Ojämlikhet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För det matematiska begreppet se Ojämlikhet (matematik).
Skillnader i inkomstojämlikhet inom världens länder såsom uppmätt med gini-koefficienter.

Ojämlikhet refererar till skillnader i ekonomisk fördelning, inkomster, social status eller makt. Termen avser typiskt sett ojämlikhet mellan individer och grupper inom ett samhälle, men kan även avse ojämlikhet mellan nationer.

Innehåll

Orsaker

Ojämlikhet beror främst på skillnader i produktivitet, men även på skillnader i politiska system, fördelningspolitik, maktfördelning och tillgång till information. Individers egen produktivitet och förmågor spelar stor roll, till exempel skillnader i utbildning och intelligens.

Effekter

Sambandet mellan inkomstojämlikhet och nivåer av socialt kapital i de 50 staterna i USA. När inkomstojämlikheten ökar, så minskar det sociala kapitalet.

En omfattande samhällsvetenskaplig forskning har funnit många negativa effekter av stor ojämlikhet i inkomster, förmögenhet och utbildning, liksom ett litet antal positiva effekter. En viss ojämlikhet måste upprätthållas i större och mer komplexa samhällen, men hur hög den bör vara är föremål för omfattande debatt och fortsatt forskning.

Ekonomisk tillväxt

En mycket omfattande litteratur har studerat sambanden mellan ojämlikhet i inkomster, utbildning och kapital och vilka effekter detta har på ekonomisk tillväxt. En negativ effekt gäller lägre ekonomisk tillväxt om ojämlikheten i ägande och förmögenheter är hög.[1][2] Lägre tillväxt kan även resultera från hög ojämlikhet i inkomster.[3] Sambandet har identifierats i flera studier både mellan länder och mellan arbetsgrupper med olika nivåer av ojämlikhet. Tillväxten kan påverkas negativt om inkomster och den politiska makten fördelas ojämlikt.[4] Ett skäl till detta är att om fördelningen av inkomster och makt är ojämlik så lägger politiska eliter stora resurser på att upprätthålla sina privilegier. Det skapar rent-seeking, som är improduktivt och leder till lägre tillväxt. Även ojämlikhet i humankapital, alltså utbildning, har identifierats som en faktor bakom lägre tillväxt.[5]

I vissa fall kan dock högre ojämlikhet bidra till högre produktivitet. Några studier har funnit att högre inkomstojämlikhet ger lägre tillväxt i fattiga länder men högre tillväxt i de rikaste länderna.[6] Det finns dock även studier som ifrågasätter sambanden mellan inkomstojämlikhet och tillväxt och menar att sambandet saknar betydelse.[7]

Brottslighet och korruption

Andra negativa effekter av ojämlikhet är ökade konfliktnivåer, lägre produktion av gemensamma nyttigheter, högre korruption och lägre socialt kapital. Ett flertal studier i kriminologi, sociologi och ekonomi visar att högre ojämlikhet i inkomster leder till högre brottslighet, särskilt högre våldsbrottslighet och mord.

Hälsa

Högre ojämlikhet av olika slag kopplas även till sämre hälsa hos befolkningen.[8]

Ojämlikhet och politisk teori

Synen på social och ekonomisk ojämlikhet varierar starkt mellan olika politiska filosofier. Till höger på den politiska skalan menar man att samhällen inte är ojämlika eller att ojämlikhet inte är ett problem. Till vänster på den politiska skalan menar man att samhällen så gott som alltid är ojämlika, både inom länder och mellan länder. Man anser att dessa ojämlikheter är ett av politikens centrala problem. Individer och grupper som gynnas av den nuvarande fördelningen tenderar att stödja den, även om den är ojämlik, Individer och grupper som missgynnas eller känner sig missgynnade tenderar att betrakta ojämlikhet som ett avgörande problem och vill förändra fördelningen.

Ojämlikhet i Sverige

Sverige och övriga Skandinavien tillhör världens mest jämlika stater. Det anses gälla vad gäller fördelning av inkomster, liksom av makt och inflytande, enligt flera olika studier. Sverige har en av världens lägsta inkomstojämlikheter; ginikoefficienten för Sverige är 23 enligt CIA[9], och var den lägsta uppmätta i hela världen år 2005. Enligt UNDPs Human Development Report 2007/2008 hade Sverige en gini på 25, vilket var den tredje lägsta inkomstojämlikheten i världen. Enligt samma rapport hade Danmark det lägsta gini-värdet, Norge det femte lägsta och Finland det åttonde lägsta.[10] Det gäller för en rad olika mätmetoder och definitioner. Avseende fördelning av förmögenhet är förhållandena mer genomsnittliga.

Enligt flera index över demokratiskt styre hamnar Sverige och skandinavien i toppen. Sverige är år 2008 klassat som världens mest demokratiska land enligt ett demokratiindex som citeras av tidskriften Economist.[11] Enligt ett annat index, Polity IV, har Sverige den högsta nivån av demokratiskt styre, dock tillsammans med många andra västerländska stater.[12]

Enligt FNs index över jämställdhet mellan könen har Sverige den näst högsta jämställdheten mellan kvinnor och män i världen. Norge har den högsta jämställdheten, medan Finland ligger på tredje plats och Danmark på fjärde plats.[13]

Orsaker till låg ojämlikhet i Sverige

Den höga jämlikheten i Sverige beror delvis på en jämlik kultur och på historiska förhållanden och delvis på en väl utbyggd välfärdsstat och starka demokratiska institutioner. Flera historiska förhållanden visar på en hög grad av jämlikhetstänkande sedan många hundra år tillbaka i Skandinavien.[14] De klassmässiga gränslinjerna neråt var inte alls lika markerade i Sverige som i till exempel Tyskland.[15] Sverige och Norge tillhör ett fåtal länder i Europa som aldrig införde livegenskap för bönderna.[16][15][17] I stället har bönderna varit fria och i hög utsträckning självägande i form av odalbönder. Före 1200-talets slut beslutande de självägande bönderna — på landskaps- och häradstingen — själva i frågor, som rörde lagstiftning, beskattning, lagskipning och förvaltning. I Sverige har denna bondeklass även tidigt haft representation i riksdagen, vid Sveriges ståndsriksdag i Uppsala år 1436 infördes de fyra stånden; dessa var adel, präster, borgare och bönder. Läskunnighetskrav och skolundervisning för större grupper medborgare infördes även det ovanligt tidigt i Sverige.[18] Flera studier över kulturella värderingar visar vidare att de svenska och skandinaviska kulturerna är särskilt jämlikhetsinriktade och tillhör världens mest universalistiska kulturer.[19] [20]

Se även

Externa länkar

Referenser

  1. ↑ Deininger, Klaus & Lyn Squire (1997). Economic Growth and Income Inequality: Reexamining the Links Finance & Development, 1997/03.
  2. ↑ Aghion et al (1999). Inequality and Economic Growth: The Perspective of the New Growth Theories Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. Journal of Economic Literature, vol XXXVII (December 1999):1615-1660.
  3. ↑ Persson, T. and G. Tabellini (1994). Is Inequality Harmful for Growth? Theory and Evidence. American Economic Review, vol. 84(3):600-21.
  4. ↑ Roland J. Benabou (1996). Inequality and Growth. NBER Macroeconomics Annual 1996, sid 11-74. Cambridge: MIT Press.
  5. ↑ Castello, Amparo & Rafael Domenech (2002). Human Capital Inequality and Economic Growth: Some New Evidence Noia 64 mimetypes pdf.png PDF The Economic Journal, vol. 112 (478), pp. 187–200.
  6. ↑ Barro, Robert J (2000). Inequality and Growth in a Panel of Countries Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. Journal of Economic Growth, 5:5–32 (March 2000).
  7. ↑ Quah, Danny (2002). One Third of the World's Growth and Inequality Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. CEPR Discussion Paper No. 3316
  8. ↑ Deaton, Angus (2003). Health, Inequality, and Economic Development Noia 64 mimetypes pdf.png PDF Journal of Economic Literature, Vol. XLI (Mars 2003): 113–158.
  9. ↑ Ju lägre ginikoefficeint, desto mer jämlikt är inkomsterna fördelade. Värdet 0 är fullständig jämlikhet, och värdet 100 är maximal ojämlikhet.
  10. ↑ UNDP (2008). Inequality in income or expenditure / Gini index, Human Development Report 2007/08.
  11. ↑ Democracy Index 2008
  12. ↑ Marshall, Monty G & Keith Jaggers (2006). Polity IV Country Report 2006: Sweden Noia 64 mimetypes pdf.png PDF. Polity IV Country Reports 2006. Center for Systemic Peace, George Mason University.
  13. ↑ UNDP (2008). Gender empowerment measure (GEM) rank, Human Development Report 2007/08.
  14. ↑ Premfors, Rune (1999). Sveriges demokratisering: Ett historiskt-institutionalistiskt perspektiv. Noia 64 mimetypes pdf.png PDF SCORE Rapportserie 1999:3. SCORE, Stockholms universitet. ISBN 91-7153-882-8
    Citat, sid 21: "Inte minst bör betonas att den svenska riksdagen redan från början i ovanlig grad var folklig, och detta genom inrättandet och det kontinuerliga bibehållandet av det särskilda bondeståndet – något som nog i sin tur i hög grad återspeglade karaktären hos den ännu ganska odifferen-tierade svenska samhällsstrukturen, med bara förhållandevis svaga drag av institutioner som feodalism och livegenskap." Se även Myrdal, Janken. "'Det som för alla gäller bör också av alla samtyckas'. Den svenska folkrepresenta-tionens födelse", i A. Björnsson (red.). Från undersåte till medborgare, sid 11-23.
  15. ↑ 15,0 15,1 Kocka, Jürgen (1996). Borgerskapets utopi och triumf intervjuad av Anders Björnsson. Populär Historia, 6/1996.
  16. ↑ Nationalencyklopedin: Livegenskap.
  17. ↑ Kajanto, Liro (1995). A Historical Note i Minna Skafte Jensen (red) (1995). A History of Nordic Neo-Latin Literature. Odense: Odense University Press, sid. 13-16.
  18. ↑ Delvis på grund av kyrkolagens införande 1686, som avkrävde läskunnighet med hjälp av husförhör för att befolkningen skulle kunna läsa Bibeln. Se Hur har läsandet utvecklats över seklen?
  19. ↑ Inglehart, Ronald: Human Beliefs and Values, Siglo, 2004. ISBN 96-82-32502-1. 
  20. ↑ *Palmer, Brian W: Ember, Melvin & Ember, Carol, A. (red.): Countries and Their Cultures, Macmillan Reference, 2001 "Sweden",. ISBN 9780028649504. 
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Oj%C3%A4mlikhet"
Personliga verktyg