fanns inte heller de kemiskt framställda och kroppsfrämmande fettsyror, som vi idag återfinner i margariner och gömda i bröd och andra bakverk.

Källor

Cordain Loren: The Paleo Diet, 2002

Walter L. Voegtlin: The Stone Age Diet

Vilhjalmur Stefansson: The fat of the land

Vilhjalmur Stefansson: Hunters Of The Great North

Vilhjalmur Stefansson: My Life With The Eskimos

Vilhjalmur Stefansson: Cancer : Disease Of Civilization

Weston A. Price: Nutrition and Physical Degeneration

Maryn Enig/Sally Fallon: Guts and Grease: The Diet of Native Americans

Lars Wilsson: Välfärdens ohälsa

Lars Wilsson: Naturlig mat - naturlig hälsa

Vidare läsning

Personliga verktyg