Från Rilpedia

Påskbrasa, även påskeld eller påskfyr. Påskbrasor tänds på många ställen under påskaftonskvällen, i synnerhet på västkusten i Sverige och i Finland. Om man frågar varför man tänder brasor och även skickar upp fyrverkerier, svarar troligtvis de flesta att eldarnas syfte har varit att skrämma häxorna när de flyger tillbaka från Blåkulla under påsknatten.

Vad som däremot är säkert är att man på flera av öarna i Göteborgs skärgård traditionellt tävlar om var man bygger den största brasan. Jakten på gamla julgranar och annat skräp är intensiv och ibland stjäl man brasmaterial från varandra.

Påskeldar har blivit mindre vanliga på senare år. Detta kan möjligen ha samband med införandet av sommartiden år 1980^{[Ifrågasatt uppgift]}. Påskaftonen inträffar ofta när sommartid råder, och då får man vänta längre innan det blir tillräckligt mörkt för att en påskeld ska komma till sin rätt. Ytterligare en faktor kan vara miljöaspekten^{[Ifrågasatt uppgift]}.

I östra Sverige har det varit vanligare med Valborgsmässoeldar.